Arbetsmiljö

Utskottet vill vara tydligt med att ingen ska behöva riskera sitt liv eller sin hälsa på grund av jobbet. Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och oacceptabel för ett modernt arbetsliv i vårt land. Utskottet konstaterar att riksdagen under det förra riksmötet tillkännagav för regeringen att den bör vidta åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som är särskilt utsatta. Utskottet noterar att tillkännagivandet har omhändertagits i direktivet till Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv, som i sitt förslag till en ny arbetsmiljöstrategi anger att delmålet om ett tryggt arbetsliv behåller fokus på hot och våld i arbetslivet samt på arbetsplatsolyckor och dödsolyckor.

Utskottet noterar att det i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 35 föreslås en nationell kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet och att det i kommittémotion 2025/26:2371 (V) yrkande 12 föreslås en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet. Utskottet sympatiserar givetvis med motionärernas engagemang och intentionerna med förslagen. Och det är möjligt att en särskild kommission i vissa lägen kan vara motiverad, men när allt kommer omkring är det ändå så att inte ens en aldrig så omfattande kriskommission kan förhindra alla arbetsolyckor och dödsolyckor på den svenska arbetsmarknaden. Avgörande är framför allt det systematiska arbetsmiljöarbete som bedrivs ute på arbetsplatserna och de förebyggande åtgärder som vidtas där. Med kunskap och ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan sannolikt de allra flesta av dödsolyckorna och de arbetsrelaterade dödsfallen förebyggas. I detta arbete har skyddsombuden en viktig roll i att skapa säkra och trygga arbetsplatser.

I sammanhanget vill utskottet också framhålla att det under beredningen av budgetpropositionen för 2026 välkomnade regeringens förslag om ökade medel till Arbetsmiljöverket. Utskottet är övertygat om att dessa betydande och uthålliga satsningar bidrar till en skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. Utskottet instämmer med regeringen i att det är angeläget att tillsynen i större utsträckning riktas mot arbetsplatser där riskerna är som störst. Det är också motiverat och välkommet att Arbetsmiljöverket har ett särskilt uppdrag att förebygga dödsolyckor och andra allvarliga arbetsolyckor.

Utskottet ser positivt på det arbete som regeringen gör för att stärka både inspektionsverksamheten och arbetsmiljöarbetet i stort, bl.a. genom uppdrag till Arbetsmiljöverket. Avslutningsvis utgår utskottet från att regeringen genom den aviserade arbetsmiljöstrategin för 2026–2030 fortsätter arbetet mot dödsolyckor i arbetslivet, i samarbete med arbetsmarknadens parter och andra organisationer i de mest drabbade branscherna. I detta arbete bör även riksdagens tillkännagivande om att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet kunna beaktas.

Utskottet ser därmed inte se skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella yrkandena bör avslås.

När det gäller verksamheten som bedrivs vid Statens haverikommission, som tas upp i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 38, konstaterar utskottet att myndigheten bl.a. har till uppgift att undersöka olyckor i syfte att förbättra säkerheten och så långt som möjligt klarlägga händelseförlopp. Utskottet anser i likhet med motionärerna att Statens haverikommission har ett viktigt uppdrag, som även kan innefatta arbetsplatsolyckor, och kan konstatera att myndigheten också har tilldelats ökade medel för att även i fortsättningen kunna göra utredningar med hög kvalitet. Utskottet delar dock inte motionärernas uppfattning att det i dagsläget finns skäl att utvidga myndighetens uppdrag på det sätt som föreslås. Det aktuella yrkandet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Dödsolyckor i arbetslivet" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 10, 13 och 17. Läs betänkandet

Utskottet vill vara tydligt med att ingen ska behöva riskera sitt liv eller sin hälsa på grund av jobbet. Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och oacceptabel för ett modernt arbetsliv i vårt land. Utskottet konstaterar att riksdagen under det förra riksmötet tillkännagav för regeringen att den bör vidta åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som är särskilt utsatta. Utskottet noterar att tillkännagivandet har omhändertagits i direktivet till Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv, som i sitt förslag till en ny arbetsmiljöstrategi anger att delmålet om ett tryggt arbetsliv behåller fokus på hot och våld i arbetslivet samt på arbetsplatsolyckor och dödsolyckor.

Utskottet noterar att det i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 35 föreslås en nationell kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet och att det i kommittémotion 2025/26:2371 (V) yrkande 12 föreslås en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet. Utskottet sympatiserar givetvis med motionärernas engagemang och intentionerna med förslagen. Och det är möjligt att en särskild kommission i vissa lägen kan vara motiverad, men när allt kommer omkring är det ändå så att inte ens en aldrig så omfattande kriskommission kan förhindra alla arbetsolyckor och dödsolyckor på den svenska arbetsmarknaden. Avgörande är framför allt det systematiska arbetsmiljöarbete som bedrivs ute på arbetsplatserna och de förebyggande åtgärder som vidtas där. Med kunskap och ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan sannolikt de allra flesta av dödsolyckorna och de arbetsrelaterade dödsfallen förebyggas. I detta arbete har skyddsombuden en viktig roll i att skapa säkra och trygga arbetsplatser.

I sammanhanget vill utskottet också framhålla att det under beredningen av budgetpropositionen för 2026 välkomnade regeringens förslag om ökade medel till Arbetsmiljöverket. Utskottet är övertygat om att dessa betydande och uthålliga satsningar bidrar till en skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. Utskottet instämmer med regeringen i att det är angeläget att tillsynen i större utsträckning riktas mot arbetsplatser där riskerna är som störst. Det är också motiverat och välkommet att Arbetsmiljöverket har ett särskilt uppdrag att förebygga dödsolyckor och andra allvarliga arbetsolyckor.

Utskottet ser positivt på det arbete som regeringen gör för att stärka både inspektionsverksamheten och arbetsmiljöarbetet i stort, bl.a. genom uppdrag till Arbetsmiljöverket. Avslutningsvis utgår utskottet från att regeringen genom den aviserade arbetsmiljöstrategin för 2026–2030 fortsätter arbetet mot dödsolyckor i arbetslivet, i samarbete med arbetsmarknadens parter och andra organisationer i de mest drabbade branscherna. I detta arbete bör även riksdagens tillkännagivande om att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet kunna beaktas.

Utskottet ser därmed inte se skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella yrkandena bör avslås.

När det gäller verksamheten som bedrivs vid Statens haverikommission, som tas upp i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 38, konstaterar utskottet att myndigheten bl.a. har till uppgift att undersöka olyckor i syfte att förbättra säkerheten och så långt som möjligt klarlägga händelseförlopp. Utskottet anser i likhet med motionärerna att Statens haverikommission har ett viktigt uppdrag, som även kan innefatta arbetsplatsolyckor, och kan konstatera att myndigheten också har tilldelats ökade medel för att även i fortsättningen kunna göra utredningar med hög kvalitet. Utskottet delar dock inte motionärernas uppfattning att det i dagsläget finns skäl att utvidga myndighetens uppdrag på det sätt som föreslås. Det aktuella yrkandet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Dödsolyckor i arbetslivet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 10, 13 och 17. Läs betänkandet

Utskottet vill vara tydligt med att ingen ska behöva riskera sitt liv eller sin hälsa på grund av jobbet. Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och oacceptabel för ett modernt arbetsliv i vårt land. Utskottet konstaterar att riksdagen under det förra riksmötet tillkännagav för regeringen att den bör vidta åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som är särskilt utsatta. Utskottet noterar att tillkännagivandet har omhändertagits i direktivet till Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv, som i sitt förslag till en ny arbetsmiljöstrategi anger att delmålet om ett tryggt arbetsliv behåller fokus på hot och våld i arbetslivet samt på arbetsplatsolyckor och dödsolyckor.

Utskottet noterar att det i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 35 föreslås en nationell kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet och att det i kommittémotion 2025/26:2371 (V) yrkande 12 föreslås en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet. Utskottet sympatiserar givetvis med motionärernas engagemang och intentionerna med förslagen. Och det är möjligt att en särskild kommission i vissa lägen kan vara motiverad, men när allt kommer omkring är det ändå så att inte ens en aldrig så omfattande kriskommission kan förhindra alla arbetsolyckor och dödsolyckor på den svenska arbetsmarknaden. Avgörande är framför allt det systematiska arbetsmiljöarbete som bedrivs ute på arbetsplatserna och de förebyggande åtgärder som vidtas där. Med kunskap och ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan sannolikt de allra flesta av dödsolyckorna och de arbetsrelaterade dödsfallen förebyggas. I detta arbete har skyddsombuden en viktig roll i att skapa säkra och trygga arbetsplatser.

I sammanhanget vill utskottet också framhålla att det under beredningen av budgetpropositionen för 2026 välkomnade regeringens förslag om ökade medel till Arbetsmiljöverket. Utskottet är övertygat om att dessa betydande och uthålliga satsningar bidrar till en skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. Utskottet instämmer med regeringen i att det är angeläget att tillsynen i större utsträckning riktas mot arbetsplatser där riskerna är som störst. Det är också motiverat och välkommet att Arbetsmiljöverket har ett särskilt uppdrag att förebygga dödsolyckor och andra allvarliga arbetsolyckor.

Utskottet ser positivt på det arbete som regeringen gör för att stärka både inspektionsverksamheten och arbetsmiljöarbetet i stort, bl.a. genom uppdrag till Arbetsmiljöverket. Avslutningsvis utgår utskottet från att regeringen genom den aviserade arbetsmiljöstrategin för 2026–2030 fortsätter arbetet mot dödsolyckor i arbetslivet, i samarbete med arbetsmarknadens parter och andra organisationer i de mest drabbade branscherna. I detta arbete bör även riksdagens tillkännagivande om att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet kunna beaktas.

Utskottet ser därmed inte se skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella yrkandena bör avslås.

När det gäller verksamheten som bedrivs vid Statens haverikommission, som tas upp i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 38, konstaterar utskottet att myndigheten bl.a. har till uppgift att undersöka olyckor i syfte att förbättra säkerheten och så långt som möjligt klarlägga händelseförlopp. Utskottet anser i likhet med motionärerna att Statens haverikommission har ett viktigt uppdrag, som även kan innefatta arbetsplatsolyckor, och kan konstatera att myndigheten också har tilldelats ökade medel för att även i fortsättningen kunna göra utredningar med hög kvalitet. Utskottet delar dock inte motionärernas uppfattning att det i dagsläget finns skäl att utvidga myndighetens uppdrag på det sätt som föreslås. Det aktuella yrkandet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Dödsolyckor i arbetslivet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 13 och 17. Läs betänkandet

Ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete bygger på att arbetet med arbetsmiljön är en naturlig del i den dagliga verksamheten. Utskottet vill understryka att arbetsmiljöarbetet handlar om att både begränsa riskerna och utveckla de positiva faktorerna. Det är arbetsgivarna, arbetstagarna och deras representanter som tillsammans bedriver det dagliga arbetsmiljöarbetet på de enskilda arbetsplatserna. Inom ramen för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare fyller skyddsombuden en viktig roll, särskilt när det gäller att uppmärksamma risker, främja säkerhetsarbetet och verka för att arbetsmiljön fortlöpande förbättras.

I kommittémotionerna 2025/26:3590 (S) yrkande 52 och 2025/26:2371 (V) yrkande 6 samt i motionerna 2025/26:2737 (S) yrkande 1, 2024/25:723 (S) och 2024/25:1705 (S) yrkande 3 riktar motionärerna in sig på de regionala skyddsombuden med krav på att dessa ska få tillträdesrätt till alla arbetsställen där det finns kollektivavtal. Även i kommittémotion 2025/26:502 (MP) yrkande 3 vill motionärerna se en utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud. I det senare fallet föreslås en tillträdesrätt till arbetsplatser där en arbetstagarorganisation har eller brukar ha medlemmar.

Utskottet konstaterar att Utredningen om de regionala skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet 2022 lämnade förslag om bl.a. en utökad tillträdesrätt i linje med det som efterfrågas i flertalet av motionerna. Utskottet konstaterar samtidigt att motsvarande ändring av regelverket föreslogs i en proposition från regeringen 2020. Förslaget avslogs då av en riksdagsmajoritet. Utskottet utgår från att regeringen kommer att återkomma till riksdagen om den gör bedömningen att utredningens förslag ger anledning till en förändring av regelverket. I sammanhanget noterar utskottet de möjligheter som finns för parterna att träffa branschvisa kollektivtal om de regionala skyddsombudens tillträdesrätt, så som parterna i byggbranschen har gjort.

Frågan om tillträdesrätt för skyddsombud behandlas även i motion 2025/26:1148 (S) men då inte begränsat till regionala skyddsombud, utan motionärerna ser behov av att alla skyddsombud får tillträde till arbetsplatser som finns i hemmet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att personal inom hemtjänst och personlig assistans ska få goda förutsättningar att genomföra sitt arbete och garanteras en god arbetsmiljö. Utskottet delar dock inte bilden att det behövs någon ändring av regelverket av det slag som motionärerna efterfrågar.

Vidare i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 57 framförs ett förslag om ett skyddsombudsregister hos Arbetsmiljöverket och en skyldighet för myndigheten att följa upp att ombuden utses i enlighet med arbetsmiljölagen. Utskottets uppfattning är att arbetsmiljölagen är tydlig i fråga om regleringen av och skyddet för skyddsombudens verksamhet. Regelverket tillsammans med det arbete som arbetsgivare, arbetstagare och deras lokala representanter bedriver i samverkan på arbetsplatsen skapar en bra grund för skyddsombuden att utföra sitt arbete. Men möjligen är det så att vad motionärerna egentligen far efter är att det skulle vara vanligt att skyddsombud utses på ett felaktigt sätt. På liknande sätt menar motionärerna i kommittémotion 2025/26:2371 (V) yrkande 7 att skyddskommittéer i allt större utsträckning utses felaktigt och att problemet behöver utredas. Utskottet för sin del noterar att felaktigt utsedda skyddsombud och skyddskommittéer är en fråga som har undersökts och att resultaten inte bekräftar motionärernas farhågor. Det finns därför inte skäl att dra de slutsatser om behovet av åtgärder på området som motionärerna gör.

