Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer

Utskottet vill inledningsvis välkomna Riksrevisionens granskning och anser liksom regeringen att den utgör ett viktigt bidrag i arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Som utskottet har framhållit många gånger tidigare har våld och förtryck inte någon plats i vårt samhälle, och utskottet vill återigen betona vikten av att det på bred front i samhället bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga, motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Våldet kan ta sig många olika uttryck, bl.a. ekonomiskt, och det måste stoppas. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att bestämma över sitt liv och att själv välja partner.

Riksrevisionens gedigna granskning visar tydligt att arbetet mot ekonomiskt våld måste växlas upp och att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning. Arbetet mot detta våld måste enligt utskottet involvera alla delar av samhället, på olika nivåer. Ekonomiskt våld är en allvarlig form av våld och förtryck, där kontroll och makt utövas med hjälp av ekonomin. Ekonomiska faktorer ska inte behöva avhålla någon från att lämna en våldsam relation.

En grundförutsättning för arbetet med att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor är att det präglas av långsiktighet och uthållighet. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund att regeringen så tydligt aviserat att den under 2026 kommer att återkomma till riksdagen med en ny samlad, långsiktig nationell strategi för att säkerställa ett hållbart och samordnat arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Utskottet vill framhålla det omfattande arbete som Utredningen om en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck har bedrivit, och noterar att utredningens överväganden och förslag för närvarande bereds inom ramen för regeringens arbete med att ta fram en ny strategi. Utskottet litar till att regeringen kommer att uppmärksamma det ekonomiska våldet på ett lämpligt sätt i detta arbete. Utskottet kommer med stort intresse att återkomma till frågan om regeringens nya strategi när den presenteras för riksdagen.

I kommittémotionerna 2025/26:3830 (SD) yrkande 1, 2025/26:3836 (C) yrkande 1 och 2025/26:3833 (MP) yrkande 2 finns olika förslag om att det behövs en definition av begreppet ekonomiskt våld, att indikatorer bör tas fram och om att ekonomiskt våld bör kategoriseras som en egen form av mäns våld mot kvinnor i den nationella strategin. Utskottet har förståelse för det resonemang som motionärerna för fram och välkomnar att regeringen har vidtagit en rad åtgärder i linje med detta.

Utskottet välkomnar till en början att regeringen i budgetpropositionen för 2026 förtydligar det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra så att det tydligare framgår vilka våldsformer och grupper som omfattas. Utskottet noterar vidare med gillande att regeringen i åtgärdsprogrammet för perioden 2024–2026 uttryckligen anger att begreppet psykiskt våld även innefattar materiellt och ekonomiskt våld samt att ekonomiskt våld även kan utgöra en våldsform i sig. Utskottet noterar också att det i ett pågående uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten om att ta fram en kunskaps- och forskningsöversikt om hedersrelaterat våld och förtryck uttryckligen ingår att inkludera ekonomiska konsekvenser av hedersrelaterat våld och förtryck och ekonomiskt våld i hederskontexter (A2023/01354).

När det gäller frågan om indikatorer noterar utskottet att regeringen i skrivelsen Fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2024/25:69) beskriver ett behov av att ta fram indikatorer som kan fånga upp ett bredare spektrum av våld än vad som görs i dag. I sammanhanget noterar utskottet vidare att Jämställdhetsmyndigheten enligt sin instruktion ska följa och analysera utvecklingen mot de jämställdhetspolitiska målen, och att det inom ramen för den uppgiften pågår ett arbete med att utveckla indikatorerna för uppföljning av den nuvarande nationella strategins fyra målsättningar. Dessutom har Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att i närtid redovisa en fördjupad uppföljning av delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, där myndigheten har möjlighet att lyfta uppföljningen av olika våldsuttryck, t.ex. ekonomiskt våld.

Det är för utskottet tydligt att regeringen bedriver ett brett arbete på området och att detta arbete ligger väl i linje med det som efterfrågas i de aktuella motionerna. Utskottet utgår vidare från att regeringen inom ramen för det pågående arbetet med att ta fram en ny strategi fortsätter att överväga bl.a. frågan om begreppet ekonomiskt våld och behovet av att ta fram indikatorer. Utskottet noterar i sammanhanget särskilt att regeringen aviserat att den nya strategin ska bidra till ökad effektivitet och ha fokus på tydligare styrning och uppföljning i arbetet, och regeringens arbete med den nya strategin bör inte föregripas. Mot denna bakgrund bör de aktuella yrkandena avslås.

