Familjerätt

Utskottet anser att det är viktigt att den familjerättsliga lagstiftningen är robust och modern. Lagstiftningen ska möta upp enskildas behov och samtidigt skydda mot våld och andra missförhållanden, både inom familjer och samhället i stort. Det har gjorts ett antal viktiga lagändringar under senare år. Även om det förvisso kan finnas behov av reformer inom delar av den familjerättsliga lagstiftningen är utskottet därför inte berett att ta initiativ till en sådan översyn som föreslås i motion 2025/26:3646 (S) yrkande 1. Yrkandet avstyrks därför.

De frågor som tas upp i motionsyrkandena om en moderniserad föräldrabalk omfattas av de överväganden som gjorts inom ramen för utredningen Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38). Betänkandet bereds fortfarande i Regeringskansliet. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, som därför också avstyrks.

Ur avsnittet "Den familjerättsliga lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 10, 11, 13, 14, 17, 19, 22, 23, 24, 25, 27, 28 och 34. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare redovisat och avstyrker därmed motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Informella barnäktenskap" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare redovisat och är därmed fortfarande inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Vigselrätt" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller motionsyrkandena om ersättningen till borgerliga vigselförrättare och åtgärder för att skapa en bättre och modernare ordning för bl.a. vigselförrättarnas arbete står utskottet fast vid den uppfattning som det tidigare redovisat och avstyrker därmed motionsyrkandena.

Utskottet är inte heller berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av övriga motionsyrkanden, som också avstyrks.

Ur avsnittet "Villkoren för borgerliga vigselförrättare" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

När det gäller motionsyrkandena om ersättningen till borgerliga vigselförrättare och åtgärder för att skapa en bättre och modernare ordning för bl.a. vigselförrättarnas arbete står utskottet fast vid den uppfattning som det tidigare redovisat och avstyrker därmed motionsyrkandena.

Utskottet är inte heller berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av övriga motionsyrkanden, som också avstyrks.

Ur avsnittet "Villkoren för borgerliga vigselförrättare" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Som tidigare framhållits fyller kravet på betänketid en viktig funktion för att bl.a. minska risken för förhastade skilsmässor. Samtidigt finns det situationer där betänketiden utgör ett omotiverat hinder för den make som vill lämna äktenskapet, framför allt när det förekommit våld eller andra kränkningar som medför att det finns anledning att äktenskapet avslutas så snart som möjligt.

Utredningen om stärkt skydd för den som vill separera har haft i uppdrag att bl.a. analysera och ta ställning till om betänketid vid äktenskapsskillnad bör krävas i färre fall än i dag och har nyligen överlämnat sitt betänkande till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. att kravet på betänketid när en av makarna motsätter sig skilsmässa ska tas bort och att det inte längre ska krävas någon begäran om fullföljd av äktenskapsskillnaden. Utredningen har dock bedömt att kravet på betänketid bör vara kvar om någon av makarna varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad. Betänkandet bereds vidare inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet genom någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Betänketid vid äktenskapsskillnad" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller förslaget i motion 2025/26:3188 (C) yrkande 17 är utskottet inte berett att ta initiativ till en lagändring av det slag som föreslås i motionen. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Utskottet har vid flera tillfällen anfört att det är angeläget att det finns en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar. Utredningen om stärkt skydd för den som vill separera har haft i uppdrag att göra en bred översyn av bodelningsförfarandet och lämnat förslag i flera av de frågor som tas upp i övriga motioner. Utredningen föreslår bl.a. att ett skyndsamhetskrav och en tidsgräns om nio månader ska införas för bodelningsförrättningen, att bodelningsförrättare ska ges tillgång till fler verktyg och att möjligheterna för en ekonomiskt svagare make att få ersättningsgaranti beviljad ska förbättras. Betänkandet bereds vidare inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte skäl att föregripa resultatet av det pågående arbetet genom någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av de förslag som lämnas i övriga motioner. Utskottet avstyrker därför samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Bodelning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare redovisat och avstyrker därmed motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Informella barnäktenskap" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att den familjerättsliga lagstiftningen är robust och modern. Lagstiftningen ska möta upp enskildas behov och samtidigt skydda mot våld och andra missförhållanden, både inom familjer och samhället i stort. Det har gjorts ett antal viktiga lagändringar under senare år. Även om det förvisso kan finnas behov av reformer inom delar av den familjerättsliga lagstiftningen är utskottet därför inte berett att ta initiativ till en sådan översyn som föreslås i motion 2025/26:3646 (S) yrkande 1. Yrkandet avstyrks därför.

De frågor som tas upp i motionsyrkandena om en moderniserad föräldrabalk omfattas av de överväganden som gjorts inom ramen för utredningen Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38). Betänkandet bereds fortfarande i Regeringskansliet. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, som därför också avstyrks.

Ur avsnittet "Den familjerättsliga lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 11, 13, 14, 17, 19, 22, 23, 24, 25, 27, 28 och 34. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att den familjerättsliga lagstiftningen är robust och modern. Lagstiftningen ska möta upp enskildas behov och samtidigt skydda mot våld och andra missförhållanden, både inom familjer och samhället i stort. Det har gjorts ett antal viktiga lagändringar under senare år. Även om det förvisso kan finnas behov av reformer inom delar av den familjerättsliga lagstiftningen är utskottet därför inte berett att ta initiativ till en sådan översyn som föreslås i motion 2025/26:3646 (S) yrkande 1. Yrkandet avstyrks därför.

De frågor som tas upp i motionsyrkandena om en moderniserad föräldrabalk omfattas av de överväganden som gjorts inom ramen för utredningen Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38). Betänkandet bereds fortfarande i Regeringskansliet. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, som därför också avstyrks.

Ur avsnittet "Den familjerättsliga lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 13, 14, 17, 19, 22, 23, 24, 25, 27, 28 och 34. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare redovisat och avstyrker därmed motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Fastställande av faderskap" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att den familjerättsliga lagstiftningen är robust och modern. Lagstiftningen ska möta upp enskildas behov och samtidigt skydda mot våld och andra missförhållanden, både inom familjer och samhället i stort. Det har gjorts ett antal viktiga lagändringar under senare år. Även om det förvisso kan finnas behov av reformer inom delar av den familjerättsliga lagstiftningen är utskottet därför inte berett att ta initiativ till en sådan översyn som föreslås i motion 2025/26:3646 (S) yrkande 1. Yrkandet avstyrks därför.

De frågor som tas upp i motionsyrkandena om en moderniserad föräldrabalk omfattas av de överväganden som gjorts inom ramen för utredningen Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38). Betänkandet bereds fortfarande i Regeringskansliet. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, som därför också avstyrks.

Ur avsnittet "Den familjerättsliga lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 11, 14, 17, 19, 22, 23, 24, 25, 27, 28 och 34. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att den familjerättsliga lagstiftningen är robust och modern. Lagstiftningen ska möta upp enskildas behov och samtidigt skydda mot våld och andra missförhållanden, både inom familjer och samhället i stort. Det har gjorts ett antal viktiga lagändringar under senare år. Även om det förvisso kan finnas behov av reformer inom delar av den familjerättsliga lagstiftningen är utskottet därför inte berett att ta initiativ till en sådan översyn som föreslås i motion 2025/26:3646 (S) yrkande 1. Yrkandet avstyrks därför.

De frågor som tas upp i motionsyrkandena om en moderniserad föräldrabalk omfattas av de överväganden som gjorts inom ramen för utredningen Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38). Betänkandet bereds fortfarande i Regeringskansliet. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, som därför också avstyrks.

Ur avsnittet "Den familjerättsliga lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 11, 13, 17, 19, 22, 23, 24, 25, 27, 28 och 34. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare redovisat och avstyrker därmed motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Vissa frågor om assisterad befruktning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utredningen om vikten av trygghet och kontinuitet för barn i utsatta situationer har i betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71) bedömt att de nuvarande reglerna om adoption redan är utformade på ett sätt som tillgodoser familjehemsplacerade barns rätt till trygghet och stabilitet och att några ändringar i reglerna inte bör göras. Som redovisas ovan delade regeringen och utskottet den bedömningen i lagstiftningsärendet om tryggare hem för barn. Utskottet står fast vid den bedömningen och är fortfarande inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av det som anförs i motionen. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Adoption" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att den familjerättsliga lagstiftningen är robust och modern. Lagstiftningen ska möta upp enskildas behov och samtidigt skydda mot våld och andra missförhållanden, både inom familjer och samhället i stort. Det har gjorts ett antal viktiga lagändringar under senare år. Även om det förvisso kan finnas behov av reformer inom delar av den familjerättsliga lagstiftningen är utskottet därför inte berett att ta initiativ till en sådan översyn som föreslås i motion 2025/26:3646 (S) yrkande 1. Yrkandet avstyrks därför.