I kommittémotion 2025/26:2371 (V) yrkandena 8 och 9 och i motion 2025/26:1430 (S) vill motionärerna se olika initiativ kopplade till utbildning av skyddsombud och arbetsmiljökunskap på våra arbetsplatser. Det är utskottets övertygelse att aktiva och välutbildade skyddsombud är en tillgång för våra arbetsplatser. På samma sätt är det av stor vikt att arbetsgivare har kunskap om arbetsmiljöarbetet. Utgångspunkten måste vara att skyddsombuden får rimliga förutsättningar att utföra sitt arbete, och utbildning är självklart en viktig del i detta. Utskottet vill betona att arbetsgivarna och arbetstagarorganisationerna har ett gemensamt ansvar för att se till att skyddsombuden faktiskt får den utbildning som behövs. Utskottet ser därmed inte skäl att ta något initiativ på området.

När det gäller frågan om skyddsombudens fackliga koppling, som tas upp i motion 2025/26:1575 (S) yrkande 4, instämmer utskottet med regeringen i att skyddsombuden har en viktig roll i att skapa säkra och trygga arbetsplatser och att företräda alla arbetstagare på arbetsplatsen, oavsett om skyddsombuden respektive arbetstagarna har en facklig tillhörighet eller inte.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Skyddsombud och skyddskommittéer" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

En självklar utgångspunkt måste vara att alla som arbetar ska kunna gå till jobbet utan att behöva vara rädda för att bli utsatta för våld, hot och kränkande särbehandling. Det är helt enkelt oacceptabelt att dessa synnerligen allvarliga arbetsmiljöproblem fortfarande är så omfattande som de är. Att arbetstagare, oftast unga kvinnor, blir utsatta för sexuella trakasserier är givetvis lika oacceptabelt. Utskottet har därför förståelse för det engagemang som motionärerna visar i detta avsnitt. Motionärerna i kommittémotionerna 2025/26:3590 (S) yrkande 59 och 2025/26:2371 (V) yrkandena 3 och 5 vill alla se åtgärder för ett tryggare arbetsliv där våld, hot och sexuella trakasserier inte ska förekomma, t.ex. genom ett skärpt regelverk för ensamarbete. Som framgått delar utskottet motionärernas utgångspunkt att våld och hot i arbetslivet är något som alltid ska motverkas. Att unga kvinnor enligt 2024 års arbetsmiljöundersökning fortfarande är mer utsatta för våld, hot och sexuella trakasserier på arbetsplatsen än övriga måste tas på största allvar.

Utskottet konstaterar inledningsvis att arbetsgivare enligt svensk rätt har ett stort ansvar när det gäller våld och trakasserier i arbetslivet. Av arbetsmiljölagen följer bl.a. att alla former av våld och trakasserier på arbetsplatsen som kan medföra ohälsa omfattas av arbetsgivarens skyldighet att vidta förebyggande åtgärder. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter preciseras bl.a. hur arbetsgivaren ska arbeta förebyggande mot våld, hot och kränkande särbehandling. Utskottet konstaterar vidare att sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen är en form av diskriminering som är förbjuden i arbetslivet. Arbetsgivaren har en utredningsskyldighet i de fall den får kännedom om att någon upplever sig vara sexuellt trakasserad. Vidare ska arbetsgivaren arbeta förebyggande för att motverka sexuella trakasserier.

Även om gällande regelverk överlag ger ett gott skydd mot våld, hot och trakasserier i arbetslivet vilar det ett stort ansvar på politiken att ta dessa frågor på allvar och vara beredd på omprövningar. Det är därför positivt att regeringen på ett tydligt sätt prioriterar frågor om att motverka våld och hot och närliggande frågor både i samhället i stort och specifikt i arbetslivet. Detta avspeglar sig inte minst i regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 där frågor om våld och hot i arbetslivet får stort utrymme. Det är för utskottet en självklarhet att regeringen tar vidare och utvecklar denna inriktning i arbetet med den nya arbetsmiljöstrategin för 2026–2030. Utskottet noterar att Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv gör liknande överväganden.

Därutöver har ett antal utredningar under de senaste åren haft i uppgift att se över möjligheten att stärka skyddet för olika delar av arbetslivet, bl.a. när det gäller behov av ytterligare åtgärder för att skydda arbetstagare som diskrimineras, trakasseras och hotas av personer som inte är anställda på arbetsplatsen. Vidare vill utskottet framhålla de viktiga insatser som Arbetsmiljöverket gör på området. Det gäller inte minst myndighetens tillsynsinsatser, och utskottet välkomnar de pågående insatserna när det gäller hot och våld riktat mot bl.a. dem som arbetar på och intill en väg samt inom skolväsendet.

Förutom att våld och hot, eller risken att bli utsatt för våld och hot, är ett arbetsmiljöproblem är det i många fall också ett mycket allvarligt hot mot grundläggande samhällsfunktioner. Detta gäller t.ex. socialsekreterare men även flera andra yrkesgrupper. Det är därför positivt att det straffrättsliga skyddet för tjänstemän och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner har moderniserats och stärkts.

Utskottet kan således konstatera att våld och hot i arbetslivet är en fråga som står högt på regeringens dagordning. Det finns enligt utskottet därför inte för närvarande skäl att ta ytterligare initiativ på området. De aktuella yrkandena bör därmed avslås.

När det gäller ILO:s konvention om våld och trakasserier i arbetslivet, som tas upp i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 58 och i motionerna 2025/26:1151 (S) och 2025/26:1614 (S), noterar utskottet att regeringen nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om att riksdagen bl.a. ska godkänna den nämnda konventionen. Dessa motionsförslag är således tillgodosedda. I övervägandena i propositionen berör regeringen även frågan om skyddet mot våld och trakasserier från personer som inte är anställda på arbetsplatsen, något som tas upp i kommittémotion 2025/26:3591 (S) yrkande 7. Utskottet får således anledning att inom kort återkomma till frågor om våld och trakasserier i arbetslivet, bl.a. skyddet mot våld och trakasserier från tredje part. Därmed finner utskottet inte skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella motionsyrkandena bör avslås.

I kommittémotion 2025/26:2371 (V) yrkande 4 och motion 2025/26:495 (‑) lyfter motionärerna fram vissa grupper som särskilt utsatta i ett arbetsmiljöperspektiv och ser behov av en ändrad lagstiftning om kränkande särbehandling. Till skillnad från motionärerna anser utskottet att det gällande regelverket är väl avvägt, bl.a. i fråga om att det ställs krav på arbetsgivaren att motverka kränkande särbehandling i verksamheten.

Icke desto mindre är det en uppgift för politiken att fånga upp arbetsmiljöproblem som eventuellt drabbar vissa grupper i större utsträckning än andra. Och med detta syfte har regeringen också genom de uppdrag som getts till bl.a. Arbetsmiljöverket varit aktiv i att stärka kunskapen om utsattheten för vissa av de grupper som motionärerna lyfter fram.

Vidare vill utskottet i sammanhanget understryka vikten av arbetet för ett samhälle fritt från diskriminering. Det är ett långsiktigt och komplext förändringsarbete där resultatet av politiska beslut är svårt att mäta och i hög grad påverkas av insatser inom flera politikområden. Utskottet noterar att regeringen har beslutat om en ny handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter som omfattar åtgärder mot bl.a. våld, diskriminering och andra kränkningar.

