Strategisk exportkontroll 2024 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Utskottet konstaterar inledningsvis, liksom vid tidigare beredningar av skrivelser om strategisk exportkontroll (bl.a. bet. 2023/24:UU9), att försvarsindustrin sedan lång tid tillbaka är en central del av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Krigsmaterielexporten stärker den svenska försvarsindustrins möjligheter att bibehålla en hög konkurrenskraftig teknologinivå och därigenom den kompetens som krävs för att underhålla och vidmakthålla Försvarsmaktens materielsystem. En internationellt konkurrenskraftig tekniknivå bidrar till att Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet och medför bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket således bygger på både export och import av krigsmateriel.

Det nuvarande svenska exportkontrollregelverket består av krigsmateriellagen, krigsmaterielförordningen och de principer och riktlinjer för krigsmaterielexport som har beslutats av regeringen och godkänts av riksdagen. Lagen anger tillståndsprövningens övergripande villkor, medan de generella principer och kriterier som ska beaktas i prövningen återges i riktlinjerna. Krigsmateriellagen gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels sådant tekniskt stöd till krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Den svenska krigsmaterielförteckningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, med tre nationella tillägg (kärnladdningar och speciella delar till sådana, befästningsanläggningar m.m. samt vissa kemiska stridsmedel).

Utskottet konstaterar att riksdagen den 28 februari 2018 biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut i betänkande 2017/18:UU9, vilket innebar att regeringens förslag om skärpt exportkontroll av krigsmateriel antogs (rskr. 2017/18:163). Det nuvarande regelverket, som trädde i kraft i april 2018, har varit i kraft i sju år. Regelverket följs upp och utvärderas löpande, bl.a. genom riksdagens behandling av regeringens årliga skrivelse och genom samråden med Exportkontrollrådet (EKR). Utskottet delar regeringens övergripande bedömning att Natomedlemskapet förändrar förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk och att det i hög grad stärker de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja tillstånd för export av krigsmateriel till Natos medlemsstater. Mot bakgrund av att 2023 års krigsmaterielutredning har redovisat sitt betänkande Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel (SOU 2024:77), att betänkandet var på remiss t.o.m. den 31 mars 2025 och att det nu bereds vidare inom Regeringskansliet ser utskottet inte anledning till att i detta skede ta ställning till några förändringar av regelverket.

Utskottet anser i enlighet med sin ståndpunkt i utlåtande 2023/24:UU3 att det redan finns en ändamålsenlig och effektiv ordning i PDA-förordningen. Vidare noterar utskottet att det pågår ett arbete med att införa en nationell kontrollförteckning för PDA, bl.a. mot bakgrund av den snabba teknikutvecklingen och att ökade geopolitiska spänningar har gjort det svårare att nå enighet om att lägga till produkter och teknik i exportkontrollregimernas kontrollförteckningar. Detta har i sin tur lett till ett ökat behov av att nationellt fatta beslut som bidrar till ökad säkerhet och till att uppfylla målsättningarna med de internationella exportkontrollregimerna genom att föra upp sådana produkter på en nationell lista. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns skäl att initiera en utredning för att skärpa exportkontrollen av PDA.

När det gäller frågan om reglering av import av krigsmateriel behandlade utskottet senast denna fråga i betänkande 2023/24:UU9. Utskottet anser fortfarande att det kan finnas skäl att överväga behovet av och möjligheten att införa regler för import av krigsmateriel. Utskottet utgår från att regeringen överväger frågan och vid behov återkommer till riksdagen med förslag.

Sammantaget finner utskottet att motionerna 2024/25:3405 (V) yrkandena 2, 3, 9, 17 och 19, 2024/25:3038 (MP) yrkandena 110, 111, 114 och 115 samt 2024/25:3408 (MP) yrkandena 1 och 2 ska avstyrkas med hänvisning till det som anförts ovan.

Ur avsnittet "Regelverket för krigsmaterielexport" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis, liksom vid tidigare beredningar av skrivelser om strategisk exportkontroll (bl.a. bet. 2023/24:UU9), att försvarsindustrin sedan lång tid tillbaka är en central del av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Krigsmaterielexporten stärker den svenska försvarsindustrins möjligheter att bibehålla en hög konkurrenskraftig teknologinivå och därigenom den kompetens som krävs för att underhålla och vidmakthålla Försvarsmaktens materielsystem. En internationellt konkurrenskraftig tekniknivå bidrar till att Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet och medför bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket således bygger på både export och import av krigsmateriel.