De frågor som tas upp i motionsyrkandena om en moderniserad föräldrabalk omfattas av de överväganden som gjorts inom ramen för utredningen Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38). Betänkandet bereds fortfarande i Regeringskansliet. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, som därför också avstyrks.

Ur avsnittet "Den familjerättsliga lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 11, 13, 14, 19, 22, 23, 24, 25, 27, 28 och 34. Läs betänkandet

Inledningsvis konstaterar utskottet att det står fast vid de uppfattningar som det tidigare gett uttryck för om ogrundade processer, medling, domstolens hantering av påståenden om våld i nära relation och obligatoriska barnprotokoll. Detta innebär att motionerna 2025/26:2782 (V) yrkande 7, 2025/26:1328 (SD) yrkande 1, 2025/26:3646 (S) yrkande 20, 2025/26:3188 (C) yrkande 23, 2025/26:3646 (S) yrkande 17 och 2025/26:320 (V) yrkande 6 avstyrks.

Vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge är det barnets bästa som ska vara avgörande och vad som är barnets bästa avgörs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Som justitieministern anfört i det redovisade frågesvaret är det i svensk rätt parterna som själva lägger upp sin argumentation och åberopar den bevisning som de själva vill, varefter det är upp till domstolen att göra en värdering av bevisningen. Att införa förbud eller på andra sätt begränsa möjligheten att åberopa en viss typ av bevisning riskerar att urholka principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering, vilket utskottet inte är berett att ställa sig bakom. Utskottet ser inte heller skäl för att initiera en utredning av förekomsten av s.k. föräldraalienation eller andra teorier. Motionerna 2025/26:320 (V) yrkande 1 och 2025/26:3772 (MP) yrkande 3 avstyrks därför. Inte heller är utskottet berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av förslagen i motionerna 2025/26:2834 (C) yrkande 16, 2025/26:2623 (C), 2025/26:1328 (SD) yrkande 9 och 2025/26:3135 (M) yrkande 2. Även dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

När det gäller förslagen om kompetenskrav för domare har utskottet tidigare framhållit att det är viktigt att domare som hanterar familjemål har tillräcklig kunskap och kompetens så att barnrättsperspektivet får fullt genomslag i praktiken. Som regeringen framhållit i propositionen Tryggare hem för barn bör, med hänsyn till domarnas och domstolarnas oberoende, nödvändiga utbildningsinsatser anordnas inom ramen för Sveriges Domstolar. Utskottet ser därför inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av förslagen, varför motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Övriga förslag om processen i mål om vårdnad m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 20, 21, 30 och 33. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att den familjerättsliga lagstiftningen är robust och modern. Lagstiftningen ska möta upp enskildas behov och samtidigt skydda mot våld och andra missförhållanden, både inom familjer och samhället i stort. Det har gjorts ett antal viktiga lagändringar under senare år. Även om det förvisso kan finnas behov av reformer inom delar av den familjerättsliga lagstiftningen är utskottet därför inte berett att ta initiativ till en sådan översyn som föreslås i motion 2025/26:3646 (S) yrkande 1. Yrkandet avstyrks därför.

De frågor som tas upp i motionsyrkandena om en moderniserad föräldrabalk omfattas av de överväganden som gjorts inom ramen för utredningen Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38). Betänkandet bereds fortfarande i Regeringskansliet. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, som därför också avstyrks.

Ur avsnittet "Den familjerättsliga lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 11, 13, 14, 17, 22, 23, 24, 25, 27, 28 och 34. Läs betänkandet

Inledningsvis konstaterar utskottet att det står fast vid de uppfattningar som det tidigare gett uttryck för om ogrundade processer, medling, domstolens hantering av påståenden om våld i nära relation och obligatoriska barnprotokoll. Detta innebär att motionerna 2025/26:2782 (V) yrkande 7, 2025/26:1328 (SD) yrkande 1, 2025/26:3646 (S) yrkande 20, 2025/26:3188 (C) yrkande 23, 2025/26:3646 (S) yrkande 17 och 2025/26:320 (V) yrkande 6 avstyrks.

Vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge är det barnets bästa som ska vara avgörande och vad som är barnets bästa avgörs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Som justitieministern anfört i det redovisade frågesvaret är det i svensk rätt parterna som själva lägger upp sin argumentation och åberopar den bevisning som de själva vill, varefter det är upp till domstolen att göra en värdering av bevisningen. Att införa förbud eller på andra sätt begränsa möjligheten att åberopa en viss typ av bevisning riskerar att urholka principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering, vilket utskottet inte är berett att ställa sig bakom. Utskottet ser inte heller skäl för att initiera en utredning av förekomsten av s.k. föräldraalienation eller andra teorier. Motionerna 2025/26:320 (V) yrkande 1 och 2025/26:3772 (MP) yrkande 3 avstyrks därför. Inte heller är utskottet berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av förslagen i motionerna 2025/26:2834 (C) yrkande 16, 2025/26:2623 (C), 2025/26:1328 (SD) yrkande 9 och 2025/26:3135 (M) yrkande 2. Även dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

När det gäller förslagen om kompetenskrav för domare har utskottet tidigare framhållit att det är viktigt att domare som hanterar familjemål har tillräcklig kunskap och kompetens så att barnrättsperspektivet får fullt genomslag i praktiken. Som regeringen framhållit i propositionen Tryggare hem för barn bör, med hänsyn till domarnas och domstolarnas oberoende, nödvändiga utbildningsinsatser anordnas inom ramen för Sveriges Domstolar. Utskottet ser därför inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av förslagen, varför motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Övriga förslag om processen i mål om vårdnad m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 21, 30 och 33. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att den familjerättsliga lagstiftningen är robust och modern. Lagstiftningen ska möta upp enskildas behov och samtidigt skydda mot våld och andra missförhållanden, både inom familjer och samhället i stort. Det har gjorts ett antal viktiga lagändringar under senare år. Även om det förvisso kan finnas behov av reformer inom delar av den familjerättsliga lagstiftningen är utskottet därför inte berett att ta initiativ till en sådan översyn som föreslås i motion 2025/26:3646 (S) yrkande 1. Yrkandet avstyrks därför.

De frågor som tas upp i motionsyrkandena om en moderniserad föräldrabalk omfattas av de överväganden som gjorts inom ramen för utredningen Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38). Betänkandet bereds fortfarande i Regeringskansliet. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, som därför också avstyrks.

Ur avsnittet "Den familjerättsliga lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 11, 13, 14, 17, 19, 23, 24, 25, 27, 28 och 34. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att den familjerättsliga lagstiftningen är robust och modern. Lagstiftningen ska möta upp enskildas behov och samtidigt skydda mot våld och andra missförhållanden, både inom familjer och samhället i stort. Det har gjorts ett antal viktiga lagändringar under senare år. Även om det förvisso kan finnas behov av reformer inom delar av den familjerättsliga lagstiftningen är utskottet därför inte berett att ta initiativ till en sådan översyn som föreslås i motion 2025/26:3646 (S) yrkande 1. Yrkandet avstyrks därför.

De frågor som tas upp i motionsyrkandena om en moderniserad föräldrabalk omfattas av de överväganden som gjorts inom ramen för utredningen Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38). Betänkandet bereds fortfarande i Regeringskansliet. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, som därför också avstyrks.

Ur avsnittet "Den familjerättsliga lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 11, 13, 14, 17, 19, 22, 24, 25, 27, 28 och 34. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att den familjerättsliga lagstiftningen är robust och modern. Lagstiftningen ska möta upp enskildas behov och samtidigt skydda mot våld och andra missförhållanden, både inom familjer och samhället i stort. Det har gjorts ett antal viktiga lagändringar under senare år. Även om det förvisso kan finnas behov av reformer inom delar av den familjerättsliga lagstiftningen är utskottet därför inte berett att ta initiativ till en sådan översyn som föreslås i motion 2025/26:3646 (S) yrkande 1. Yrkandet avstyrks därför.

De frågor som tas upp i motionsyrkandena om en moderniserad föräldrabalk omfattas av de överväganden som gjorts inom ramen för utredningen Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38). Betänkandet bereds fortfarande i Regeringskansliet. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, som därför också avstyrks.

Ur avsnittet "Den familjerättsliga lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 11, 13, 14, 17, 19, 22, 23, 25, 27, 28 och 34. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att den familjerättsliga lagstiftningen är robust och modern. Lagstiftningen ska möta upp enskildas behov och samtidigt skydda mot våld och andra missförhållanden, både inom familjer och samhället i stort. Det har gjorts ett antal viktiga lagändringar under senare år. Även om det förvisso kan finnas behov av reformer inom delar av den familjerättsliga lagstiftningen är utskottet därför inte berett att ta initiativ till en sådan översyn som föreslås i motion 2025/26:3646 (S) yrkande 1. Yrkandet avstyrks därför.

De frågor som tas upp i motionsyrkandena om en moderniserad föräldrabalk omfattas av de överväganden som gjorts inom ramen för utredningen Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38). Betänkandet bereds fortfarande i Regeringskansliet. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, som därför också avstyrks.