Ur avsnittet "Våld, hot och kränkande särbehandling" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet måste inledningsvis konstatera att arbetslivskriminaliteten fortfarande är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. Den är en inkomstkälla för den organiserade brottsligheten och den leder till att konkurrensen snedvrids och till att seriösa företagare konkurreras ut av oseriösa företag. Arbetslivskriminaliteten påverkar hela branscher och får i förlängningen negativa konsekvenser för den svenska arbetsmarknadsmodellen som helhet, eftersom den bl.a. bygger på förväntningar om respekt, hederlighet och en fungerande kontroll.

Utskottet noterar att motionärerna i detta i detta avsnitt belyser flera av de problem som arbetslivskriminalitet för med sig på den svenska arbetsmarknaden. I kommittémotionerna 2025/26:3586 (S) yrkande 42, 2025/26:3590 (S) yrkandena 71 och 84–85, 2025/26:3650 (S) yrkande 52, partimotion 2025/26:307 (V) yrkandena 1, 3, 4 och 6 och kommittémotion 2025/26:502 (MP) yrkandena 2, 4 och 5 samt motionerna 2025/26:1150 (S) och 2025/26:3161 (S) framställer motionärerna krav på mer övergripande åtgärder för att motverka arbetslivskriminaliteten. Det handlar bl.a. om stärkt myndighetssamverkan, ett myndighetsgemensamt kansli, den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet, användningen av AI och dataanalys, arbetet mot utnyttjande av migrantarbetare samt svartlistning av företag som bryter mot arbetsmiljöreglerna.

Utskottet vill till att börja med inskärpa att den självklara utgångspunkten måste vara att inte någon som helst form av arbetslivskriminalitet bör förekomma på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att regeringen även i den senaste budgetpropositionen uppmärksammar och på bred front prioriterar arbetet med att bekämpa arbetslivskriminalitet. Det gäller inte bara den fortsatta kraftiga satsning som görs på rättsväsendet för att kunna bekämpa arbetslivskriminaliteten från flera olika håll. Det handlar också om välmotiverade myndighetsuppdrag, bl.a. att inventera stödbehovet hos personer som är utsatta för arbetskraftsexploatering och att lämna förslag på målgruppsanpassade stödinsatser. Vidare har flera utredningar av betydelse lämnat sina slutbetänkanden, inte minst den som tagit fram ett förslag till ny arbetsmiljöstrategi för perioden 2026–2030. Utskottet utgår från att regeringen även i den nästkommande arbetsmiljöstrategin fortsätter att prioritera arbetet i riktning mot en arbetsmarknad utan fusk och brott. Det är centralt att regeringen för en kraftfull och aktiv politik för att mota bort varje förekomst av dessa oönskade företeelser i arbetslivet.

Därutöver vill utskottet framhålla det omfattande arbete som genomförts av Delegationen mot arbetslivskriminalitet i fråga om att förstärka kunskapen om arbetslivskriminaliteten i Sverige och om att sprida kunskap om internationella erfarenheter. Delegationen har också lämnat ett antal förslag, bl.a. om en ny lag om lön och andra ersättningar för arbetstagare med arbetstillstånd och om en sanktionsavgift kopplad till utlänningslagstiftningens krav på vissa anställningsvillkor. Utskottet förväntar sig att delegationens arbete kommer att ligga till grund för förslag som kan effektivisera arbetet mot arbetslivskriminalitet, bl.a. för att arbetet ska slå hårdare mot den kriminella ekonomin och organiserad brottslighet i företagsmiljö.

När det gäller myndighetssamverkan konstaterar utskottet att det gemensamma arbetet har fortsatt att utvecklas på ett positivt sätt bl.a. med ett ökat antal myndighetsgemensamma kontroller, vilka resulterat i fler identifierade brott och betydande ekonomiska återkrav. Det är utskottets uppfattning att den ordning som finns för det myndighetsgemensamma arbetet är väl avvägd. Resultatet ligger också i linje med regeringens krav på att antalet kontroller årligen ska öka. Och eftersom det myndighetsgemensamma arbetet kan sägas vara kärnan i bekämpandet av arbetslivskriminaliteten är det välkommet att regeringen under hela mandatperioden har gjort betydande och uthålliga satsningar på området. Utskottet delar regeringens bedömning att den utökade samverkan, ökningen av antalet myndighetsgemensamma kontroller och utvecklingen av samverkan med arbetsmarknadens parter bidrar till att uppfylla det övergripande målet för arbetslivspolitiken.

Utskottet delar således inte motionärernas bedömning att det behövs ytterligare åtgärder för att stärka arbetet eller att ett myndighetsgemensamt kansli bör inrättas. I sammanhanget kan noteras att Delegationen mot arbetslivskriminalitet föreslår att en särskild samordningsfunktion inrättas inom Regeringskansliet för att förbättra styrningen av samverkan mot arbetslivskriminalitet. Utskottet ser fram emot att följa den fortsatta beredningen av delegationens slutsatser och förslag.

När det gäller den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet noterar utskottet att det är fråga om en bred strategi som innehåller en samlad översikt på över 45 åtgärder spridda över ett flertal departement och politikområden. Utskottet anser att den nationella strategin visar att arbetslivskriminalitet inte är något som endast rör arbetsmiljöpolitiken, utan att det rör många samhällsområden och ofta består av komplexa upplägg. Samhällets insatser mot arbetslivskriminalitet behöver därför riktas brett, och flera aktörer behöver delta i arbetet. Utskottet anser att regeringen tydligt för sin politik med denna insikt för ögonen. Detta tar sig också uttryck i den nationella strategin mot organiserad brottslighet som anger inriktningen för det fortsatta arbetet, bl.a. genom att reducera de sårbarheter som arbetslivskriminaliteten utnyttjar.

Därmed kan utskottet konstatera att regeringen bedriver ett aktivt och brett arbete i linje med motionärernas förslag. Utskottet ser därför inte skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella yrkandena bör avslås.

I partimotion 2025/26:307 (V) yrkande 2 och kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 77 riktar motionärerna in sig på att sekretesslagstiftningen behöver ändras för att stärka arbetet mot arbetslivskriminalitet. Utskottet konstaterar att utmaningar med sekretess mellan myndigheter är ett problem som återkommande har lyfts fram i olika sammanhang och av olika aktörer, inte minst av myndigheterna själva. Frågan är utan tvekan angelägen och det är därför välkommet att regeringen bedriver ett aktivt arbete på området, bl.a. genom de lagändringar som innebär att myndigheter nu har fått utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan varandra. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen i budgetpropositionen för 2026 bedömer att ny lagstiftning har bidragit till utvecklingen av det myndighetsgemensamma arbetet. Utskottet förutsätter att regeringen följer utvecklingen på området och vid behov vidtar ytterligare åtgärder. Därmed anser utskottet att de aktuella yrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Arbetslivskriminalitet" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Utskottet vill vara tydligt med att ingen ska behöva riskera sitt liv eller sin hälsa på grund av jobbet. Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och oacceptabel för ett modernt arbetsliv i vårt land. Utskottet konstaterar att riksdagen under det förra riksmötet tillkännagav för regeringen att den bör vidta åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som är särskilt utsatta. Utskottet noterar att tillkännagivandet har omhändertagits i direktivet till Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv, som i sitt förslag till en ny arbetsmiljöstrategi anger att delmålet om ett tryggt arbetsliv behåller fokus på hot och våld i arbetslivet samt på arbetsplatsolyckor och dödsolyckor.