Det nuvarande svenska exportkontrollregelverket består av krigsmateriellagen, krigsmaterielförordningen och de principer och riktlinjer för krigsmaterielexport som har beslutats av regeringen och godkänts av riksdagen. Lagen anger tillståndsprövningens övergripande villkor, medan de generella principer och kriterier som ska beaktas i prövningen återges i riktlinjerna. Krigsmateriellagen gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels sådant tekniskt stöd till krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Den svenska krigsmaterielförteckningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, med tre nationella tillägg (kärnladdningar och speciella delar till sådana, befästningsanläggningar m.m. samt vissa kemiska stridsmedel).

Utskottet konstaterar att riksdagen den 28 februari 2018 biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut i betänkande 2017/18:UU9, vilket innebar att regeringens förslag om skärpt exportkontroll av krigsmateriel antogs (rskr. 2017/18:163). Det nuvarande regelverket, som trädde i kraft i april 2018, har varit i kraft i sju år. Regelverket följs upp och utvärderas löpande, bl.a. genom riksdagens behandling av regeringens årliga skrivelse och genom samråden med Exportkontrollrådet (EKR). Utskottet delar regeringens övergripande bedömning att Natomedlemskapet förändrar förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk och att det i hög grad stärker de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja tillstånd för export av krigsmateriel till Natos medlemsstater. Mot bakgrund av att 2023 års krigsmaterielutredning har redovisat sitt betänkande Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel (SOU 2024:77), att betänkandet var på remiss t.o.m. den 31 mars 2025 och att det nu bereds vidare inom Regeringskansliet ser utskottet inte anledning till att i detta skede ta ställning till några förändringar av regelverket.

Utskottet anser i enlighet med sin ståndpunkt i utlåtande 2023/24:UU3 att det redan finns en ändamålsenlig och effektiv ordning i PDA-förordningen. Vidare noterar utskottet att det pågår ett arbete med att införa en nationell kontrollförteckning för PDA, bl.a. mot bakgrund av den snabba teknikutvecklingen och att ökade geopolitiska spänningar har gjort det svårare att nå enighet om att lägga till produkter och teknik i exportkontrollregimernas kontrollförteckningar. Detta har i sin tur lett till ett ökat behov av att nationellt fatta beslut som bidrar till ökad säkerhet och till att uppfylla målsättningarna med de internationella exportkontrollregimerna genom att föra upp sådana produkter på en nationell lista. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte finns skäl att initiera en utredning för att skärpa exportkontrollen av PDA.

När det gäller frågan om reglering av import av krigsmateriel behandlade utskottet senast denna fråga i betänkande 2023/24:UU9. Utskottet anser fortfarande att det kan finnas skäl att överväga behovet av och möjligheten att införa regler för import av krigsmateriel. Utskottet utgår från att regeringen överväger frågan och vid behov återkommer till riksdagen med förslag.

Sammantaget finner utskottet att motionerna 2024/25:3405 (V) yrkandena 2, 3, 9, 17 och 19, 2024/25:3038 (MP) yrkandena 110, 111, 114 och 115 samt 2024/25:3408 (MP) yrkandena 1 och 2 ska avstyrkas med hänvisning till det som anförts ovan.

Ur avsnittet "Regelverket för krigsmaterielexport" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

När det gäller vapenexport till enskilda länder konstaterar utskottet att den svenska tillståndsprövningen bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt i regeringens riktlinjer och etablerad praxis. Riktlinjerna utgör de principer som ska vara vägledande vid tillståndsprövningen. Vidare beaktas i tillståndsprövningen kriterierna i EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) och FN:s vapenhandelsfördrag. ISP har som fristående myndighet till uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med regelverket i dess helhet.

Den svenska tillståndsprövningen av utförsel av krigsmateriel och annan utlandssamverkan bygger även på en uppdelning av de utrikespolitiska hindren i ovillkorliga hinder och villkorliga hinder. Ett ovillkorligt hinder innebär att en utförsel eller annan utlandssamverkan är utesluten. De ovillkorliga hindren är således hinder som förbjuder export trots att det kan vara påkallat utifrån säkerhets- eller försvarspolitiska skäl. Utskottet framhåller att ett beslut av FN:s säkerhetsråd, av EU eller av OSSE om ett vapenembargo utgör ett sådant ovillkorligt hinder. Utskottet konstaterar vidare att det i ärenden där det inte finns några ovillkorliga hinder ska göras en helhetsbedömning där hänsyn tas till alla omständigheter som är betydelsefulla för ärendet. Förekomsten av ett ovillkorligt hinder innebär att det finns en presumtion för att tillstånd inte ska ges, men det ska också ställas mot de breda säkerhets- och försvarspolitiska intressen som kan finnas i det enskilda fallet. I riktlinjerna anges att respekt för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid tillståndsprövningen. Det följer av de svenska riktlinjerna att Sverige endast exporterar krigsmateriel till en stat, en statlig myndighet eller en av en stat auktoriserad mottagare.

