Integration

Människor som är nya i Sverige måste få tydlig information om lagar och regler samt de grundläggande normer och värderingar som gäller i det svenska samhället. Utskottet anser att samhällsorienteringen här spelar en viktig roll under tiden som nyanländ. Utskottet konstaterar att motionärerna i detta avsnitt har förslag bl.a. om att öka kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck i samhällsorienteringen, om målgruppen för samhällsorienteringen och om att göra samhällsorienteringen obligatorisk för fler.

Vidare noterar utskottet att Utredningen om en förbättrad samhälls-orientering för nyanlända föreslår att samhällsorienteringen ska vara obligatorisk för de individer som får ekonomisk ersättning förenad med krav på deltagande i insatsen, exempelvis de som deltar i etableringsprogrammet, jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. Utskottet noterar också att utredningen föreslår att frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck ska tas upp i samhällsorienteringen eftersom det enligt utredningen finns risk att det inom gruppen nyanlända kan finnas personer som både blir utsatta och utsätter andra för hedersrelaterat våld och förtryck. Utredningen framhåller att denna del innebär en betydande ändring jämfört med kursens nuvarande innehåll. Utskottet konstaterar att utredningens betänkande har remissbehandlats och att det bereds i Regeringskansliet, ett arbete som inte bör föregripas.

Med det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 2025/26:1811 (S) och 2025/26:1284 (M).

Ur avsnittet "Samhällsorientering" i betänkandet. Läs betänkandet

Utgångspunkten för den nuvarande regleringen av nyanländas bosättning är att alla kommuner ska vara med och ta ansvar för mottagandet av nyanlända och för att förbättra de nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. I kommittémotion 2025/26:3190 (C) yrkande 28 och motion 2025/26:1282 (M) finns förslag om en översyn av bosättningslagen, om än i olika riktning. I kommittémotion 2025/26:3587 (S) yrkande 7 värnar motionärerna om den nuvarande utformningen av bosättningslagen som de menar bidrar till att mottagandet fördelas jämnt mellan kommunerna. Ett liknande förslag om att säkerställa att alla kommuner tar sitt ansvar framförs i kommittémotion 2025/26:3592 (S) yrkande 2.

Utskottet konstaterar att bosättningslagen infördes under en tid då mottagandet var högt och det fanns problem med långa kötider i anläggnings-boenden som försenade etableringen av nyanlända. Riksrevisionen har i en tidigare granskning gjort den övergripande bedömningen att intentionerna med lagen har uppnåtts, dvs. att alla kommuner ska ta ansvar för mottagandet av nyanlända. Utskottet anser dock att det finns utmaningar med det nuvarande systemet. Kommunerna har bl.a. små möjligheter att påverka omfattningen av mottagandet efter anvisning, oavsett om kommunerna vill ta emot fler eller färre nyanlända än de tilldelas. Dessutom är det så att många kommuner har problem med utanförskap efter ett tidigare högt mottagande eller brist på boenden. Därför är det enligt utskottet angeläget att det skapas bättre förutsättningar för att nyanlända snabbt och ordnat ska kunna tas emot och påbörja sin etablering i arbets- och samhällslivet och för att motverka ytterligare utanförskap.

Utskottet noterar att en särskild utredare har haft i uppdrag att föreslå ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända som ska ersätta det nuvarande systemet. Utskottet noterar vidare att regeringen i budgetpropositionen för 2026 aviserar att den avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2026 med förslag om ett nationellt system med tidsbegränsat etableringsboende som villkoras med att nyanlända bidrar till sin etablering. I det nya systemet ska flexibiliteten öka och kommunerna få större inflytande över mottagandet. Utskottet välkomnar en sådan inriktning där kommunerna kommer att få ett större inflytande över mottagandet.

Enligt regeringens propositionsförteckning daterad januari 2026 planerar regeringen att överlämna en proposition till riksdagen i mars 2026. Utskottet ser fram emot att inom kort ta del av och bereda denna proposition och återkomma till frågor om nyanländas bosättning. Därmed finner utskottet inte skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Nyanländas bosättning" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att problemen med bristande integration och växande utanförskap har medfört ökande problem med parallella samhällsstrukturer. Omvänt har förekomsten av parallella samhällsstrukturer negativ inverkan på integrationen och bidrar till utanförskap i samhället. Särskilt allvarligt är det att utanförskapet riskerar att gå i arv, och därför är utanförskapet en av vår tids största samhällsutmaningar.

Utskottet välkomnar att regeringen har lagt om arbetet mot utanförskap, med fokus på riktade insatser där utanförskapet är som störst. Av stor betydelse är också att regeringen tydligt har lagt om integrationspolitiken i syfte att förtydliga samhällets krav och förväntningar på den enskilda individen.