Ur avsnittet "Den familjerättsliga lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 11, 13, 14, 17, 19, 22, 23, 24, 27, 28 och 34. Läs betänkandet

Som utskottet konstaterade våren 2025 har det på senare år vidtagits flera lagstiftningsåtgärder för att skydda barn mot våld och kränkningar. Förslagen i motionerna i detta avsnitt syftar huvudsakligen till att skydda barnet från våld och kränkningar och föra fram barnets perspektiv i processer om vårdnad, boende och umgänge. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande om att de senaste årens lagändringar har skapat ett regelverk som i stor utsträckning tillgodoser dessa motionsyrkanden. När det gäller förslagen om en utvärdering av lagstiftningen om tryggare hem för barn konstaterar utskottet att det bara är ett år sedan lagändringarna trädde i kraft och att det är för tidigt att ta initiativ till en uppföljning. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen" i betänkandet, som även gäller punkterna 29 och 31. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att den familjerättsliga lagstiftningen är robust och modern. Lagstiftningen ska möta upp enskildas behov och samtidigt skydda mot våld och andra missförhållanden, både inom familjer och samhället i stort. Det har gjorts ett antal viktiga lagändringar under senare år. Även om det förvisso kan finnas behov av reformer inom delar av den familjerättsliga lagstiftningen är utskottet därför inte berett att ta initiativ till en sådan översyn som föreslås i motion 2025/26:3646 (S) yrkande 1. Yrkandet avstyrks därför.

De frågor som tas upp i motionsyrkandena om en moderniserad föräldrabalk omfattas av de överväganden som gjorts inom ramen för utredningen Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38). Betänkandet bereds fortfarande i Regeringskansliet. Utskottet är därför inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, som därför också avstyrks.

Ur avsnittet "Den familjerättsliga lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 10, 11, 13, 14, 17, 19, 22, 23, 24, 25, 27 och 34. Läs betänkandet

Som utskottet konstaterade våren 2025 har det på senare år vidtagits flera lagstiftningsåtgärder för att skydda barn mot våld och kränkningar. Förslagen i motionerna i detta avsnitt syftar huvudsakligen till att skydda barnet från våld och kränkningar och föra fram barnets perspektiv i processer om vårdnad, boende och umgänge. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande om att de senaste årens lagändringar har skapat ett regelverk som i stor utsträckning tillgodoser dessa motionsyrkanden. När det gäller förslagen om en utvärdering av lagstiftningen om tryggare hem för barn konstaterar utskottet att det bara är ett år sedan lagändringarna trädde i kraft och att det är för tidigt att ta initiativ till en uppföljning. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen" i betänkandet, som även gäller punkterna 26 och 31. Läs betänkandet

Inledningsvis konstaterar utskottet att det står fast vid de uppfattningar som det tidigare gett uttryck för om ogrundade processer, medling, domstolens hantering av påståenden om våld i nära relation och obligatoriska barnprotokoll. Detta innebär att motionerna 2025/26:2782 (V) yrkande 7, 2025/26:1328 (SD) yrkande 1, 2025/26:3646 (S) yrkande 20, 2025/26:3188 (C) yrkande 23, 2025/26:3646 (S) yrkande 17 och 2025/26:320 (V) yrkande 6 avstyrks.

Vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge är det barnets bästa som ska vara avgörande och vad som är barnets bästa avgörs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Som justitieministern anfört i det redovisade frågesvaret är det i svensk rätt parterna som själva lägger upp sin argumentation och åberopar den bevisning som de själva vill, varefter det är upp till domstolen att göra en värdering av bevisningen. Att införa förbud eller på andra sätt begränsa möjligheten att åberopa en viss typ av bevisning riskerar att urholka principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering, vilket utskottet inte är berett att ställa sig bakom. Utskottet ser inte heller skäl för att initiera en utredning av förekomsten av s.k. föräldraalienation eller andra teorier. Motionerna 2025/26:320 (V) yrkande 1 och 2025/26:3772 (MP) yrkande 3 avstyrks därför. Inte heller är utskottet berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av förslagen i motionerna 2025/26:2834 (C) yrkande 16, 2025/26:2623 (C), 2025/26:1328 (SD) yrkande 9 och 2025/26:3135 (M) yrkande 2. Även dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