Från och med den 1 februari 1996 prövas frågor om tillstånd enligt lagen om krigsmateriel i första hand av ISP, utom i sådana fall där ett ärende bedöms vara av principiell betydelse eller annars av särskild vikt. Ärendet ska i sådana fall överlämnas till regeringen för avgörande. EKR bistår ISP med uttolkningen av riktlinjerna för enskilda ärenden. EKR är ett parlamentariskt sammansatt rådgivande organ för exportkontrollfrågor som har till syfte att öka insynen och samrådet i krigsmaterielexportfrågor samt tillföra ISP sakkunskap och kontinuerlig utblick i utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor. Samråd ska ske med EKR innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen. Utskottet vill framhålla att samråden även ger förutsättningar för en bred politisk förankring av exportkontrollpolitiken och kontinuitet i den politik som förs.

Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2025 anförde att Sverige ska upprätthålla en strikt, effektiv och modern exportkontroll. Det anfördes även att genomförandet av det restriktiva regelverket för export av krigsmateriel ska prioriteras, liksom genomförandet av regelverket om förstärkt kontroll av PDA. Det anfördes vidare att regeringen kommer att verka för en ökad anslutning till och ett effektivt genomförande av FN:s vapenhandelsfördrag samt för att nå ökad samstämmighet mellan medlemsländerna i tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport (prop. 2024/25:1 utg.omr. 5).

När det gäller frågan om vidareexport, bl.a. från allierade, noterar utskottet inledningsvis att grunden för en effektiv exportkontroll där krigsmateriel inte hamnar i orätta händer är att själva tillståndsprövningen sker med stor noggrannhet och omsorg samt att återhållsamhet iakttas när det finns risk för avledning, dvs. att den exporterade materielen hamnar hos en annan slutanvändare än den avsedda. Redan vid ISP:s prövning av om en exportaffär ska beviljas görs en bedömning av avledningsrisken. Av skrivelsen framgår det att krigsmateriel som har exporterats från Sverige enligt det nuvarande regelverket vanligen är förenad med slutanvändaråtaganden som köparen har gjort genom att underteckna ett slutanvändarintyg. Det framgår även av riktlinjerna att en stat som i strid med ett åtagande gentemot Sverige har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel i princip inte ska komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår. Om en tidigare köpare önskar vidareöverlåta sådan krigsmateriel krävs ett medgivande från ISP som då kan frigöra köparen från dennes slutanvändaråtaganden. En förutsättning för att en sådan vidareöverlåtelse ska godkännas är att ett slutanvändarintyg från den nya användaren kan uppvisas.

I den parlamentariska krigsmaterielexportöversynskommitténs (även kallad KEX) slutbetänkande Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) föreslogs att Sverige skulle införa ett system med efterkontroll efter att rutiner hade utarbetats för hur det ska organiseras. Utskottet noterar att regeringen den 3 november 2021 beslutade att ge ISP i uppgift att utföra efterkontroller och att beslutet trädde i kraft den 1 mars 2022. Utskottet noterar vidare att efterkontroller i utlandet är ett komplement till strikt exportkontroll och slutanvändaråtaganden och görs för att motverka att exporterad försvarsmateriel säljs vidare till någon annan mottagare än den som angivits i avtalet i samband med exporten. Utskottet konstaterar att systemet för efterkontroller kommer att utvärderas inom tre år efter det att det första kontrollbesöket har genomförts. I budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 5) tillförs ISP 2 000 000 kronor under 2025, följt av 3 000 000 kronor under 2026 och 3 000 000 kronor permanent från 2027 för myndighetens kostnader för att genomföra efterkontroller i utlandet. Utskottet ställde sig bakom regeringens budgetförslag (bet. 2024/25:UU1, rskr. 2024/25:81). Utskottet anser därmed att det finns ett ändamålsenligt system för att motverka s.k. avledning som har stärkts ytterligare genom uppdraget till ISP om efterkontroller.

Yrkanden om vapenembargon mot enskilda länder har behandlats av utskottet i flera betänkanden (bl.a. bet. 2023/24:UU9 och bet. 2022/23:UU9). Liksom i dessa betänkanden hänvisar utskottet till det gällande exportkontrollregelverket. Som har beskrivits ovan genomför EU inom ramen för Gusp embargon mot bl.a. handel med vapen och PDA som har beslutats av FN. EU kan med enhällighet också besluta om vissa embargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Även OSSE kan besluta om vapenembargon. Utskottet vill framhålla att dessa beslut av EU:s råd är ett uttryck för medlemsstaternas vilja att agera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor. Som utskottet har beskrivit ovan utgör ett beslut av FN:s säkerhetsråd, EU eller OSSE om ett visst vapenembargo ett ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport.

Ur avsnittet "Tillämpning av regelverket" i betänkandet. Läs betänkandet