Ett förbättrat resegarantisystem

Utskottet har i föregående avsnitt ställt sig bakom regeringens lagförslag. Som regeringen anför i propositionen skulle en statlig garanti kopplad till resegarantifonden vara att anse som en form av statlig finansiering eftersom det är ett åtagande som kan innebära kostnader för staten. En sådan garanti skulle förutsätta ett bemyndigande från riksdagen och medföra en fördröjning av reformen. Mot bakgrund av bl.a. detta, och då en statlig garanti för reseaktörernas del skulle innebära att en kostnad byttes ut mot en annan, konstaterar regeringen att det inte finns behov av att inrätta en statlig garanti under resegarantifondens uppbyggnad. Utskottet delar regeringens bedömning och motionsyrkandena bör således avslås.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3854 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår proposition 2025/26:45 punkterna 1 och 2.

Ställningstagande

Ett fungerande resegarantisystem är viktigt för att skapa trygghet för konsumenterna på resemarknaden. Det är därför av stor vikt att systemet är utformat så att det snabbt kan komma på plats och medför rättvisa villkor för såväl resenärer som berörda företag. Diskussionen om ett nytt resegarantisystem har pågått länge, och regeringen har haft goda möjligheter att ta del av de synpunkter som framförts, bl.a. om en statlig garanti under fondens uppbyggnadsfas. Regeringens förslag innebär en risk för att branschen inte i tillräcklig utsträckning är delaktig i uppbyggnaden av fonden utan att ett mindre antal aktörer tar större ansvar för detta. Detta medför att kostnaderna för konsumenterna i slutändan ökar samtidigt som det tar betydligt längre tid att få fonden på plats. Mot denna bakgrund anser jag att propositionen bör avslås.

2.

Resegarantifondens konstruktion, punkt 2 (S, C)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2025/26:3181 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 21,

2025/26:3849 av Joakim Järrebring m.fl. (S) och

2025/26:3854 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi är kritiska till den nya resegarantifondens konstruktion eftersom den medför att uppbyggnaden av fonden kommer att gå alltför långsamt. Fonden kommer inte att ge någon trygghet förrän efter en lång uppbyggnadsfas. Det nya resegarantisystemet innebär visserligen ett utökat skydd för resenärer eftersom även återbetalningskrav och vissa värdebevis omfattas av garantin. Arrangörernas nuvarande individuella garantier har dock inte beräknats utifrån att även denna typ av fordringar ska vara täckta. Det innebär att det utökade skyddet för konsumenter kommer att träda i kraft först när fonden är fullt uppbyggd.

Vi anser att regeringen borde ha lyssnat till de konstruktiva förslag som remissinstanserna framförde och dragit lärdomar av det arbete som gjorts i andra europeiska länder. Som exempel kan nämnas Tyskland, som har infört ett liknande resegarantisystem men där staten har garanterat fonden under uppbyggnadsfasen – vilket innebar att hela det nya systemet kunde träda i kraft från början.

Regeringen har i propositionen anfört att en statlig garanti skulle medföra en fördröjning av reformen, bl.a. eftersom det förutsätter ett bemyndigande från riksdagen och hantering i en budgetproposition eller ändringsproposition. Detta argument väger dock lätt i sammanhanget, särskilt med beaktande av att resegarantifondens nuvarande konstruktion innebär flera års fördröjning innan fonden är fullt uppbyggd. Regeringens argument om att staten inte ska finansiera resegarantisystemet stämmer inte heller eftersom det de facto skulle innebära att staten fick en fordran gentemot fonden.

Vi menar att staten ska gå in som garant, inte som finansiär. En fond med en statlig garanti skulle ge trygghet för resenärerna och förutsägbarhet för företagen samt stärka förtroendet för hela systemet. En sådan modell skulle dämpa riskerna, och när fonden är stark nog att stå på egna ben skulle statens garanti avvecklas.

Av dessa skäl bör regeringen återkomma med förslag om en resegarantifond som innehåller en statlig garanti under uppbyggnadsfasen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Resegarantifondens konstruktion" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet