Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Utskottet vill inledningsvis understryka att diskriminering, rasism och intolerans – såväl på arbetsmarknaden som i samhället i stort – utgör ett allvarligt samhällsproblem som kräver ett långsiktigt, samordnat och målmedvetet arbete. Det påverkar inte bara de individer som drabbas utan undergräver också tilliten och de demokratiska värden som vårt samhälle vilar på.

När det gäller förslagen i kommittémotion 2025/26:3592 (S) yrkande 9 och motion 2025/26:2306 (S), som båda tar sikte på att motverka strukturell diskriminering på arbetsmarknaden och vid rekrytering när det gäller etnisk tillhörighet, instämmer utskottet givetvis fullt ut i motionärernas intentioner.

Utskottet konstaterar emellertid att ett omfattande arbete redan bedrivs när det gäller att motverka diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. Diskrimineringslagen utgör ett tydligt regelverk för att motverka diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet. Lagen innefattar inte enbart ett tydligt förbud mot diskriminering i arbetslivet, utan ålägger även samtliga arbetsgivare att bedriva ett systematiskt och förebyggande arbete mot diskriminering genom s.k. aktiva åtgärder. Ramverket för arbetet med aktiva åtgärder är enligt utskottet centralt för att se till att arbetsgivare arbetar strukturerat och kontinuerligt med att identifiera och undanröja risker för diskriminering, bl.a. på grund av etnisk tillhörighet, och andra hinder för lika rättigheter och möjligheter i sin verksamhet.

Utskottet vill i sammanhanget också välkomna den handlingsplan mot rasism och hatbrott som regeringen presenterade i slutet av 2024 i vilken arbetslivet pekas ut som ett av planens fyra fokusområden. Handlingsplanen lägger enligt utskottet grunden för ett träffsäkert, utvärderingsbart och långsiktigt arbete på området.

Vidare noterar utskottet det pågående regeringsuppdraget till DO om att stärka arbetsgivares arbete mot diskriminering i arbetslivet. Inom ramen för detta uppdrag har DO genomfört granskningar och fattat tillsynsbeslut samt kommer fram till 2027 att fortsätta att utveckla och sprida kunskapsstöd till arbetsgivare. Utskottet bedömer att detta arbete i hög grad adresserar de frågeställningar som tas upp i de båda motionsförslagen.

Med det anförda ser utskottet inte skäl att föreslå något tillkännagivande med anledning av kommittémotion 2025/26:3592 (S) yrkande 9 eller motion 2025/26:2306 (S). De aktuella motionsförslagen bör därmed avslås.

När det gäller de övriga motionsförslagen i avsnittet konstaterar utskottet att dessa är inriktade på åtgärder för att stävja polariseringen i samhället och förhindra extremism, på att arbetet mot olika former av rasism och intolerans bör stärkas samt på att det bör övervägas ett förstärkt diskrimineringsrättsligt skydd för muslimska grupper. Även ytterligare kunskaps‑ och utbildningsinsatser efterfrågas, särskilt när det gäller antisemitism och islamofobi.

Utmaningar med olika uttryck för rasism och intolerans finns i hela samhället och det kräver insatser av en mängd aktörer inom ett stort antal områden. Utskottet vill därmed återigen uppmärksamma och välkomna regeringens handlingsplan mot rasism och hatbrott. Handlingsplanen innehåller såväl breda åtgärder för att bekämpa rasism och hatbrott som specifika åtgärder för att fånga upp olika gruppers utsatthet. Utifrån den kunskap som finns i dag om förekomsten av rasism i Sverige har handlingsplanen särskilt fokus på bl.a. antimuslimsk rasism och antisemitism. Handlingsplanen lägger enligt utskottet grunden för ett gediget och långsiktigt arbete som i allt väsentligt ligger i linje med det som motionären efterfrågar.

Vidare visar bl.a. den nationella strategin för att motverka antisemitism som regeringen presenterade under föregående år och de budgetsatsningar som regeringen har gjort för arbetet inom ramen för handlingsplanen mot rasism och hatbrott att frågorna om diskriminering på grund av etnisk tillhörighet är prioriterade av regeringen.

Utskottet vill i sammanhanget även uppmärksamma EU‑kommissionens nya strategi mot rasism 2026–2030, vilken presenterades i början av året. Strategin bygger vidare på den tidigare handlingsplanen mot rasism 2020–2025 och syftar till att stärka unionens arbete mot all form av rasism, bl.a. antisemitism och antimuslimskt hat. Utskottet noterar att regeringen välkomnar strategin och delar regeringens bedömning att arbetet med att bekämpa rasism är en integrerad del av arbetet med att upprätthålla respekten för EU:s grundläggande värden (2025/26:FPM77).

Med hänvisning till det anförda och det samlade och målinriktade arbete mot rasism och hatbrott som redan pågår på många olika håll anser utskottet att även motionerna 2025/26:1027 (-) yrkandena 1 och 2, 2025/26:1028 (-) yrkande 2 och 2025/26:1057 (-) yrkandena 2 och 3 bör avslås.