När det gäller förslagen om kompetenskrav för domare har utskottet tidigare framhållit att det är viktigt att domare som hanterar familjemål har tillräcklig kunskap och kompetens så att barnrättsperspektivet får fullt genomslag i praktiken. Som regeringen framhållit i propositionen Tryggare hem för barn bör, med hänsyn till domarnas och domstolarnas oberoende, nödvändiga utbildningsinsatser anordnas inom ramen för Sveriges Domstolar. Utskottet ser därför inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av förslagen, varför motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Övriga förslag om processen i mål om vårdnad m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 20, 21 och 33. Läs betänkandet

Som utskottet konstaterade våren 2025 har det på senare år vidtagits flera lagstiftningsåtgärder för att skydda barn mot våld och kränkningar. Förslagen i motionerna i detta avsnitt syftar huvudsakligen till att skydda barnet från våld och kränkningar och föra fram barnets perspektiv i processer om vårdnad, boende och umgänge. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande om att de senaste årens lagändringar har skapat ett regelverk som i stor utsträckning tillgodoser dessa motionsyrkanden. När det gäller förslagen om en utvärdering av lagstiftningen om tryggare hem för barn konstaterar utskottet att det bara är ett år sedan lagändringarna trädde i kraft och att det är för tidigt att ta initiativ till en uppföljning. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen" i betänkandet, som även gäller punkterna 26 och 29. Läs betänkandet

Utskottet är fortfarande inte berett att föregripa det pågående arbetet med beredningen av förslagen i betänkandet Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv (SOU 2022:38). Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Vårdnad och umgänge i förhållande till sociala föräldrar" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis konstaterar utskottet att det står fast vid de uppfattningar som det tidigare gett uttryck för om ogrundade processer, medling, domstolens hantering av påståenden om våld i nära relation och obligatoriska barnprotokoll. Detta innebär att motionerna 2025/26:2782 (V) yrkande 7, 2025/26:1328 (SD) yrkande 1, 2025/26:3646 (S) yrkande 20, 2025/26:3188 (C) yrkande 23, 2025/26:3646 (S) yrkande 17 och 2025/26:320 (V) yrkande 6 avstyrks.

Vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge är det barnets bästa som ska vara avgörande och vad som är barnets bästa avgörs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Som justitieministern anfört i det redovisade frågesvaret är det i svensk rätt parterna som själva lägger upp sin argumentation och åberopar den bevisning som de själva vill, varefter det är upp till domstolen att göra en värdering av bevisningen. Att införa förbud eller på andra sätt begränsa möjligheten att åberopa en viss typ av bevisning riskerar att urholka principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering, vilket utskottet inte är berett att ställa sig bakom. Utskottet ser inte heller skäl för att initiera en utredning av förekomsten av s.k. föräldraalienation eller andra teorier. Motionerna 2025/26:320 (V) yrkande 1 och 2025/26:3772 (MP) yrkande 3 avstyrks därför. Inte heller är utskottet berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av förslagen i motionerna 2025/26:2834 (C) yrkande 16, 2025/26:2623 (C), 2025/26:1328 (SD) yrkande 9 och 2025/26:3135 (M) yrkande 2. Även dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

När det gäller förslagen om kompetenskrav för domare har utskottet tidigare framhållit att det är viktigt att domare som hanterar familjemål har tillräcklig kunskap och kompetens så att barnrättsperspektivet får fullt genomslag i praktiken. Som regeringen framhållit i propositionen Tryggare hem för barn bör, med hänsyn till domarnas och domstolarnas oberoende, nödvändiga utbildningsinsatser anordnas inom ramen för Sveriges Domstolar. Utskottet ser därför inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av förslagen, varför motionsyrkandena avstyrks.

Ur avsnittet "Övriga förslag om processen i mål om vårdnad m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 18, 20, 21 och 30. Läs betänkandet

Som utskottet framhållit tidigare är det av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är väl fungerande och rättssäkert eftersom det ska skydda de allra mest utsatta i samhället. Utskottet välkomnar därför att regeringen nu överlämnat propositionen Ett ställföreträdarskap att lita på.

Med hänsyn till att propositionen innehåller många förslag som kan förväntas förbättra systemet och göra det mer rättssäkert och modernt, är utskottet i dagsläget inte heller berett att ställa sig bakom något av de övriga förslagen om överförmyndare, gode män och förvaltare. Detta innebär att samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Ur avsnittet "Överförmyndare, gode män och förvaltare" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringen i proposition 2025/26:92 Ett ställföreträdarskap att lita på har lämnat förslag om att en framtidsfullmakt ska kunna undertecknas av fullmaktsgivaren och vittnena elektroniskt med en avancerad elektronisk underskrift. Propositionen kommer att behandlas av utskottet senare under våren 2026.

Ställföreträdarutredningen har vidare bedömt att det inte bör införas något krav på registrering av fullmakterna i det nationella ställföreträdarregister som föreslås i propositionen.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att vidta några åtgärder med anledning av det som framförs i motionerna. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Framtidsfullmakter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Utredningen om en arvs- och testamentsrätt i tiden bl.a. föreslagit ett stärkt skydd för efterlevande sambor. Förslagen innebär att arvingar till en sambo ges möjlighet att avstå från sin omedelbara arvsrätt till förmån för den efterlevande sambon och att sambor ges ökad möjlighet att förordna om sin kvarlåtenskap till förmån för den andra sambon genom testamentsförordnande. Utredningen har också lämnat andra förslag som begränsar laglotten i olika avseenden, bl.a. en möjlighet för arvlåtaren att genom testamente begränsa en bröstarvinges rätt till laglott vid viss allvarlig brottslighet. Utskottet noterar vidare att utredningen konstaterat att få personer verkar begränsas av laglotten och att det inte verkar ligga i linje med den allmänna rättsuppfattningen att införa ytterligare begränsningar av laglotten. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att föregripa det pågående arbetet genom att föreslå någon åtgärd med anledning av det som anförs om en arvsrätt för sambor i motion 2025/26:320 (V) yrkande 23 och om ändringar av laglotten i motionerna 2025/26:46 (SD) och 2025/26:3291 (M). Dessa motionsyrkanden avstyrks därför.

När det gäller förslagen om olika ändringar av ärvdabalkens regler om bl.a. boutredningsman och bouppteckning konstaterar utskottet att flera av dessa frågor har koppling till Riksrevisionens granskning av statens insatser vid hantering av dödsbon. En skrivelse från regeringen med anledning av granskningsrapporten ska överlämnas till riksdagen senast i februari 2026. Utskottet är därför inte i dagsläget berett att ställa sig bakom det som anförs i motionerna 2025/26:245 (SD), 2025/26:2508 (M) och 2025/26:320 (V) yrkande 22, varför dessa motionsyrkanden avstyrks.

Avslutningsvis anser utskottet att det inte framkommit något påtagligt behov av de ändringar som föreslås i motion 2025/26:183 (SD). Även detta motionsyrkande avstyrks därför.

Ur avsnittet "Arvsrättsliga frågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Utredningen om en arvs- och testamentsrätt i tiden i sitt betänkande Nya regler om arv och testamente – bland annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för efterlevande sambor har lämnat förslag om att bl.a. inrätta ett testamentsregister i offentlig regi och att införa en möjlighet att upprätta testamenten digitalt, s.k. e-testamenten. Utredningen har bedömt att formkraven för testamente kan upprätthållas och skyddsintressena tillgodoses även om det införs en möjlighet att upprätta testamente helt digitalt. Bland annat av denna anledning föreslår utredningen att möjligheten att upprätta testamente digitalt ska vara kopplad till det föreslagna testamentsregistret.

Betänkandet har precis remitterats och bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att föregripa det pågående beredningsarbetet genom att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Testamentsrätt" i betänkandet, som även gäller punkt 39. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Utredningen om en arvs- och testamentsrätt i tiden i sitt betänkande Nya regler om arv och testamente – bland annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för efterlevande sambor har lämnat förslag om att bl.a. inrätta ett testamentsregister i offentlig regi och att införa en möjlighet att upprätta testamenten digitalt, s.k. e-testamenten. Utredningen har bedömt att formkraven för testamente kan upprätthållas och skyddsintressena tillgodoses även om det införs en möjlighet att upprätta testamente helt digitalt. Bland annat av denna anledning föreslår utredningen att möjligheten att upprätta testamente digitalt ska vara kopplad till det föreslagna testamentsregistret.

Betänkandet har precis remitterats och bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Utskottet är inte berett att föregripa det pågående beredningsarbetet genom att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Testamentsrätt" i betänkandet, som även gäller punkt 38. Läs betänkandet

När det gäller motionsyrkandena om samtycke vid byte av barns efternamn och att på olika sätt begränsa möjligheterna att byta namn, står utskottet fast vid tidigare redovisade ställningstaganden och anser att det saknas skäl att ta något initiativ i frågorna. Utskottet är inte heller berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet om adoptivbarns efternamn. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därför.

Reservationer

1.

En översyn av den familjerättsliga lagstiftningen, punkt 1 (S)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S) och Anna-Belle Strömberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Stora delar av vår lagstiftning utgår från att människor handlar orätt och reglerar hur samhället ska hantera detta. Delar av civilrätten, nämligen den familjerättsliga lagstiftningen, har dock varit mer eller mindre blind för att vuxna begår brott mot barn, att mäns våld mot kvinnor är utbrett, att barn och funktionshindrade är särskilt sårbara och att hedersrelaterat förtryck drabbar många. Den familjerättsliga lagstiftningen är i stället utformad utifrån motsatsen – som om allt är bra – vilket ger bl.a. våldsutövande män möjlighet att plåga barn och kvinnor. Lagstiftningen möjliggör till och med våld, bl.a. har barn farit illa under tvångsumgänge, mäns våld mot kvinnor tillåtits fortsätta och funktionshindrades rättigheter kränkts.

Vi anser att det finns flera systemfel inom civilrätten. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte utredningar som tog sikte på systemfelen och vi arbetar nu vidare i riksdagen. Vi uppskattar att regeringen har tagit vidare våra initiativ och även lyft fler områden. Att vi arbetar tillsammans mot våldet gör lagändringar starkare. Mycket kvarstår dock för att systemfelen i civilrätten ska kunna raderas. Vi anser därför att det behöver göras en översyn som tar sikte på hur systemfelen inom den familjerättsliga lagstiftningen kan åtgärdas på ett generellt plan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

En moderniserad föräldrabalk, punkt 2 (S)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S) och Anna-Belle Strömberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 28 och

avslår motionerna

2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 9 och

2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Den socialdemokratiska regeringen tillsatte utredningen En föräldraskapsrättlig lagstiftning för alla, som 2022 lämnade sitt betänkande Alla tiders föräldraskap (SOU 2022:38). Utredningen hanterar en rad angelägna frågor, inklusive frågor som är aktuella för barn som tillkommit via surrogatmoderskap. Även om det inte är tillåtet inom svensk hälso- och sjukvård är det angeläget att också dessa barns rättigheter kan tillgodoses i fråga om trygga livsvillkor och rätten till sitt ursprung. Samma regering gav Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd för myndigheter när de ska hantera frågeställningar som rör barn som har kommit till via surrogatarrangemang, så att inga barn riskerar att hamna i kläm.

Enligt utredningen Alla tiders föräldraskap finns det flera frågor som behöver hanteras för att vi ska uppnå en föräldraskapsrättlig lagstiftning för alla, oavsett familjekonstellationer. Det är brådskande att få en ny lagstiftning på plats. Flera kvinnoorganisationer har dock uttryckt oro för utredningens förslag om att göra föräldrabalken helt könsneutral eftersom det skulle slå mot kvinnors rättigheter. Det är viktigt att få till en föräldraskapsrättslig lagstiftning som värnar barns rättigheter. Vi anser att det är möjligt att uppnå detta utan att genomföra de genomgripande förändringar som utredningen föreslår. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett sådant lagförslag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

En moderniserad föräldrabalk, punkt 2 (V)

av Malcolm Momodou Jallow (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 9 och

avslår motionerna

2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2 och

2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 28.

Ställningstagande

Dagens familjerättsliga lagstiftning utgår till stor del från heteronormativa föreställningar om hur en familj ser ut. Föräldrabalken har uppdaterats med nya tillägg i olika sammanhang, bl.a. när samkönade par fick rätt att ingå äktenskap, adoptera och inseminera och när kravet på tvångssterilisering vid ändring av juridiskt kön togs bort. Som lagstiftningen ser ut nu är det olika bestämmelser som styr beroende på bl.a. vem som fött barnet, om man är ensamstående eller gift och om barnet blivit till med egna könsceller eller med hjälp av donator. Lagstiftningen har således blivit lite av ett lapptäcke, varför jag anser att det finns behov av att göra föräldrabalkens regler om föräldraskap enklare och tydligare. Juridiken behöver vara begriplig och fungera för alla familjer samtidigt som den ska gå att tillämpa på ett rättssäkert och bra sätt.

Det saknas skäl att dela upp föräldraskapet. Oavsett vilken sexuell läggning och vilket juridiskt eller biologiskt kön den person som föder barnet har, är den personen barnets förälder. Samma sak gäller för den eller de personer som i övrigt är att anse som barnets förälder eller föräldrar. Mot bakgrund av detta anser jag att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att den familjerättsliga lagstiftningen blir både materiellt och språkligt könsneutral. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Ur avsnittet "Vissa frågor om namnbyte" i betänkandet. Läs betänkandet