I kommittémotionerna 2025/26:3830 (SD) yrkandena 2 och 3 och 2025/26:3836 (C) yrkande 3 finns olika förslag om att det behövs en lagöversyn av hur ekonomiskt våld hanteras i svensk rätt, bl.a. att ett ekonomiskt kontaktförbud bör införas och att regeringen bör ta fram en plan för att säkerställa att ekonomiskt våld beaktas i lagstiftningsprocesser.

Utskottet instämmer naturligtvis med motionärerna om att lagstiftningsåtgärder är en viktig pusselbit i arbetet med att motverka ekonomiskt våld. Utskottet välkomnar därför att regeringen har tagit flera initiativ inom detta område. Utdragna bodelningsprocesser kan vara ett hinder för den som vill lämna en destruktiv relation, och utskottet noterar med gillande att regeringen tillsatt en utredning som bl.a. ser över reglerna om bodelningsprocessen och om betänketid i äktenskapsbalken. Utskottet noterar också det av regeringen remitterade utkastet till lagrådsremiss om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld, liksom det pågående arbetet inom Regeringskansliet när det gäller frågan om formkrav för fullmakter.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4 och 5. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis välkomna Riksrevisionens granskning och anser liksom regeringen att den utgör ett viktigt bidrag i arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Som utskottet har framhållit många gånger tidigare har våld och förtryck inte någon plats i vårt samhälle, och utskottet vill återigen betona vikten av att det på bred front i samhället bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga, motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Våldet kan ta sig många olika uttryck, bl.a. ekonomiskt, och det måste stoppas. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att bestämma över sitt liv och att själv välja partner.

Riksrevisionens gedigna granskning visar tydligt att arbetet mot ekonomiskt våld måste växlas upp och att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning. Arbetet mot detta våld måste enligt utskottet involvera alla delar av samhället, på olika nivåer. Ekonomiskt våld är en allvarlig form av våld och förtryck, där kontroll och makt utövas med hjälp av ekonomin. Ekonomiska faktorer ska inte behöva avhålla någon från att lämna en våldsam relation.

En grundförutsättning för arbetet med att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor är att det präglas av långsiktighet och uthållighet. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund att regeringen så tydligt aviserat att den under 2026 kommer att återkomma till riksdagen med en ny samlad, långsiktig nationell strategi för att säkerställa ett hållbart och samordnat arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Utskottet vill framhålla det omfattande arbete som Utredningen om en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck har bedrivit, och noterar att utredningens överväganden och förslag för närvarande bereds inom ramen för regeringens arbete med att ta fram en ny strategi. Utskottet litar till att regeringen kommer att uppmärksamma det ekonomiska våldet på ett lämpligt sätt i detta arbete. Utskottet kommer med stort intresse att återkomma till frågan om regeringens nya strategi när den presenteras för riksdagen.

I kommittémotionerna 2025/26:3830 (SD) yrkande 1, 2025/26:3836 (C) yrkande 1 och 2025/26:3833 (MP) yrkande 2 finns olika förslag om att det behövs en definition av begreppet ekonomiskt våld, att indikatorer bör tas fram och om att ekonomiskt våld bör kategoriseras som en egen form av mäns våld mot kvinnor i den nationella strategin. Utskottet har förståelse för det resonemang som motionärerna för fram och välkomnar att regeringen har vidtagit en rad åtgärder i linje med detta.

Utskottet välkomnar till en början att regeringen i budgetpropositionen för 2026 förtydligar det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra så att det tydligare framgår vilka våldsformer och grupper som omfattas. Utskottet noterar vidare med gillande att regeringen i åtgärdsprogrammet för perioden 2024–2026 uttryckligen anger att begreppet psykiskt våld även innefattar materiellt och ekonomiskt våld samt att ekonomiskt våld även kan utgöra en våldsform i sig. Utskottet noterar också att det i ett pågående uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten om att ta fram en kunskaps- och forskningsöversikt om hedersrelaterat våld och förtryck uttryckligen ingår att inkludera ekonomiska konsekvenser av hedersrelaterat våld och förtryck och ekonomiskt våld i hederskontexter (A2023/01354).

När det gäller frågan om indikatorer noterar utskottet att regeringen i skrivelsen Fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2024/25:69) beskriver ett behov av att ta fram indikatorer som kan fånga upp ett bredare spektrum av våld än vad som görs i dag. I sammanhanget noterar utskottet vidare att Jämställdhetsmyndigheten enligt sin instruktion ska följa och analysera utvecklingen mot de jämställdhetspolitiska målen, och att det inom ramen för den uppgiften pågår ett arbete med att utveckla indikatorerna för uppföljning av den nuvarande nationella strategins fyra målsättningar. Dessutom har Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att i närtid redovisa en fördjupad uppföljning av delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, där myndigheten har möjlighet att lyfta uppföljningen av olika våldsuttryck, t.ex. ekonomiskt våld.

Det är för utskottet tydligt att regeringen bedriver ett brett arbete på området och att detta arbete ligger väl i linje med det som efterfrågas i de aktuella motionerna. Utskottet utgår vidare från att regeringen inom ramen för det pågående arbetet med att ta fram en ny strategi fortsätter att överväga bl.a. frågan om begreppet ekonomiskt våld och behovet av att ta fram indikatorer. Utskottet noterar i sammanhanget särskilt att regeringen aviserat att den nya strategin ska bidra till ökad effektivitet och ha fokus på tydligare styrning och uppföljning i arbetet, och regeringens arbete med den nya strategin bör inte föregripas. Mot denna bakgrund bör de aktuella yrkandena avslås.

I kommittémotionerna 2025/26:3830 (SD) yrkandena 2 och 3 och 2025/26:3836 (C) yrkande 3 finns olika förslag om att det behövs en lagöversyn av hur ekonomiskt våld hanteras i svensk rätt, bl.a. att ett ekonomiskt kontaktförbud bör införas och att regeringen bör ta fram en plan för att säkerställa att ekonomiskt våld beaktas i lagstiftningsprocesser.

Utskottet instämmer naturligtvis med motionärerna om att lagstiftningsåtgärder är en viktig pusselbit i arbetet med att motverka ekonomiskt våld. Utskottet välkomnar därför att regeringen har tagit flera initiativ inom detta område. Utdragna bodelningsprocesser kan vara ett hinder för den som vill lämna en destruktiv relation, och utskottet noterar med gillande att regeringen tillsatt en utredning som bl.a. ser över reglerna om bodelningsprocessen och om betänketid i äktenskapsbalken. Utskottet noterar också det av regeringen remitterade utkastet till lagrådsremiss om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld, liksom det pågående arbetet inom Regeringskansliet när det gäller frågan om formkrav för fullmakter.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 5. Läs betänkandet

Utskottet vill inledningsvis välkomna Riksrevisionens granskning och anser liksom regeringen att den utgör ett viktigt bidrag i arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Som utskottet har framhållit många gånger tidigare har våld och förtryck inte någon plats i vårt samhälle, och utskottet vill återigen betona vikten av att det på bred front i samhället bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga, motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Våldet kan ta sig många olika uttryck, bl.a. ekonomiskt, och det måste stoppas. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att bestämma över sitt liv och att själv välja partner.

Riksrevisionens gedigna granskning visar tydligt att arbetet mot ekonomiskt våld måste växlas upp och att det ekonomiska våldet måste synliggöras i större utsträckning. Arbetet mot detta våld måste enligt utskottet involvera alla delar av samhället, på olika nivåer. Ekonomiskt våld är en allvarlig form av våld och förtryck, där kontroll och makt utövas med hjälp av ekonomin. Ekonomiska faktorer ska inte behöva avhålla någon från att lämna en våldsam relation.

En grundförutsättning för arbetet med att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor är att det präglas av långsiktighet och uthållighet. Utskottet välkomnar mot denna bakgrund att regeringen så tydligt aviserat att den under 2026 kommer att återkomma till riksdagen med en ny samlad, långsiktig nationell strategi för att säkerställa ett hållbart och samordnat arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Utskottet vill framhålla det omfattande arbete som Utredningen om en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck har bedrivit, och noterar att utredningens överväganden och förslag för närvarande bereds inom ramen för regeringens arbete med att ta fram en ny strategi. Utskottet litar till att regeringen kommer att uppmärksamma det ekonomiska våldet på ett lämpligt sätt i detta arbete. Utskottet kommer med stort intresse att återkomma till frågan om regeringens nya strategi när den presenteras för riksdagen.

I kommittémotionerna 2025/26:3830 (SD) yrkande 1, 2025/26:3836 (C) yrkande 1 och 2025/26:3833 (MP) yrkande 2 finns olika förslag om att det behövs en definition av begreppet ekonomiskt våld, att indikatorer bör tas fram och om att ekonomiskt våld bör kategoriseras som en egen form av mäns våld mot kvinnor i den nationella strategin. Utskottet har förståelse för det resonemang som motionärerna för fram och välkomnar att regeringen har vidtagit en rad åtgärder i linje med detta.

Utskottet välkomnar till en början att regeringen i budgetpropositionen för 2026 förtydligar det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra så att det tydligare framgår vilka våldsformer och grupper som omfattas. Utskottet noterar vidare med gillande att regeringen i åtgärdsprogrammet för perioden 2024–2026 uttryckligen anger att begreppet psykiskt våld även innefattar materiellt och ekonomiskt våld samt att ekonomiskt våld även kan utgöra en våldsform i sig. Utskottet noterar också att det i ett pågående uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten om att ta fram en kunskaps- och forskningsöversikt om hedersrelaterat våld och förtryck uttryckligen ingår att inkludera ekonomiska konsekvenser av hedersrelaterat våld och förtryck och ekonomiskt våld i hederskontexter (A2023/01354).

När det gäller frågan om indikatorer noterar utskottet att regeringen i skrivelsen Fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2024/25:69) beskriver ett behov av att ta fram indikatorer som kan fånga upp ett bredare spektrum av våld än vad som görs i dag. I sammanhanget noterar utskottet vidare att Jämställdhetsmyndigheten enligt sin instruktion ska följa och analysera utvecklingen mot de jämställdhetspolitiska målen, och att det inom ramen för den uppgiften pågår ett arbete med att utveckla indikatorerna för uppföljning av den nuvarande nationella strategins fyra målsättningar. Dessutom har Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att i närtid redovisa en fördjupad uppföljning av delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, där myndigheten har möjlighet att lyfta uppföljningen av olika våldsuttryck, t.ex. ekonomiskt våld.

Det är för utskottet tydligt att regeringen bedriver ett brett arbete på området och att detta arbete ligger väl i linje med det som efterfrågas i de aktuella motionerna. Utskottet utgår vidare från att regeringen inom ramen för det pågående arbetet med att ta fram en ny strategi fortsätter att överväga bl.a. frågan om begreppet ekonomiskt våld och behovet av att ta fram indikatorer. Utskottet noterar i sammanhanget särskilt att regeringen aviserat att den nya strategin ska bidra till ökad effektivitet och ha fokus på tydligare styrning och uppföljning i arbetet, och regeringens arbete med den nya strategin bör inte föregripas. Mot denna bakgrund bör de aktuella yrkandena avslås.

I kommittémotionerna 2025/26:3830 (SD) yrkandena 2 och 3 och 2025/26:3836 (C) yrkande 3 finns olika förslag om att det behövs en lagöversyn av hur ekonomiskt våld hanteras i svensk rätt, bl.a. att ett ekonomiskt kontaktförbud bör införas och att regeringen bör ta fram en plan för att säkerställa att ekonomiskt våld beaktas i lagstiftningsprocesser.

Utskottet instämmer naturligtvis med motionärerna om att lagstiftningsåtgärder är en viktig pusselbit i arbetet med att motverka ekonomiskt våld. Utskottet välkomnar därför att regeringen har tagit flera initiativ inom detta område. Utdragna bodelningsprocesser kan vara ett hinder för den som vill lämna en destruktiv relation, och utskottet noterar med gillande att regeringen tillsatt en utredning som bl.a. ser över reglerna om bodelningsprocessen och om betänketid i äktenskapsbalken. Utskottet noterar också det av regeringen remitterade utkastet till lagrådsremiss om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld, liksom det pågående arbetet inom Regeringskansliet när det gäller frågan om formkrav för fullmakter.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 4. Läs betänkandet