Utskottet noterar att det i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 35 föreslås en nationell kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet och att det i kommittémotion 2025/26:2371 (V) yrkande 12 föreslås en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet. Utskottet sympatiserar givetvis med motionärernas engagemang och intentionerna med förslagen. Och det är möjligt att en särskild kommission i vissa lägen kan vara motiverad, men när allt kommer omkring är det ändå så att inte ens en aldrig så omfattande kriskommission kan förhindra alla arbetsolyckor och dödsolyckor på den svenska arbetsmarknaden. Avgörande är framför allt det systematiska arbetsmiljöarbete som bedrivs ute på arbetsplatserna och de förebyggande åtgärder som vidtas där. Med kunskap och ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan sannolikt de allra flesta av dödsolyckorna och de arbetsrelaterade dödsfallen förebyggas. I detta arbete har skyddsombuden en viktig roll i att skapa säkra och trygga arbetsplatser.

I sammanhanget vill utskottet också framhålla att det under beredningen av budgetpropositionen för 2026 välkomnade regeringens förslag om ökade medel till Arbetsmiljöverket. Utskottet är övertygat om att dessa betydande och uthålliga satsningar bidrar till en skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. Utskottet instämmer med regeringen i att det är angeläget att tillsynen i större utsträckning riktas mot arbetsplatser där riskerna är som störst. Det är också motiverat och välkommet att Arbetsmiljöverket har ett särskilt uppdrag att förebygga dödsolyckor och andra allvarliga arbetsolyckor.

Utskottet ser positivt på det arbete som regeringen gör för att stärka både inspektionsverksamheten och arbetsmiljöarbetet i stort, bl.a. genom uppdrag till Arbetsmiljöverket. Avslutningsvis utgår utskottet från att regeringen genom den aviserade arbetsmiljöstrategin för 2026–2030 fortsätter arbetet mot dödsolyckor i arbetslivet, i samarbete med arbetsmarknadens parter och andra organisationer i de mest drabbade branscherna. I detta arbete bör även riksdagens tillkännagivande om att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet kunna beaktas.

Utskottet ser därmed inte se skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella yrkandena bör avslås.

När det gäller verksamheten som bedrivs vid Statens haverikommission, som tas upp i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 38, konstaterar utskottet att myndigheten bl.a. har till uppgift att undersöka olyckor i syfte att förbättra säkerheten och så långt som möjligt klarlägga händelseförlopp. Utskottet anser i likhet med motionärerna att Statens haverikommission har ett viktigt uppdrag, som även kan innefatta arbetsplatsolyckor, och kan konstatera att myndigheten också har tilldelats ökade medel för att även i fortsättningen kunna göra utredningar med hög kvalitet. Utskottet delar dock inte motionärernas uppfattning att det i dagsläget finns skäl att utvidga myndighetens uppdrag på det sätt som föreslås. Det aktuella yrkandet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Dödsolyckor i arbetslivet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 13 och 17. Läs betänkandet

Genom sitt tillsynsansvar har Arbetsmiljöverket en avgörande betydelse för arbetsmiljöarbetet på den svenska arbetsmarknaden. Uppdraget uppfylls huvudsakligen genom att myndigheten ser till att arbetsmiljölagen följs och att det ute på arbetsplatserna bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete i syfte att förebygga och därigenom minska riskerna för arbetsskador. I kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkandena 34 och 45 ser motionärerna behov av att vidta åtgärder för att dels öka antalet arbetsplatsinspektioner, dels öka antalet arbetsmiljöinspektörer så att Sverige uppfyller ILO:s rekommendation på området. I motion 2025/26:1502 (-) yrkande 1 finns förslag om bl.a. ökade resurser till Arbetsmiljöverket.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om att Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet är en central del av myndighetens arbete. När det gäller motionsförslaget om att uppfylla vad som framställs som en ILO-rekommendation om ett specificerat antal inspektörer kan utskottet inte finna belägg för att det finns ett sådant krav. Utskottet vill hellre framhålla vad ILO uttalar om att det ska finnas ett tillräckligt antal arbetsinspektörer för att säkerställa ett effektivt fullgörande av inspektionens uppgifter. Enligt utskottets uppfattning uppfyller Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet dessa krav.

Det bör även framhållas att utskottet under beredningen av budgetpropositionen för 2026 välkomnade ytterligare medel till Arbetsmiljöverket för en skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. Dessa uthålliga satsningar gör det möjligt för myndigheten att stärka sin tillsyn och genomföra fler arbetsmiljöinspektioner. Utskottet kan också konstatera att myndigheten under 2025 vidtog flera åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att genomföra fler inspektioner.

På samma gång vill utskottet poängtera att inte ens en aldrig så god inspektionsverksamhet kan hindra alla arbetsolyckor och dödsolyckor på den svenska arbetsmarknaden. Grunden ligger i stället i det systematiska arbetsmiljöarbete som bedrivs ute på arbetsplatserna och de förebyggande åtgärder som vidtas där. Utskottet ser positivt på det arbete som regeringen gör för att stärka både inspektionsverksamheten och arbetsmiljöarbetet i stort.

Utskottet noterar vidare att inspektionsverksamheten även är föremål för överväganden i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 46 och motion 2025/26:2737 (S) yrkande 2 där motionärerna framhåller vikten av branschkunskap hos inspektörerna. Utskottet gör ingen annan bedömning än motionärerna i fråga om att det bör vara kvalificerade och kunniga personer som ansvarar för Arbetsmiljöverkets inspektioner. Det är också utskottets uppfattning att myndigheten har kompetenta inspektörer som ansvarar för tillsynen. Utskottet noterar också att myndigheten själv i en återrapport har angett att inspektörernas behov av branschkunskap måste ses i ett helhetsperspektiv och att myndigheten bedömer att verksamheten kommer att vara effektiv på lång sikt. Utskottet delar Arbetsmiljöverkets bedömning i detta avseende.

När det gäller Arbetsmiljöverkets tipsfunktion, som tas upp i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 47, noterar utskottet att myndigheten har genomfört en del förändringar och att funktionen har marknadsförts i olika kanaler. Utskottet kan inte uppfatta situationen på annat sätt än att myndigheten prioriterar tipsfunktionen på det sätt som efterfrågas av motionärerna.

Mot bakgrund av det som anförts bör samtliga yrkanden avslås.

Ur avsnittet "Arbetsmiljöverket" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill vara tydligt med att ingen ska behöva riskera sitt liv eller sin hälsa på grund av jobbet. Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och oacceptabel för ett modernt arbetsliv i vårt land. Utskottet konstaterar att riksdagen under det förra riksmötet tillkännagav för regeringen att den bör vidta åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som är särskilt utsatta. Utskottet noterar att tillkännagivandet har omhändertagits i direktivet till Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv, som i sitt förslag till en ny arbetsmiljöstrategi anger att delmålet om ett tryggt arbetsliv behåller fokus på hot och våld i arbetslivet samt på arbetsplatsolyckor och dödsolyckor.

Utskottet noterar att det i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 35 föreslås en nationell kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet och att det i kommittémotion 2025/26:2371 (V) yrkande 12 föreslås en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet. Utskottet sympatiserar givetvis med motionärernas engagemang och intentionerna med förslagen. Och det är möjligt att en särskild kommission i vissa lägen kan vara motiverad, men när allt kommer omkring är det ändå så att inte ens en aldrig så omfattande kriskommission kan förhindra alla arbetsolyckor och dödsolyckor på den svenska arbetsmarknaden. Avgörande är framför allt det systematiska arbetsmiljöarbete som bedrivs ute på arbetsplatserna och de förebyggande åtgärder som vidtas där. Med kunskap och ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan sannolikt de allra flesta av dödsolyckorna och de arbetsrelaterade dödsfallen förebyggas. I detta arbete har skyddsombuden en viktig roll i att skapa säkra och trygga arbetsplatser.

I sammanhanget vill utskottet också framhålla att det under beredningen av budgetpropositionen för 2026 välkomnade regeringens förslag om ökade medel till Arbetsmiljöverket. Utskottet är övertygat om att dessa betydande och uthålliga satsningar bidrar till en skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. Utskottet instämmer med regeringen i att det är angeläget att tillsynen i större utsträckning riktas mot arbetsplatser där riskerna är som störst. Det är också motiverat och välkommet att Arbetsmiljöverket har ett särskilt uppdrag att förebygga dödsolyckor och andra allvarliga arbetsolyckor.

Utskottet ser positivt på det arbete som regeringen gör för att stärka både inspektionsverksamheten och arbetsmiljöarbetet i stort, bl.a. genom uppdrag till Arbetsmiljöverket. Avslutningsvis utgår utskottet från att regeringen genom den aviserade arbetsmiljöstrategin för 2026–2030 fortsätter arbetet mot dödsolyckor i arbetslivet, i samarbete med arbetsmarknadens parter och andra organisationer i de mest drabbade branscherna. I detta arbete bör även riksdagens tillkännagivande om att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet kunna beaktas.

Utskottet ser därmed inte se skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella yrkandena bör avslås.

När det gäller verksamheten som bedrivs vid Statens haverikommission, som tas upp i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 38, konstaterar utskottet att myndigheten bl.a. har till uppgift att undersöka olyckor i syfte att förbättra säkerheten och så långt som möjligt klarlägga händelseförlopp. Utskottet anser i likhet med motionärerna att Statens haverikommission har ett viktigt uppdrag, som även kan innefatta arbetsplatsolyckor, och kan konstatera att myndigheten också har tilldelats ökade medel för att även i fortsättningen kunna göra utredningar med hög kvalitet. Utskottet delar dock inte motionärernas uppfattning att det i dagsläget finns skäl att utvidga myndighetens uppdrag på det sätt som föreslås. Det aktuella yrkandet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Dödsolyckor i arbetslivet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 10 och 17. Läs betänkandet

Företagshälsovården är en aktör som genom sin roll som oberoende och sammanhållen expertresurs har en unik möjlighet att se sambanden mellan hälsa och arbetsmiljö på organisations-, grupp- och individnivå. Företagshälsovårdens arbete är viktigt inte minst i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och för att underlätta återgång i arbete. Utskottet ser positivt på företagshälsovårdens bidrag i arbetet med att skapa friska arbetsplatser. För att det ska vara möjligt för företagshälsovården att bidra på ett bra sätt krävs de bl.a. en god kompetensförsörjning, hög kvalitet och ett ändamålsenligt regelverk.

Utskottet noterar att samtliga motionsförslag i detta avsnitt tar sikte på åtgärder för att förbättra tillgången till företagshälsovård. Det tar sig olika uttryck hos motionärerna; exempelvis kan det handla om att göra den obligatorisk och tillgänglig för alla eller att koppla företagshälsovården till det förebyggande arbetsmiljöarbetet. I alla händelser uppfattar utskottet det som att motionärernas utgångspunkt är densamma, nämligen att framhålla den viktiga roll som företagshälsovården har att fylla i arbetsmiljöarbetet. Utskottet delar motionärernas positiva inställning till företagshälsovårdens roll på den svenska arbetsmarknaden.

Utskottet noterar att företagshälsovården har en framträdande roll i regeringens arbetsmiljöstrategi 2020–2025, där det bl.a. slås fast att företagshälsovården behöver utvecklas och stärkas, inte minst i det förebyggande arbetet. Utskottet utgår från att regeringen tar vidare och utvecklar denna inriktning i arbetet med att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi. I sammanhanget bör även noteras att företagshälsovården finns med i de överväganden som görs av Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv. Utskottet konstaterar att utredningens betänkande har remissbehandlats och att det bereds inom Regeringskansliet, ett arbete som inte bör föregripas. Det finns också skäl att invänta resultatet av regeringens vidare hantering av utredningsförslaget om att arbetsmiljölagen ska förtydligas så att företagshälsovården i högre utsträckning ska användas i det förebyggande arbetet.

Avslutningsvis vill utskottet poängtera att det redan i dag finns tydliga lagstadgade krav på arbetsgivare att tillhandahålla företagshälsovård. Det är utskottets förhoppning att den övergripande inriktning som arbetsmiljöpolitiken har och det arbete som pågår för att stärka företagshälsovården kommer att leda till ökad tillgång till en kompetent företagshälsovård.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör riksdagen avslå motionerna 2025/26:1147 (S), 2025/26:1887 (S), 2025/26:2371 (V) yrkande 1, 2025/26:2657 (L) yrkande 1 och 2025/26:3544 (MP) yrkande 24.

Ur avsnittet "Företagshälsovården" i betänkandet. Läs betänkandet

En förutsättning för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete är att det bygger på gedigen kunskap och att insatser följs upp och utvärderas. I kommittémotion 2025/26:2779 (V) yrkande 28 föreslår motionärerna, enligt vad utskottet förstår, att regeringen ska ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att samla in, sammanställa och sprida kunskap om arbetsplatsinriktat stöd för återgång i arbete.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns ett behov av fördjupad och forskningsbaserad kunskap inom arbetsmiljöområdet, och det gäller även kunskap om arbetsplatsinriktat stöd för återgång i arbete som är en viktig fråga för en fungerande arbetsmarknad. Utskottet noterar att Myndigheten för arbetsmiljökunskap nyligen har inordnats i Arbetsmiljöverkets verksamhet och att regeringen har angett att de uppgifter som tidigare låg på Myndigheten för arbetsmiljökunskap kommer att utföras med bibehållen effektivitet och kvalitet inom ramen för Arbetsmiljöverket. Det innebär att en och samma myndighet nu är ansvarig för såväl forskningsbaserad kunskapsinhämtning som regelarbete och tillsyn, vilket enligt utskottet skapar förutsättningar för en bättre samordning mellan forskning och praktik.

Vidare noterar utskottet uppdraget till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar. Utskottet kommer med intresse att ta del av resultatet av detta arbete. Viktigt i sammanhanget är också uppdraget till Socialstyrelsen om hur myndigheten ytterligare kan främja kunskapsutvecklingen om sjukskrivning och rehabilitering.

Därmed framstår det som tydligt att det bedrivs ett aktivt arbete på området och utskottet sätter sin tillit till att regeringen noga följer utvecklingen och vid behov vidtar ytterligare åtgärder. Det aktuella motionsyrkandet bör därför avslås.

När det gäller frågan om lärosätenas rehabiliteringsansvar gentemot sjukskrivna studenter, som tas upp kommittémotion 2025/26:3771 (MP) yrkande 2, konstaterar utskottet att det i arbetsmiljölagen finns bestämmelser som ställer krav på att arbetsgivaren tar ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Utskottet noterar att den utredning som motionärerna hänvisar till anser att det finns stöd för att detta även skulle gälla utbildningsanordnare, samtidigt som man påpekar att det i förarbetena inte görs några sådana överväganden. Utskottet för sin del nöjer sig med att konstatera att även om frågor om rehabilitering givetvis är angelägna framstår det inte som helt klarlagt vad som gäller för utbildningsanordnarna i detta avseende och inte heller vilken roll Arbetsmiljöverket eventuellt bör spela. I alla händelser är utskottet inte berett att i nuläget ta initiativ i den riktning som efterfrågas. Det aktuella motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Stöd för återgång i arbete" i betänkandet. Läs betänkandet

Gemensamt för motionärerna i detta avsnitt är att de lyfter fram frågan om tillgången till arbetskläder och arbetsskor inom kvinnodominerade yrkesgrupper. Det är för utskottet en självklarhet att alla ska ha rätt till en god och säker arbetsmiljö liksom att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i arbetslivet. Samtidigt kan utskottet konstatera att även om könssegregeringen på arbetsmarknaden i ett längre perspektiv tydligt har minskat, är det fortfarande så att det finns könsskillnader som delvis beror på att kvinnor och män traditionellt sett väljer olika yrken.

Det gällande regelverket om risker i arbetsmiljön ställer tydliga krav på att arbetsgivaren tar ansvar för att arbetarbetstagarna har den utbildning som krävs och den personliga skyddsutrustning som är nödvändig. När det gäller tillgången till arbetskläder och arbetsskor vill utskottet framhålla att arbetsmiljölagstiftningen inte ger utrymme för att ställa krav på att arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetskläder och arbetsskor som inte är relaterade till skyddsbehov hos arbetstagarna.

Med detta som utgångspunkt har arbetsmarknadens parter en central roll när det gäller arbetskläder och arbetsskor som inte anses vara personlig skyddsutrustning. I likhet med många andra arbetsmiljöfrågor har parterna möjlighet att genom förhandlingar nå fram till lösningar som är anpassade till olika yrkeskategorier.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör riksdagen avslå kommittémotionerna 2025/26:3590 (S) yrkandena 61 och 62 och 2025/26:3645 (S) yrkande 101 samt motionerna 2025/26:377 (SD) och 2025/26:171 (V) yrkande 18.

Ur avsnittet "Arbetskläder" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill vara tydligt med att ingen ska behöva riskera sitt liv eller sin hälsa på grund av jobbet. Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Varje dödsolycka är en tragedi för de inblandade och oacceptabel för ett modernt arbetsliv i vårt land. Utskottet konstaterar att riksdagen under det förra riksmötet tillkännagav för regeringen att den bör vidta åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som är särskilt utsatta. Utskottet noterar att tillkännagivandet har omhändertagits i direktivet till Utredningen om en god arbetsmiljö för ett förändrat arbetsliv, som i sitt förslag till en ny arbetsmiljöstrategi anger att delmålet om ett tryggt arbetsliv behåller fokus på hot och våld i arbetslivet samt på arbetsplatsolyckor och dödsolyckor.

Utskottet noterar att det i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 35 föreslås en nationell kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet och att det i kommittémotion 2025/26:2371 (V) yrkande 12 föreslås en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet. Utskottet sympatiserar givetvis med motionärernas engagemang och intentionerna med förslagen. Och det är möjligt att en särskild kommission i vissa lägen kan vara motiverad, men när allt kommer omkring är det ändå så att inte ens en aldrig så omfattande kriskommission kan förhindra alla arbetsolyckor och dödsolyckor på den svenska arbetsmarknaden. Avgörande är framför allt det systematiska arbetsmiljöarbete som bedrivs ute på arbetsplatserna och de förebyggande åtgärder som vidtas där. Med kunskap och ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan sannolikt de allra flesta av dödsolyckorna och de arbetsrelaterade dödsfallen förebyggas. I detta arbete har skyddsombuden en viktig roll i att skapa säkra och trygga arbetsplatser.

I sammanhanget vill utskottet också framhålla att det under beredningen av budgetpropositionen för 2026 välkomnade regeringens förslag om ökade medel till Arbetsmiljöverket. Utskottet är övertygat om att dessa betydande och uthålliga satsningar bidrar till en skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. Utskottet instämmer med regeringen i att det är angeläget att tillsynen i större utsträckning riktas mot arbetsplatser där riskerna är som störst. Det är också motiverat och välkommet att Arbetsmiljöverket har ett särskilt uppdrag att förebygga dödsolyckor och andra allvarliga arbetsolyckor.

Utskottet ser positivt på det arbete som regeringen gör för att stärka både inspektionsverksamheten och arbetsmiljöarbetet i stort, bl.a. genom uppdrag till Arbetsmiljöverket. Avslutningsvis utgår utskottet från att regeringen genom den aviserade arbetsmiljöstrategin för 2026–2030 fortsätter arbetet mot dödsolyckor i arbetslivet, i samarbete med arbetsmarknadens parter och andra organisationer i de mest drabbade branscherna. I detta arbete bör även riksdagens tillkännagivande om att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet kunna beaktas.

Utskottet ser därmed inte se skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella yrkandena bör avslås.

När det gäller verksamheten som bedrivs vid Statens haverikommission, som tas upp i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 38, konstaterar utskottet att myndigheten bl.a. har till uppgift att undersöka olyckor i syfte att förbättra säkerheten och så långt som möjligt klarlägga händelseförlopp. Utskottet anser i likhet med motionärerna att Statens haverikommission har ett viktigt uppdrag, som även kan innefatta arbetsplatsolyckor, och kan konstatera att myndigheten också har tilldelats ökade medel för att även i fortsättningen kunna göra utredningar med hög kvalitet. Utskottet delar dock inte motionärernas uppfattning att det i dagsläget finns skäl att utvidga myndighetens uppdrag på det sätt som föreslås. Det aktuella yrkandet bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Dödsolyckor i arbetslivet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 10 och 13. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att frågor kopplade till det digitala och flexibla arbetslivet fortsätter att stå högt på dagordningen i arbetsmiljöarbetet. Den snabba teknikutvecklingen, förändrade arbetssätt och en ökad grad av distans- och hybridarbete ställer nya krav på hur arbetsmiljöfrågorna hanteras, både av arbetsgivare och av tillsynsmyndigheter. I detta ligger att traditionella modeller för arbetsledning och arbetsmiljöuppföljning utmanas. Gemensamt för motionärerna i detta avsnitt är att de alla ser behov av att göra en översyn av arbetsmiljöregelverket i syfte att förbättra förutsättningarna för distansarbete.

Utskottet för sin del har uppfattningen att arbete hemifrån och på distans utan tvekan skapar möjligheter men också utmaningar i arbetslivet. Under alla omständigheter vill utskottet vara tydligt med att förutsättningarna för en god arbetsmiljö måste prioriteras även på en arbetsmarknad med ett mer flexibelt arbetsliv. Och utgångspunkten enligt det rådande regelverket är att arbetsgivaren är ansvarig för arbetstagarnas arbetsmiljö även när dessa utför arbete på distans.

