Internationellt bistånd

Utskottet anser liksom regeringen att det civila samhället och dess organisationer är en stark förändringskraft som har en nyckelroll i arbetet för fattigdomsminskning, demokratiutveckling och genomförandet av Agenda 2030. Många av organisationerna har stor potential att verka lokalt och nära de fattiga och förtryckta människor som det svenska biståndet syftar till att nå. Civilsamhällesorganisationer är därmed viktiga partner i genomförandet av det svenska humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet. Organisationerna har ett mervärde genom sin lokala närvaro och förankring och kan skapa möjligheter för människor att själva påverka och förbättra sina levnadsvillkor.

Utskottet konstaterar att civilsamhällesorganisationer utgjorde Sveriges största partnerkategori med ett totalt stöd om 10,7 miljarder kronor under 2023, motsvarande 43 procent av Sidas totala utbetalningar. Verksamhet sker på såväl global nivå som nationellt i låg- och medelinkomstländer. Stöd genom civilsamhällesorganisationer har bidragit till arbetet för att minska fattigdom och stärka demokrati, exempelvis genom insatser för mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer samt humanitärt bistånd. Under 2023 gick 35 procent av det tematiska stödet för mänskliga fri- och rättigheter och demokrati motsvarande 5,4 miljarder kronor till insatser som syftar till att stärka civilsamhället.

Utskottet välkomnar att regeringen avser att öka andelen stöd till civilsamhället för att bidra till att skydda och stärka civila samhällets möjligheter att verka i partnerländer (prop. 2024/25:1, utg. omr. 7). Utskottet instämmer i regeringens bedömning att svenskt bistånd i högre utsträckning bör nå fram till lokala organisationer i partnerländer i syfte att bidra till ett livskraftigt, pluralistiskt och fristående civilsamhälle. Långsiktigt stöd bör ges i syfte att främja ett starkt lokalt ägarskap och inflytande i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Det är även viktigt att skapa förutsättningar för det civila samhällets aktörer att kunna agera självständigt och finna diversifierad finansiering. Utskottet välkomnar därutöver att regeringen i CSO-strategin understryker vikten av att Sida och mottagande organisationer säkerställer att mottagare av stöd i civilsamhället inte har kopplingar till våldsbejakande ideologier, extremism eller islamism och att de stödjer demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Utskottet har i andra sammanhang uttalat sig om prioriteringar inom biståndet, bl.a. i budgetbetänkandet för utgiftsområde 7 hösten 2024 (bet. 2024/25:UU2). Dessa prioriteringar bör gälla även för hur stödet via CSO fördelas. Utskottet är utöver detta inte berett att ta ställning till de detaljerade förslag om hur medlen bör fördelas som framförs i motioner.

Utskottet konstaterar att regeringen har beslutat om en ny genomförandemodell för bistånd via CSO. Statssekreterare Diana Janse från UD, redogjorde vid en föredragning för utskottet den 23 januari 2025 för de bärande principerna för den nya modellen:

• Ansökningsprocessen är mer transparent och rättvis.

• Modellen uppmuntrar till nytänkande och innovativa insatser.

• Lokalisering och andelen stöd som når lokala organisationer ökar.

• Fler direktavtal med Sida och färre transaktionsled ger minskade hierarkier mellan civilsamhällesorganisationer.

• Fler typer av verksamheter och civilsamhällesorganisationer kommer att kunna ansöka om stöd, bl.a. genom att olika stora stöd ges.

• De civilsamhällesorganisationer som Sida stödjer ska eftersträva långsiktighet i sin verksamhet.

• Civilsamhällesorganisationernas självständighet ökar (Egeninsatsen höjs till 15 procent).

Utskottet anser liksom regeringen att den nya genomförandemodellen innebär att fler, även lokala, civilsamhällesorganisationer får möjlighet att ha direktavtal med Sida samtidigt som svenska civilsamhällesorganisationers mervärde som partner värnas. Transaktions- och avtalsleden blir färre, en större andel stöd når lokala civilsamhällesorganisationer i länder som är berättigade till officiellt statligt utvecklingsbistånd (ODA-länder) och ansökningsförfaranden genomförs på ett öppet, transparent och inkluderande vis. Utskottet välkomnar även att modellen innebär att fler typer av verksamheter och organisationer kommer att kunna ansöka om stöd. Samtidigt konstaterar utskottet att den nya modellen innebär en stor förändring för organisationerna och välkomnar därför att regeringen, på förslag av Sida, beslutat om en övergångsperiod fram till den 30 september 2025. Detta möjliggör en mer gedigen ansökningsprocess. Utskottet vill också understryka vikten av att modellen följs upp, utvärderas och vid behov anpassas så att de uppsatta målen uppnås på ett effektivt sätt.

Vid utskottets möte med företrädare för svenska civilsamhällesorganisationer den 13 februari diskuterades framför allt frågor om mål och principer för biståndet samt prioriterade länder och kontexter för biståndet. Diskussionerna utgör ett värdefullt underlag för utskottets fortsatta beredning av biståndspolitiska frågor, bl.a. i beredningen av nästa års budget för utgiftsområde 7.

Utskottet avstyrker motionerna 2024/25:63 yrkandena 1–6, 8, 9 och 11–13,

2024/25:2625 yrkandena 3 och 4, 2024/25:3106 yrkandena 29 och 30, 2024/25:3168 yrkande 7 och 2024/25:1627 yrkande 2.