Utskottet noterar att motionärerna i detta avsnitt, låt vara utifrån delvis olika perspektiv, har förslag om att motverka parallella samhällsstrukturer, i motionerna även beskrivet som klaner och islamistiska nätverk. Utskottet konstaterar att begrepp som parallella samhällsstrukturer och klaner i forskningen och i den allmänna debatten har använts för att beskriva och analysera sociala normer och strukturer inom olika former av grupperingar, bl.a. hur vissa invandrargrupper agerar i förhållande till det omgivande samhället.

Utskottet delar regeringens bedömning att problemen är av sådan omfattning och komplexitet att det krävs mer kunskap för att kunna bekämpa parallella samhällsstrukturer på ett effektivt, långsiktigt och kraftfullt sätt. Därför vill utskottet framhålla betydelsen av att en särskild utredare fått i uppdrag att sammanställa kunskap om parallella samhällsstrukturer och analysera deras konsekvenser för integrationen och utanförskapet i det svenska samhället. Utskottet kommer att med intresse ta del av utredarens kartläggning och analyser.

När det kommer till specifika satsningar vill utskottet framhålla att det under höstens budgetberedning välkomnade medel till en studie som ska se över om barn och unga påverkas av släktbaserade kriminella nätverk samt till en kartläggning av barns uppväxtvillkor i utanförskapsområden. Att på detta sätt ta del av barnens erfarenheter bidrar till att öka träffsäkerheten och långsiktigheten i relevanta insatser, och därmed till att nå målet för arbetet mot utanförskap. Vidare anser utskottet att det pågående myndighetsuppdraget om en fördjupad analys om utanförskap – den s.k. Utanförskapets karta – även i fortsättningen är ett viktigt kunskapsunderlag i arbetet för att kunna bryta utanförskapet genom riktade och precisa insatser.

I detta sammanhang noterar utskottet även de förslag för att underlätta kommunernas arbete i områden där utanförskapet är stort som har presenterats av den nationella samordnaren för arbetet mot utanförskap.

Avslutningsvis vill utskottet understryka att politisk islamism är ett hot mot vårt demokratiska samhälle – även när den inte leder till våld eller terrorism – eftersom radikala religiösa idéer kan påverka både individer och samhället. Det är därför välkommet att regeringen avser att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag om religiös radikalisering. Utskottet kommer att noga följa denna fråga.

Därmed kan utskottet konstatera att det pågår ett brett arbete i linje med vad som efterfrågas i flera av motionerna. Därutöver utgår utskottet från att regeringen noga följer utvecklingen och kommer att göra det som krävs och vid behov vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa parallella samhällsstrukturer, vilket i sin tur är centralt i arbetet mot utanförskap.

Med det anförda bör riksdagen avslå motionerna 2025/26:131 (SD), 2025/26:179 (SD), 2025/26:265 (SD) och 2025/26:1606 (L) yrkandena 1–5 samt 2025/26:1712 (M) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Parallella samhällsstrukturer" i betänkandet. Läs betänkandet

Sverige framställs ofta som ett land där människor med olika bakgrund kan leva sida vid sida. Men för att det ska fortsätta att vara så krävs det ett kitt, en gemenskap som håller oss samman, däribland det svenska språket, medborgarskapets rättigheter och skyldigheter och respekt för grundläggande svenska värderingar. Som utskottet redan varit inne på präglas delar av samhället av ett utanförskap och bristande integration som får negativa konsekvenser för denna samhällsgemenskap. Frågan är då vad politiken kan bidra med för att skapa förutsättningar för en ökad gemenskap.

Frågor om integrationsplikt, i vissa avseenden även kopplat till sanktioner, tas upp i motion 2025/26:162 (SD). När det gäller frågan om sanktioner mot invandrare som inte integrerar sig och blir en del av det svenska samhället noterar utskottet att Vandelsutredningen har lämnat förslag om att en utlännings vandel ska kunna läggas till grund för att såväl vägra som att återkalla ett uppehållstillstånd som inte vilar på EU-rättslig grund. Utskottet noterar också att brister i vandel t.ex. kan röra sig om klara fall av ovilja att betala sina skulder, missbruk av välfärdssystemet eller annan bristande regelefterlevnad. Utskottet är inte berett att föregripa det pågående beredningsarbetet, och det aktuella yrkandet bör därmed avslås.

I motionerna 2025/26:1019 (-) och 2025/26:1023 (-) yrkandena 1 och 2 uppmärksammas frågor som rör behovet av förståelse för medmänniskor, oavsett bakgrund, kultur eller tro samt betydelsen av att känna sig inkluderad i samhället. Detta är förvisso frågor av fundamental betydelse för vad det innebär att leva i ett samhälle, samtidigt som det inte är entydigt vilka reformer som motionären efterfrågar. Integration är inte en enskild företeelse utan omfattar komplexa processer i flera olika dimensioner. Något som utskottet ändå vill understryka är att den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av det svenska samhället. Om motionären har mångkulturalismen som ledstjärna är detta alltså inget som utskottet utan vidare kan ställa sig bakom.

För utskottets del är det viktigt att skapa förutsättningar för en gemensam grund att ta avstamp från, som kan bidra till ökad tillit och samhällsgemenskap. Utskottet noterar att en svensk kulturkanon har presenterats, och det är utskottets övertygelse att en sådan kanon inte minst för nyanlända kan utgöra en karta och kompass och därmed bidra till bildning, gemenskap och inkludering. När det gäller information om bl.a. grundläggande normer och värderingar noterar utskottet att flera verk som valts ut att ingå i kanonen kan vara relevanta för samhällsorienteringen för nyanlända, eftersom de speglar företeelser som präglat det svenska samhället. Som utskottet redan noterat bereder regeringen för närvarande ett förslag till en reformerad samhällsorientering.

Med det anförda anser utskottet att det inte finns skäl att ta initiativ med anledning av de aktuella motionsyrkandena, som därför bör avslås.

I motion 2025/26:1520 (M) yrkandena 2 och 7 lyfter motionären behovet av en nationell strategi för värdegrund och samhällsgemenskap kopplad till integration och medborgarskap. Här vill utskottet lyfta fram att riksdagen har beslutat om ett nytt mål för integrationspolitiken, enligt vilket utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. Vidare noterar utskottet att regeringen tydligt lägger om inriktningen för integrationspolitiken, vilket bl.a. innebär att den som riskerar ett långvarigt bidragsberoende och liv i utanförskap ska mötas av samhällets stöd men också av tydliga krav på att göra det som är nödvändigt för att komma i arbete och bli en del av samhällsgemenskapen.

Det bör också uppmärksammas att regeringen har fastställt en delmålsstruktur för integrationspolitiken, bl.a. i fråga om social och kulturell integration där det anges att fler utrikes födda kvinnor och män samt flickor och pojkar med utländsk bakgrund ska uppleva tillhörighet och delaktighet i samhället. Med mätbara inriktningsmål och med förbättrade metoder för att följa upp integrationen blir det möjligt att identifiera skillnader i behov, värderingar och förutsättningar i fråga om den utrikes födda befolkningen jämfört med personer födda i Sverige. Sammantaget kommer detta enligt utskottet att öka styrkraften för en framgångsrik integrationspolitik. Utskottet vill även framhålla att det under höstens budgetberedning välkomnade regeringens förslag om ökade medel till uppföljning av integrationspolitiken.

Utskottet finner därmed inte skäl att ta något initiativ på området, varför de aktuella motionsyrkandena bör avslås.

Mot bakgrund av det anförda och regeringens samlade politik på området, som utgår från det integrationspolitiska målet att alla ska kunna leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen, bör riksdagen även avslå motion 2025/26:1026 (-) om att sluta peka ut vissa grupper av människor som de ”onda”.

Reservationer

1.

Nyanländas bosättning, punkt 1 (S)

av Ardalan Shekarabi (S), Adrian Magnusson (S), Johanna Haraldsson (S), Serkan Köse (S) och Jonathan Svensson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3587 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 7 och

2025/26:3592 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 2 och

avslår motionerna

2025/26:1282 av Josefin Malmqvist (M) och

2025/26:3190 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 28.

Ställningstagande

Riksrevisionens granskning av bosättningslagen har som utskottet noterar visat att intentionerna med lagen har uppnåtts i fråga om ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden.

Liksom utskottet noterar vi regeringens inriktning för den nya bosättningslagen, där kommunerna ska få ett ökat inflytande över mottagandet. Vi anser att det är rimligt att en ny reglering tar hänsyn till att vissa kommuner under lång tid kan ha burit ett oproportionerligt stort ansvar genom tidigare mottagande, inklusive mottagande kopplat till eget boende, och att ansvarsfördelningen därför behöver vara både rättvis och långsiktigt hållbar. Eventuella lättnader måste vara strikt kopplade till objektiva kriterier och utformas så att helheten även fortsättningsvis säkerställer att alla kommuner bidrar och att mottagandet fördelas jämnt över landet. En förändring av bosättningslagen måste innebära att etableringen av nyanlända utvecklas och förbättras samt att det blir lättare för kommunerna att fullfölja sitt ansvar.

Ur avsnittet "Samhällsgemenskap" i betänkandet. Läs betänkandet