För utskottet är det självklart att en god arbetsmiljö på alla områden – även när arbetet utförs på distans – bidrar till individers, arbetslivets och samhällets förändring, utveckling och omställning. Utskottet vill också framhålla att arbetslivets ökade komplexitet, bl.a. som en följd av distansarbete, synliggör nya kunskapsbehov, och att det därför finns skäl för aktörer inom samhälls- och näringsliv att tillsammans följa, analysera och skapa beredskap för hur förändringar påverkar arbetsmiljön.

Frågan om distansarbete och utvecklingen mot ett mer flexibelt arbetsliv har lyfts i arbetsmiljöstrategin för 2021–2025 och distansarbete inom den statliga förvaltningen har granskats av Riksrevisionen. Utskottet utgår från att distansarbete även fortsättningsvis är en fråga som kommer att vara en viktig del av regeringens arbetsmiljöarbete. I sammanhanget noterar utskottet att distansarbete ingår som en del i målbilden för ett innovativt arbetsliv i förslaget till regeringens arbetsmiljöstrategi för 2026–2030.

Därmed kan utskottet konstatera att frågor som rör olika aspekter av distansarbete är föremål för beredningsprocesser på olika håll. Utskottet kan därför inte se att det finns skäl för något initiativ på området.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att arbetsmarknadens parter har en central roll även när det gäller arbetsmiljön kopplad till distansarbete. Den svenska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar när det gäller hur och var arbete utförs, och rimligen kommer frågan om distansarbete att påverka utformningen av arbetslivet en lång tid framöver. Utskottet menar att det är viktigt att parterna tar ett stort ansvar för att anpassa villkoren efter förutsättningarna i olika branscher. Det är en ordning som utskottet står bakom och som är en central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Mot bakgrund av det som anförts ovan bör riksdagen avslå motionerna 2025/26:1136 (C), 2025/26:3185 (C) yrkande 13, 2025/26:3191 (C) yrkande 15 och 2025/26:3422 (MP) yrkande 116.

Ur avsnittet "Distansarbete" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att föräldrar som delar bilder och information om sina barn på sociala och digitala plattformar är ett fenomen som blivit vanligare under det senaste decenniet. Utskottet inser till fullo att det finns en problematik kring framväxande nya sociala interaktionsformer, med allt vad det innebär i fråga om s.k. sharenting, som ibland tar sig uttryck i kommersiella samarbeten.

Som utskottet redan varit inne på skapar den digitala utvecklingen möjligheter men också utmaningar, inte minst gäller det risker för den personliga integriteten och rätten till privatliv. Oftast kan barnen inte själva välja att delta, än mindre förstå konsekvenserna av exponeringen och publiceringen på sikt. Förekomsten av barn i dessa sammanhang kan även aktualisera arbetsrättsliga frågeställningar, bl.a. om barnet kan betraktas som arbetstagare eller inte.

Utskottet har full förståelse och sympati för motionärernas engagemang i dessa frågor, men när det gäller reglerna för vilka arbetsuppgifter som kan utföras av minderåriga anser utskottet att det befintliga regelverket är väl avvägt och ser för närvarande inte skäl att ta initiativ till en förändring på det sätt som motionärerna föreslår. Därutöver sätter utskottet sätter sin tillit till att regeringen noga följer utvecklingen på området och vid behov vidtar åtgärder.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör avslå kommittémotion 2025/26:2790 (V) yrkande 17 samt motionen 2025/26:181 (SD)

När det gäller förslaget i motion 2025/26:1096 (C) om att se över regelverket för att underlätta för unga att få in en fot på arbetsmarknaden anser utskottet att det nuvarande regelverket är väl avvägt och ger en ändamålsenlig balans mellan minderårigas möjligheter till arbetslivserfarenhet och kraven på att säkerställa deras hälsa och säkerhet i arbetet. Yrkandet bör därför avslås.

Reservationer

1.

Kriskommission mot dödsolyckor i arbetslivet, punkt 1 (S, V, MP)

av Ardalan Shekarabi (S), Adrian Magnusson (S), Johanna Haraldsson (S), Serkan Köse (S), Sofia Amloh (S), Ciczie Weidby (V) och Leila Ali Elmi (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:2371 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 12 och

2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 35.

Ställningstagande

Det kan självfallet aldrig accepteras att människor dör på jobbet. Varje enskilt dödsfall är en tragedi, både för den drabbade individen och för samhället. Det är företagens vinstjakt som ofta är grunden till arbetsplatsolyckor med dödlig utgång. För att komma till rätta med arbetsplatsolyckor behövs ett samhälle där människors bästa prioriteras framför företagens vinster.

Liksom utskottet noterar vi riksdagens tillkännagivande om åtgärder för att belysa de bakomliggande orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet, med prioritet på byggbranschen och andra branscher som är särskilt utsatta. Men tyvärr är förslaget uddlöst och kommer i praktiken inte att göra någon skillnad, särskilt inte eftersom regeringen mer eller mindre har låtit det försvinna i en utredning med delvis andra ingångsvärden. Vi anser att en så allvarlig fråga som att människor dör på jobbet kräver kraftfulla och tydliga åtgärder.

Vi anser därför att regeringen bör tillsätta en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp om dödsolyckor i arbetslivet och föreslår konkreta åtgärder för att vända utvecklingen. I en sådan kommission bör företrädare för fack, arbetsgivare och berörda myndigheter ingå.

2.

Uppdrag till Statens haverikommission, punkt 2 (S, MP)

av Ardalan Shekarabi (S), Adrian Magnusson (S), Johanna Haraldsson (S), Serkan Köse (S), Sofia Amloh (S) och Leila Ali Elmi (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 38.

Ställningstagande

När det gäller arbetet för att motverka arbetsrelaterade dödsolyckor vill vi lyfta fram Statens haverikommission som har i uppdrag att utreda allvarliga civila och militära olyckor och tillbud, oavsett om de inträffar till sjöss, till lands eller i luften. Första gången Statens haverikommission utredde en arbetsplatsolycka var i samband med den tragiska hissolyckan i Sundbyberg i december 2023, när fem personer miste livet. Vi menar att haverikommissionen bör utreda fler allvarliga arbetsplatsolyckor, dels för att gräva djupare i de bakomliggande orsakerna, dels för att uppvärdera problemet som sådant.

Vi anser därför att regeringen bör ge Statens haverikommission i uppdrag att utreda fler allvarliga arbetsplatsolyckor.

3.

Utvidgat rådighetsansvar, punkt 3 (S, V)

av Ardalan Shekarabi (S), Adrian Magnusson (S), Johanna Haraldsson (S), Serkan Köse (S), Sofia Amloh (S) och Ciczie Weidby (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:2371 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 13 och

2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 54.

Ställningstagande

Många arbetsplatsolyckor med dödlig utgång sker på arbetsplatser där flera aktörer är inblandade. Komplexa underentreprenörskedjor gör att många arbetstagare i praktiken står utan skydd. Undersökningar har visat att det företag som den förolyckade arbetstagaren tillhörde sällan hade s.k. rådighet över arbetsstället där dödsolyckan inträffade, utan det var ofta någon som utförde ett tillfälligt arbete, t.ex. som godsleverantör eller underentreprenör. Detta medför otydlig ansvarsfördelning och bristfälliga gemensamma rutiner.

Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör verka för att det införs ett utvidgat rådighetsansvar i enlighet med förslaget i utredningen Steg framåt, med arbetsmiljön i fokus (SOU 2022:45).

Ur avsnittet "Barnarbete" i betänkandet. Läs betänkandet