Ur avsnittet "Civilsamhällets roll i det internationella biståndet" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet anser liksom regeringen att det civila samhället och dess organisationer är en stark förändringskraft som har en nyckelroll i arbetet för fattigdomsminskning, demokratiutveckling och genomförandet av Agenda 2030. Många av organisationerna har stor potential att verka lokalt och nära de fattiga och förtryckta människor som det svenska biståndet syftar till att nå. Civilsamhällesorganisationer är därmed viktiga partner i genomförandet av det svenska humanitära biståndet och utvecklingssamarbetet. Organisationerna har ett mervärde genom sin lokala närvaro och förankring och kan skapa möjligheter för människor att själva påverka och förbättra sina levnadsvillkor.

Utskottet konstaterar att civilsamhällesorganisationer utgjorde Sveriges största partnerkategori med ett totalt stöd om 10,7 miljarder kronor under 2023, motsvarande 43 procent av Sidas totala utbetalningar. Verksamhet sker på såväl global nivå som nationellt i låg- och medelinkomstländer. Stöd genom civilsamhällesorganisationer har bidragit till arbetet för att minska fattigdom och stärka demokrati, exempelvis genom insatser för mänskliga fri- och rättigheter, demokrati och rättsstatens principer samt humanitärt bistånd. Under 2023 gick 35 procent av det tematiska stödet för mänskliga fri- och rättigheter och demokrati motsvarande 5,4 miljarder kronor till insatser som syftar till att stärka civilsamhället.

Utskottet välkomnar att regeringen avser att öka andelen stöd till civilsamhället för att bidra till att skydda och stärka civila samhällets möjligheter att verka i partnerländer (prop. 2024/25:1, utg. omr. 7). Utskottet instämmer i regeringens bedömning att svenskt bistånd i högre utsträckning bör nå fram till lokala organisationer i partnerländer i syfte att bidra till ett livskraftigt, pluralistiskt och fristående civilsamhälle. Långsiktigt stöd bör ges i syfte att främja ett starkt lokalt ägarskap och inflytande i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Det är även viktigt att skapa förutsättningar för det civila samhällets aktörer att kunna agera självständigt och finna diversifierad finansiering. Utskottet välkomnar därutöver att regeringen i CSO-strategin understryker vikten av att Sida och mottagande organisationer säkerställer att mottagare av stöd i civilsamhället inte har kopplingar till våldsbejakande ideologier, extremism eller islamism och att de stödjer demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Utskottet har i andra sammanhang uttalat sig om prioriteringar inom biståndet, bl.a. i budgetbetänkandet för utgiftsområde 7 hösten 2024 (bet. 2024/25:UU2). Dessa prioriteringar bör gälla även för hur stödet via CSO fördelas. Utskottet är utöver detta inte berett att ta ställning till de detaljerade förslag om hur medlen bör fördelas som framförs i motioner.

Utskottet konstaterar att regeringen har beslutat om en ny genomförandemodell för bistånd via CSO. Statssekreterare Diana Janse från UD, redogjorde vid en föredragning för utskottet den 23 januari 2025 för de bärande principerna för den nya modellen:

• Ansökningsprocessen är mer transparent och rättvis.

• Modellen uppmuntrar till nytänkande och innovativa insatser.

• Lokalisering och andelen stöd som når lokala organisationer ökar.

• Fler direktavtal med Sida och färre transaktionsled ger minskade hierarkier mellan civilsamhällesorganisationer.

• Fler typer av verksamheter och civilsamhällesorganisationer kommer att kunna ansöka om stöd, bl.a. genom att olika stora stöd ges.

• De civilsamhällesorganisationer som Sida stödjer ska eftersträva långsiktighet i sin verksamhet.

• Civilsamhällesorganisationernas självständighet ökar (Egeninsatsen höjs till 15 procent).

Utskottet anser liksom regeringen att den nya genomförandemodellen innebär att fler, även lokala, civilsamhällesorganisationer får möjlighet att ha direktavtal med Sida samtidigt som svenska civilsamhällesorganisationers mervärde som partner värnas. Transaktions- och avtalsleden blir färre, en större andel stöd når lokala civilsamhällesorganisationer i länder som är berättigade till officiellt statligt utvecklingsbistånd (ODA-länder) och ansökningsförfaranden genomförs på ett öppet, transparent och inkluderande vis. Utskottet välkomnar även att modellen innebär att fler typer av verksamheter och organisationer kommer att kunna ansöka om stöd. Samtidigt konstaterar utskottet att den nya modellen innebär en stor förändring för organisationerna och välkomnar därför att regeringen, på förslag av Sida, beslutat om en övergångsperiod fram till den 30 september 2025. Detta möjliggör en mer gedigen ansökningsprocess. Utskottet vill också understryka vikten av att modellen följs upp, utvärderas och vid behov anpassas så att de uppsatta målen uppnås på ett effektivt sätt.

Vid utskottets möte med företrädare för svenska civilsamhällesorganisationer den 13 februari diskuterades framför allt frågor om mål och principer för biståndet samt prioriterade länder och kontexter för biståndet. Diskussionerna utgör ett värdefullt underlag för utskottets fortsatta beredning av biståndspolitiska frågor, bl.a. i beredningen av nästa års budget för utgiftsområde 7.

Utskottet avstyrker motionerna 2024/25:63 yrkandena 1–6, 8, 9 och 11–13,

2024/25:2625 yrkandena 3 och 4, 2024/25:3106 yrkandena 29 och 30, 2024/25:3168 yrkande 7 och 2024/25:1627 yrkande 2.

Ur avsnittet "Civilsamhällets roll i det internationella biståndet" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet