Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen

En stor andel av de som är arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden, och väl utformade subventionerade anställningar riktade till denna målgrupp har visat sig vara effektiva och ett bra verktyg i den arbetsmarknadspolitiska verktygslådan. När det gäller vikten av att säkerställa att stöd inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten lämnas för avsett ändamål kan detta enligt utskottet inte nog betonas.

Utskottet välkomnar att frågor om kontroll och granskning och olika åtgärder för att stävja välfärdsbrottslighet står högt på regeringens agenda. Det är avgjort så att arbetet mot organiserad brottslighet och den kriminella ekonomin i välfärden måste intensifieras och utskottet uppmärksammar när det gäller den arbetsmarknadspolitiska verksamheten bl.a. det utredningsförslag som nyligen överlämnats till regeringen om när, var och hur och i vilket syfte som Arbetsförmedlingen ska få besluta om och genomföra kontrollbesök hos arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska insatser. Det är som regeringen framhöll i direktiven till denna utredning angeläget med goda förutsättningar och möjligheter till granskning såväl före som under och efter ett beslut om stöd. Utskottet noterar också att frågor om ett förbättrat informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att bl.a. komma åt missbruk och felaktigt utnyttjande av välfärdssystemen varit föremål för flera olika utredningsuppdrag. Vidare konstaterar utskottet att Delegationen mot arbetslivskriminalitet har slutfört sitt uppdrag och att delegationen i sitt slutbetänkande bl.a. diskuterar hur missbruket av subventionerade anställningar kan stävjas. Utskottet ser inte att det finns anledning att föregripa beredningen inom Regeringskansliet av dessa olika utredningars överväganden och förslag.

I sammanhanget vill utskottet också peka på det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet och Riksrevisionens pågående granskning av detta arbete. Utskottet vill även framhålla det myndighetsgemensamma uppdraget att kraftsamla mot organiserad brottslighet i välfärden som regeringen beslutade om i maj 2025.

Med det anförda ser utskottet inte skäl för något initiativ på området enligt vad som förespråkas i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkandena 74 och 87–90 och motion 2025/26:1225 (S) yrkandena 1 och 2 om olika åtgärder för att förhindra att oseriösa och kriminella aktörer drar nytta av systemet med olika lönesubventioner. De aktuella yrkandena bör därmed avslås.

När det gäller förslaget i motion 2025/26:253 (SD) som handlar om vilka kontrollåtgärder som Arbetsförmedlingen ska vidta innan någon anvisas ett arbetsplatsförlagt program eller en insats håller utskottet inte med motionären om att det finns anledning att revidera vad som gäller i fråga om arbetsplatser där arbetsgivaren saknar kollektivavtal. Även denna motion bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Granskning och kontroll av insatser" i betänkandet. Läs betänkandet

Att ha en förankring på arbetsmarknaden är en viktig förutsättning för att unga ska ha makt att forma sina liv och ha goda levnadsvillkor. Vikten av att på olika sätt stötta och rusta ungdomar i deras väg mot arbetslivet kan inte nog framhållas, och utskottet välkomnar det engagemang för denna fråga som motionärerna visar genom de förslag som utskottet behandlar i detta avsnitt. Utskottet noterar att motionsförslagen är inriktade på en rad olika åtgärder med det gemensamma syftet att underlätta för ungas etablering på arbetsmarknaden. Förslagen spänner från att bredda vägarna in i arbetslivet för de som har svårigheter med att klara den gängse skolgången, till att göra det enklare för företag att anställa genom sänkta anställningströsklar och minskad regelbörda.

Utbildning av hög kvalitet, och som är dimensionerad och anpassad till arbetsmarknadens behov, är enligt utskottet avgjort den viktigaste förutsättningen för att unga långsiktigt ska etablera sig på arbetsmarknaden. Med det sagt om det grundläggande i att ha en välfungerande utbildningspolitik vill utskottet även betona betydelsen av en arbetsmarknadspolitik som skapar goda förutsättningar och underlättar för unga att ta sig in på arbetsmarknaden. Politiken måste ha fokus på att bredda vägarna in på arbetsmarknaden och att erbjuda olika typer av insatser och stöd anpassade efter den enskildes förutsättningar och behov.

Utskottet noterar inledningsvis att för unga i åldern 16–24 år finns programmet jobbgarantin för unga inom vilken deltagaren bl.a. kan erbjudas arbetspraktik, arbetsträning, studie- och yrkesvägledning och arbetsmarknadsutbildning. Innehållet i programmet bestäms i samråd med en arbetsförmedlare, och programmet är för många en betydelsefull insats för att få ett arbete eller påbörja eller återgå till en utbildning.

När det gäller att underlätta för ungdomars etablering på arbetsmarknaden noterar utskottet vidare det förslag om nedsatta arbetsgivaravgifter för unga som regeringen nyligen lämnat. Utskottet noterar även den satsning som regeringen gjorde under 2025 på bl.a. jobb för unga i kommuner med hög arbetslöshet. Utöver detta uppmärksammar utskottet det nya regelverk som börjat gälla när det gäller regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning i syfte att underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden och förbättra kompetensförsörjningen. Vilka vägar som den unga befolkningen kan välja och väljer är avgörande för Sveriges framtida tillväxt, kompetensförsörjning och välstånd.

När det gäller unga som varken arbetar eller studerar eller som löper risk att hamna i en sådan situation är det enligt utskottet helt avgörande att det vidtas tidiga åtgärder för att underlätta etableringen i arbets- och samhällslivet för denna grupp. Det kan bl.a. handla om motivationshöjande insatser och stöd att börja på eller återuppta en utbildning, och här bör enligt utskottet det kommunala aktivitetsansvaret uppmärksammas. I sammanhanget noterar utskottet vidare de regeringsuppdrag som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har om att bl.a. fungera som en nationell resurs för samordning och stöd i frågor om unga som varken arbetar eller studerar.

När det gäller möjligheten för unga att tidigt få pröva på yrkeslivet, något som flera av motionsförslagen i avsnittet handlar om, noterar utskottet utredningsbetänkandet Fler vägar till arbetslivet i vilket bl.a. lämnas förslag om mer praktiskt inriktade yrkesutbildningar där målgruppen främst är elever som inte är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Vidare noterar utskottet anställningsmodellen med studiemotiverande arbetslivsorientering, s.k. SAO-jobb, där centrala kollektivavtal om sådana jobb nyligen har tecknats i både offentlig och privat sektor. Modellen är en vidareutveckling av grundskolans prao och innebär att hela skolklasser i utvalda högstadieskolor i socioekonomiskt utsatta områden får chansen till ett avlönat jobb som en del av skolundervisningen.

Med det anförda och med beaktande av regeringens samlade politik inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdena anser utskottet inte att det finns skäl för något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:1196 (M) yrkande 4, 2025/26:2437 (M) yrkandena 1 och 2 eller 2025/26:3258 (M) yrkandena 1–4 som samtliga handlar om att på olika sätt skapa bättre förutsättningar för ungas etablering på arbetsmarknaden. De aktuella motionsförslagen bör därmed avslås.

När det gäller förslaget i motion 2025/26:1806 (S) om behovet av att stärka arbetsmarknaden för unga i Västsverige vill utskottet framhålla betydelsen av en effektiv arbetsmarknadspolitik som anpassas efter situationen på arbetsmarknaden. Det är väl känt att det finns, och länge har funnits, regionala skillnader i ungdomsarbetslösheten. Med utgångspunkt från målen och inriktningen för arbetsmarknadspolitiken är det Arbetsförmedlingens ansvar att fördela resurserna regionalt och lokalt utifrån de arbetssökandes behov och situationen på arbetsmarknaden. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen av ungdomsarbetslösheten runtom i landet och vid behov kommer att vidta ytterligare åtgärder. Med det anförda är utskottet inte berett att ta något initiativ med anledning av den aktuella motionen. Även denna motion bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Ungas etablering på arbetsmarknaden" i betänkandet. Läs betänkandet

Det kan konstateras att matchningsproblematiken på den svenska arbetsmarknaden är utbredd. Inom en rad yrken och branscher har arbetsgivare svårt att hitta lämpliga sökande till de lediga jobben. Att Arbetsförmedlingen fungerar väl som myndighet är enligt utskottet grundläggande för att minska denna problematik och i övrigt förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

Som tas upp i kommittémotionerna 2025/26:3590 (S) yrkandena 11 och 22 och 2025/26:3191 (C) yrkande 2 samt i motion 2025/26:1571 (S) ska Arbetsförmedlingen givetvis ha en god lokal närvaro i hela landet, vilket inkluderar stark närvaro i områden med socioekonomiska utmaningar.

Utskottet konstaterar att Arbetsförmedlingen sedan 2022 har ett tydligt uppdrag när det gäller tillgången till likvärdig service och likvärdigt stöd i hela landet. I uppdraget ingår att särskilt stärka stödet till personer som är långtidsarbetslösa i områden med socioekonomiska utmaningar. Att Arbetsförmedlingen kan ha en ändamålsenlig lokal närvaro i egen regi, genom servicekontor eller genom samverkan med kommunerna, är enligt utskottet angeläget att värna. Utskottet följer myndighetens arbete mycket noga och förutsätter att regeringen också gör det och vid behov vidtar ytterligare åtgärder för att säkerställa att arbetssökande har tillgång till likvärdigt stöd och service i hela landet. Utskottet noterar i sammanhanget det pågående regeringsuppdraget till Statens servicecenter i vilket bl.a. ingår att utveckla och tillhandahålla flexibla och mobila lösningar för lokal statlig service. Med det anförda finns det enligt utskottet inte skäl till något initiativ på området. De aktuella motionsyrkandena bör därmed avslås.

Utskottet konstaterar vidare att flera av motionsförslagen i avsnittet handlar om arbetsförmedling med fristående leverantörer, om än med olika inriktning. I kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 24 menar motionärerna att en översyn bör göras i syfte att utvärdera valfrihetssystemets resultat och effekter i förhållande till den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I kommittémotion 2025/26:3191 (C) yrkande 1 menar motionärerna att reformeringen av Arbetsförmedlingen måste fullföljas med målet att fristående förmedlare helt ska överta det praktiska matchningsarbetet.

Utskottet vill när det gäller dessa förslag inleda med att slå fast att matchningstjänster inom valfrihetssystemet är ett betydelsefullt verktyg inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det är dock väl känt att det har funnits brister i matchningstjänsterna, och utskottet välkomnar därmed uppdraget till Arbetsförmedlingen att förändra de anskaffade matchningstjänsterna med målet att uppnå förbättrade arbetsmarknadseffekter för deltagarna och ökad kostnadseffektivitet. Det är grundläggande att tjänsterna är utformade på ett sådant sätt att den tjänst som utförs håller hög kvalitet och att tjänsterna är kostnadseffektiva. Det bör samtidigt påpekas att matchningstjänster i fristående regi i många fall inte är rätt väg att gå, utan att det i stället behövs mer av insatser direkt från Arbetsförmedlingen. Utskottet uppmärksammar och välkomnar därmed det fortsatta arbetet inom Arbetsförmedlingen med att bl.a. bygga ut det sammanhållna matchningsstödet. Behoven av att förbättra matchningen och kontrollen av arbetssökande för att korta ned tiden i arbetslöshet är tydliga, och det är med gillande som utskottet lyfter fram de budgetsatsningar som gjorts när det gäller Arbetsförmedlingen för att stödja myndighetens arbete med personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden.

Utskottet kan sammantaget konstatera att frågan om arbetsförmedling med fristående leverantörer kontra arbetsförmedling i myndighetens egen regi är en fråga som är föremål för löpande uppföljning och överväganden av regeringen. När det gäller behovet av utvärdering av valfrihetssystemets resultat och effekter noterar utskottet även det uppdrag som Konkurrensverket nyligen redovisade med en rad förslag på hur lagen om valfrihetssystem kan förändras för att motverka kriminella och oseriösa aktörers möjligheter att verka inom valfrihetssystemen.

Med det anförda finns det enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av de aktuella motionsyrkandena, som därmed bör avslås.

Med det ovan anförda finner utskottet inte heller anledning att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2501 (M), 2025/26:2891 (M) och 2025/26:1728 (KD) yrkandena 1 och 2, som på olika sätt handlar om kompletterande aktörers medverkan i arbetsmarknadspolitiken och om att förändra Arbetsförmedlingens uppdrag och roll. Även dessa motionsyrkanden bör därmed avslås.

När det gäller kommunernas roll inom arbetsmarknadspolitiken, en fråga som lyfts fram i de båda motionerna 2025/26:1061 (S) och 2025/26:252 (SD), vill utskottet inleda med att framhålla kommunerna som en central aktör i arbetsmarknadspolitiken. Kommunerna bedriver verksamhet inom flera områden med olika koppling till arbetsmarknadspolitiken och kan ha flera olika typer av uppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Vanligt är att kommuner bedriver arbetsmarknadsinriktade aktiviteter för arbetssökande med försörjningsstöd.

Kommunerna är avgjort en central samverkanspart för Arbetsförmedlingen, vilket också anges med tydlighet i myndighetens instruktion. När det mer specifikt gäller kommunernas medverkan i den statliga arbetsmarknadspolitiken noterar utskottet att de rättsliga förutsättningarna för kommuner som utförare av tjänster har utretts grundligt i en statlig utredning. Utskottet ser med det anförda inte skäl för att ta något initiativ på grundval av någon av de aktuella motionerna, som därmed bör avslås.

En ny princip för flexiblare resursanvändning av Arbetsförmedlingens anslag förespråkas i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 21. När det gäller detta förslag noterar utskottet det uppdrag som Statskontoret haft om att analysera Arbetsförmedlingens användning av tilldelade förvaltningsmedel. Utskottet uppmärksammar att regeringen i budgetpropositionens resultatredovisning konstaterar att det pågår ett positivt utvecklingsarbete på Arbetsförmedlingen, bl.a. utifrån Statskontorets rapport om Arbetsförmedlingens effektivitet. Med det anförda finns det enligt utskottet inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av det aktuella motionsyrkandet, som därmed bör avslås.

Ur avsnittet "Arbetsförmedlingen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill inleda med att framhålla den betydelse som Samhall har för många människor och för arbetsmarknadspolitiken i stort. Samhall spelar en central roll när det gäller att ta till vara potentialen hos personer med funktionsnedsättning. Denna synnerligen viktiga verksamhet för att fler ska komma i arbete efter sina förutsättningar bör värnas, och det är således angeläget att säkerställa att verksamheten fungerar på ett bra sätt och når rätt målgrupper.

Flera av de motionsförslag som behandlas i detta avsnitt handlar om att Samhalls verksamhet behöver ses över i olika avseenden. Utskottet konstaterar att den s.k. Samhallutredningen har slutfört sitt uppdrag och att utredningens överväganden och förslag efter remissbehandling nu bereds inom Regeringskansliet. Utredningen hade ett brett uppdrag som omfattade att se över Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar. Det finns enligt utskottet inte någon anledning att föregripa beredningen av Samhallutredningens överväganden och förslag. Utskottet noterar vidare det uppdrag som regeringen givit Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet för budgetåret 2026 om att utveckla och följa upp anvisningsprocessen till skyddat arbete hos Samhall. Kommittémotionerna 2025/26:3590 (S) yrkandena 14 och 15 och 2025/26:3191 (C) yrkande 3 samt motion 2025/26:1373 (S) bör därmed avslås.

När det gäller informationsutbytet mellan Arbetsförmedlingen och Samhall, en fråga som tas upp i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 16, konstaterar utskottet att detta är en fråga som behandlats av Utredningen om förbättrat informationsutbyte och en mer ändamålsenlig lagreglering för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utredningen föreslår bl.a. att Arbetsförmedlingen ska få lämna uppgifter om en enskilds personliga förhållanden till Samhall utan hinder av sekretess. Inte heller när det gäller denna fråga finns det enligt utskottet anledning att föregripa den förestående beredningen inom Regeringskansliet av de förslag som har presenterats. Även detta motionsyrkande bör därmed avslås.

När det slutligen gäller valet av organisationsform för Samhall, vilket tas upp i kommittémotion 2025/26:3590 (S) yrkande 17, noterar utskottet att utgångspunkten i direktivet till Samhallutredningen var att Samhall även i fortsättningen ska vara ett statligt bolag vars uppdrag ska innefatta produktion av efterfrågade varor och tjänster. Utskottet är i nuläget inte berett att ta något initiativ inriktat på att se över organisationsformen för Samhall. Således bör också detta motionsyrkande avslås.

Ur avsnittet "Samhall" i betänkandet. Läs betänkandet

Sverige ska vara ett jämlikt och jämställt land. Detta förutsätter att vi som land kan ta vara på all kompetens, innovation och företagande som behövs för hållbar ekonomisk tillväxt och för att kunna hantera de stora samhällsutmaningarna. Äldre personer har ofta omfattande erfarenhet och kunskap som kan vara ovärderlig för företag och organisationer. Att utesluta personer från arbetslivet på grund av ålder leder till att viktiga resurser inte tillvaratas. Fördomar och attityder kring ålder riskerar att minska mångfalden och innovationskraften, och måste motverkas på bred front.

Som tas upp i motionsförslagen i avsnittet är det centralt att förbättra äldres villkor på arbetsmarknaden och att underlätta för personer att vara kvar i arbetslivet även efter den generella pensionsåldern. Utskottet kan konstatera att åtgärder för att arbetstagare ska kunna och vilja arbeta längre upp i åldrarna har präglat regeringens politik under senare år och varit föremål för flera olika utredningsuppdrag. Utskottet uppmärksammar bl.a. det arbete som bedrivits av Kansliet för ett hållbart arbetsliv respektive Utredningen om anpassning av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till riktåldern för pension. I sammanhanget vill utskottet även peka på de lägre arbetsgivaravgifter som gäller vid anställning av äldre arbetskraft.

Inom gruppen äldre finns outnyttjad kompetens som samhället måste bli bättre på att ta till vara för att kunna fullgöra framtida välfärdsåtaganden. Som utskottet redan varit inne på i tidigare avsnitt i betänkandet är det angeläget att det finns goda förutsättningar för omställning mitt i livet. Det bör vidare hållas i minnet att ett arbete är mycket mer än att bara gå till jobbet – det bidrar till meningsfullhet och tillhörighet. När arbetsgemenskapen försvinner kan det för många uppstå ofrivillig ensamhet.

Att arbetstagare ska kunna och vilja arbeta längre upp i åldrarna är som sagt en fråga som rör Sveriges framtida välstånd. Det är således med stort intresse som utskottet följer det fortsatta arbetet på området, bl.a. regeringens arbete med en ny arbetsmiljöstrategi och uppdragen till Forte inom området åldrande i arbetslivet och till Diskrimineringsombudsmannen om att stärka arbetsgivares arbete mot åldersdiskriminering i arbetslivet.

När det gäller villkoren för trygghetspension, som tas upp i en av motionerna i avsnittet, noterar utskottet att det i relativ närtid har gjorts utvärderingar av det aktuella regelverket. Regeringens beredning av detta underlag bör enligt utskottet inte föregripas.

Med hänvisning till det arbete som pågår är utskottets sammantagna bedömning att det inte finns behov av något tillkännagivande till regeringen med anledning av något av de förslag som behandlas i detta avsnitt. Motionerna 2025/26:1372 (S), 2025/26:1532 (M) yrkandena 2 och 3, 2025/26:2113 (M), 2025/26:2314 (M), 2025/26:2315 (M) och 2025/26:3758 (L) yrkande 1 bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Äldres villkor i arbetslivet" i betänkandet. Läs betänkandet