Tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare – en ny lag om bosättning

Gemensamt för de motioner som utskottet behandlar i detta avsnitt är att de innehåller olika förslag om att bosättningssystemet framöver bör utformas på delvis annat sätt än det som regeringen nu har föreslagit.

När det gäller de s.k. fördelningskriterierna, vilka det framförs förslag om i kommittémotion 2025/26:4079 (S) yrkandena 1 och 2, anser utskottet att regeringens lagförslag är välformulerat, både genom den föreslagna utformningen av fördelningskriterierna och genom att regeringen föreslås få möjlighet att meddela ytterligare föreskrifter om vilka kriterier som ska beaktas vid fördelningen. Dessutom noterar utskottet att regeringen bedömer att det är en tillämpningsfråga hur olika kriterier ska viktas. De aktuella yrkandena bör därmed avslås.

När det gäller tidsbegränsningen för rätten till boende, vilket det framförs förslag om i kommittémotionerna 2025/26:4077 (V) yrkande 1 och 2025/26:4086 (MP) yrkandena 1 och 4, instämmer utskottet i regeringens bedömning att boendet bör vara begränsat i tid. Som regeringen konstaterar innebär boendet för nyanlända en särbehandling i förhållande till andra kommuninvånare och det är då inte rimligt att boendet erbjuds utan tidsgräns. Utskottet delar även regeringens uppfattning att det inte är rimligt att besittningsskydd skulle kunna gälla vid upplåtelser av en bostadslägenhet som en kommun har ordnat för en nyanländ som har rätt till boende enligt den föreslagna lagen. De aktuella yrkandena bör därmed avslås.

När det gäller frågan om att införa en möjlighet att rikta sanktioner mot kommuner som inte följer bosättningslagen, vilket det framförs förslag om i kommittémotion 2025/26:4077 (V) yrkande 2, noterar utskottet att den nya lagen medför att kommunerna får en större möjlighet än i dag att påverka hur många nyanlända de ska ta emot efter anvisningar. Risken för att kommuner underlåter att fullgöra sina skyldigheter bedöms därmed minska och utskottet kan därför liksom regeringen inte se att det finns anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen med den inriktning som motionärerna föreslår. Yrkandet bör därmed avslås.

Avslutningsvis, när det gäller förslaget i kommittémotion 2025/26:4086 (MP) yrkande 5 om att lagstiftningen tydligare måste genomsyras av ett barnperspektiv, ser utskottet till skillnad från motionärerna inte anledning att rikta något tillkännagivande till regeringen i frågan. Enligt utskottet finns barnperspektivet tydligt med i regeringens förslag, inte minst när det gäller förslaget om att större hänsynstagande ska tas till bostadsmarknaden vid fördelningen av anvisningar. Utskottet instämmer i regeringens bedömning om att det förslaget förväntas leda till större möjligheter för barnfamiljer att hitta långsiktiga boendelösningar i den kommun som har anvisats att ta emot dem. Vidare noterar utskottet att regeringen i propositionen aviserar att det kan behövas ytterligare bestämmelser på förordningsnivå om fördelningen, bl.a. för att kunna hålla samman familjer och ta hänsyn till bedömningar av barnets bästa i enlighet med barnkonventionen. Även detta yrkande bör därmed avslås.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)

av Ardalan Shekarabi (S), Adrian Magnusson (S), Johanna Haraldsson (S), Serkan Köse (S) och Sofia Amloh (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår 8 § regeringens förslag till lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare och antar lagförslaget i övrigt,

b) antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i jordabalken,

2. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,

3. lag om ändring i mottagandelagen (2026:000).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:215 punkterna 2–4 och motion

2025/26:4079 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 3,

bifaller delvis proposition 2025/26:215 punkt 1 och avslår motionerna

2025/26:4077 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 3 och 4 samt

2025/26:4086 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Vi anser att propositionen innehåller delar som går i rätt riktning. Dock saknas det svar i propositionen när det gäller vissa farhågor. En sådan farhåga är regeringens förslag om att kommunernas önskemål ska beaktas vid fördelningen av nyanlända mellan kommuner. Bosättningslagen infördes för att bryta en ordning där mottagandet i hög grad var beroende av kommuners frivillighet. Att nu ge kommuners önskemål en tydligare roll riskerar att undergräva lagens syfte. Till skillnad från utskottet anser vi att detta är fel väg att gå och vi anser att fördelningen även fortsatt bör bygga på objektiva kriterier som säkerställer både rättvis ansvarsfördelning och goda etableringsmöjligheter, inte på kommuners egna önskemål.

Med det anförda anser vi att riksdagen bör avslå 8 § i regeringens förslag till lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare.

2.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

av Ciczie Weidby (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår 13 § regeringens förslag till lag om bosättning för vissa nyanlända invandrare och antar lagförslaget i övrigt,

b) antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i jordabalken,

2. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,

3. lag om ändring i mottagandelagen (2026:000),

c) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:215 punkterna 2–4 och motion

2025/26:4077 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkandena 3 och 4,

bifaller delvis proposition 2025/26:215 punkt 1 och avslår motionerna

2025/26:4079 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 3 och

2025/26:4086 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att rätten till boende ska kunna upphöra i förtid i vissa fall. Jag menar, i likhet med flera remissinstanser, att det redan finns tillräckliga sanktioner kopplade till deltagandet i arbetsmarknadspolitiska program. Att även införa de sanktioner som regeringen nu föreslår skulle riskera att öka utsattheten för de som berörs, vilket i sin tur skulle vara dåligt för såväl den enskilde som samhället i stort. Regeringens förslag innebär att rätten till boende kan upphöra för en person i en familj, medan övriga familjemedlemmar har kvar rätten till boende. Till skillnad från utskottet anser jag inte att lagförslaget är väl avvägt i denna del.

Ur avsnittet "Lagstiftningens framtida utformning" i betänkandet. Läs betänkandet