Ur avsnittet "Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inleda med att slå fast att i Sverige ska alla ha rätt att vara den man är och älska den man vill, utan rädsla för hat, hot eller diskriminering. Trots att Sverige har tagit betydande steg i arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter kvarstår dock utmaningar. Många hbtqi-personer lever inte öppet, och alltför många utsätts fortfarande för diskriminering, hatbrott och hedersrelaterat förtryck. Arbetet för att säkerställa att hbtqi-personers rättigheter och identitet fullt ut respekteras måste därför både fortsätta och förstärkas.

Som framhålls i motion 2025/26:1505 (-) är det mycket angeläget att arbetet mot diskriminering, våld och psykisk ohälsa bland hbtqi-personer i Sverige stärks. Utskottet välkomnar därför den handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter som regeringen beslutade om i januari 2025 och som nu genomförs. Handlingsplanen utgör en central utgångspunkt för det fortsatta arbetet och innehåller en lång rad viktiga och konkreta åtgärder som syftar till att stärka arbetet med att motverka hot, hat, våld och diskriminering samt främja hbtqi-personers hälsa, trygghet och frihet.

Med det anförda ser utskottet inte att det finns anledning att rikta något tillkännagivande till riksdagen med anledning av den aktuella motionen, som därmed bör avslås.

Ur avsnittet "Diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller motionsförslagen som behandlas i detta avsnitt konstaterar utskottet att ett antal förslag handlar om vikten av att motverka ålderism och åldersdiskriminering i samhället på ett mer generellt plan, medan andra förslag är tydligare fokuserade på åtgärder för att motverka åldersdiskriminering i arbetslivet.

Utskottet vill inleda med att instämma med motionärerna om vikten av att vidta åtgärder mot den diskriminering på grund av ålder som tyvärr förekommer i samhället. Utskottet ser i likhet med motionärerna mycket allvarligt på förekomsten av ålderism och åldersdiskriminering och menar att det är angeläget att denna fråga lyfts upp i ljuset. I detta ligger såväl att öka kunskapen om hur ålderismen tar sig uttryck inom olika samhällsområden, som att sätta in verkningsfulla åtgärder för att förebygga stereotypa föreställningar när det gäller ålder och att säkerställa skyddet mot åldersdiskriminering.

När det gäller att pressa tillbaka diskrimineringen i samhället vill utskottet betona DO:s nyckelroll och det breda uppdrag som myndigheten har, vilket innefattar såväl att sprida kunskap och att bedriva samhällsinriktat förändringsarbete som att utöva tillsyn över att diskrimineringslagen följs. Utskottet kan konstatera att DO bedriver ett aktivt arbete utifrån samtliga diskrimineringsgrunder och vill i sammanhanget välkomna det initiativ som myndigheten har tagit när det gäller bättre kunskapsunderlag om förekomst av diskriminering i Sverige.

Förekomsten av åldersdiskriminering gör att många människors kompetens och erfarenhet förblir en outnyttjad potential, vilket är både negativt för samhället i stort och skadligt för den enskilda. Ett samhälle som tar till vara kompetens i alla åldrar stärker både konkurrenskraften och individens möjlighet att delta fullt ut i arbetslivet. För att främja ett inkluderande arbetsliv är det centralt att arbetsgivare har kunskap och verktyg för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter. Det är således med gillande som utskottet noterar det uppdrag som regeringen har gett DO att motverka åldersdiskriminering i arbetslivet. Enligt uppdraget ska DO i konsultation med arbetsmarknadens parter identifiera behov av stödinsatser och andra åtgärder för att stärka arbetsgivares arbete mot åldersdiskriminering i arbetslivet. Utskottet vill i sammanhanget även fästa uppmärksamhet på det uppdrag som Forte arbetar med inom området åldrande i arbetslivet.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och fortlöpande prövar behovet av ytterligare åtgärder för att motverka förekomsten av diskriminering på grund av ålder.

Med det anförda anser utskottet att det inte är aktuellt att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsförslagen i avsnittet. Kommittémotionerna 2025/26:171 (V) yrkandena 2 och 4, 2025/26:3592 (S) yrkande 10 och 2025/26:3645 (S) yrkande 90 samt motionerna 2025/26:1790 (M), 2025/26:2651 (L) och 2025/26:2830 (C) bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Diskriminering på grund av ålder" i betänkandet. Läs betänkandet

Diskriminering som står i vägen för människors lika rättigheter och möjligheter är ett allvarligt samhällsproblem och måste bekämpas. Ett effektivt antidiskrimineringsarbete är enligt utskottet centralt för att skapa ett samhälle som håller ihop. DO har avgjort en central roll i detta arbete genom sitt ansvar att utöva tillsyn över att diskrimineringslagen följs och att handlägga anmälningar från enskilda som upplever sig ha blivit diskriminerade.

I kommittémotion 2025/26:3592 (S) yrkande 8 betonas vikten av att bekämpa alla former av diskriminering. Motionärerna menar att ambitionerna behöver höjas i arbetet för att förebygga och motverka diskriminering och anför bl.a. att en förutsättning för ett effektivt och normerande antidiskrimineringsarbete är att personer som har upplevt diskriminering får sin sak prövad. Även i kommittémotion 2025/26:3583 (C) yrkande 2 lyfter motionärerna fram behovet av att DO ska utöva sitt uppdrag på ett mer aktivt sätt och menar att DO bör göra fler stickprovskontroller och utöka ärendehanteringen.

Utskottet konstaterar att DO redan aktivt arbetar med att stärka sin hantering av individärenden i syfte att fler ska kunna få upprättelse och för att tydliggöra för arbetsgivare och andra aktörer vilka skyldigheter och vilket ansvar som följer av diskrimineringslagen. Detta ligger väl i linje med intentionerna i de båda motionerna, och utskottet bedömer därför att det inte finns anledning att rikta något uttalande till regeringen med anledning av de aktuella motionsförslagen.

När det gäller förslaget i kommittémotion 2025/26:3583 (C) yrkande 3 om att utreda inrättandet av en särskild diskrimineringsnämnd delar utskottet givetvis motionärernas uppfattning att det är viktigt att den som utsatts för diskriminering har goda möjligheter att få sin sak prövad. Utskottet gör dock en annan bedömning av det konkreta förslaget och vill i stället betona betydelsen av att DO ges goda förutsättningar att utföra sitt nuvarande uppdrag.

I motion 2025/26:2864 (M) föreslås att, enligt vad utskottet uppfattar, diskrimineringsersättningen ska ses över, med hänvisning till att ersättningen i vissa fall kan uppfattas som oskäligt hög. Utskottet anser inte heller att det i detta fall finns skäl att initiera en översyn av den gällande ordningen. Utskottet vill i sammanhanget framhålla den dubbla funktion som diskrimineringsersättningen har genom att den dels ska vara ägnad att ge den som är kränkt upprättelse, dels ska verka avskräckande från diskriminering.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå samtliga yrkanden i avsnittet.

Reservationer

1.

Jämställdhetsintegrering m.m., punkt 1 (S)

av Ardalan Shekarabi (S), Adrian Magnusson (S), Johanna Haraldsson (S), Serkan Köse (S) och Sofia Amloh (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4 och

avslår motionerna

2025/26:13 av Josef Fransson (SD) och

2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 32.

Ställningstagande

För att säkerställa en rättvis fördelning av resurser och jämställda förutsättningar är det nödvändigt att varje statsbudget inkluderar en tydlig analys av hur dess förslag påverkar kvinnor och män och jämställdheten i samhället. Detta innebär att fördelningen av resurser måste granskas noggrant, och analyserna måste vara ärliga, korrekta och transparenta. Utfallet av budgeten måste också följas upp kontinuerligt för att säkerställa att jämställdhetsmålen uppnås. Tyvärr kan vi konstatera att den nuvarande regeringen brister i detta arbete. En ordentlig uppföljning och tydlig rapportering av jämställdhetskonsekvenserna är avgörande för att säkerställa att vi rör oss mot ett mer jämställt samhälle.

Regeringen har även brustit i jämställdhetsanalysen kopplad till lagstiftningsarbetet. Ett exempel är propositionen om den nya arbetslöshetsförsäkringen som i stort sett var helt tom på information om vilka konsekvenser det nya regelverket får för jämställdheten. Även konstitutionsutskottet har fastställt att det har förekommit brister i regeringens hantering, eftersom någon analys av den nya modellens konsekvenser för jämställdheten inte gjordes.

Vi beklagar att utskottet inte tar de brister vi lyfter fram på tillräckligt stort allvar. Till skillnad från utskottet anser vi att regeringen måste agera och säkerställa att gedigna jämställdhetsanalyser görs i samband med allt budget- och lagstiftningsarbete.

2.

Jämställdhetsintegrering m.m., punkt 1 (C)

av Martina Johansson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 32 och

avslår motionerna

2025/26:13 av Josef Fransson (SD) och

2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 4.

Ställningstagande

Samtidigt som det finns ett gap i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda, finns också ett sysselsättningsgap mellan utrikes födda män och kvinnor. Integration är därmed också en fråga om jämställdhet. Särskilt utrikes födda kvinnor som har flytt från sitt hemland har generellt sett haft svårt att komma snabbt i arbete. Den inledande tiden i Sverige domineras alltför ofta av att kvinnan utför det obetalda hem- och omsorgsarbetet, vilket kraftigt minskar chansen att komma ut på arbetsmarknaden. En del i problembilden är lång föräldraledighet, men det är inte den enda orsaken.

Jag noterar att utskottet bekräftar vikten av att genomföra grundliga utvärderingar och uppföljningar av den förda politiken, och noterar även den budgetprioritering som regeringen gjort för att genomföra en bättre uppföljning av integrationen. Detta initiativ är givetvis välkommet, men till skillnad från utskottet anser jag att det behövs en tydligare uppföljning av integrationsinsatsernas effekter med särskilt fokus på jämställdhetsaspekter.

Ur avsnittet "Diskrimineringsombudsmannen m.m." i betänkandet. Läs betänkandet