Fastighetsrätt

När det gäller förslaget i motion 2025/26:3184 (C) yrkande 9 i denna del om att det bör införas en lagregel om en indexering av avgiften ifråga om bostadsarrenden, infördes 2020 en skyddsregel i 10 kap. 6 a § jordabalken som är avsedd att mildra effekterna av kraftiga höjningar av avgiften för bostadsarrende. Den utredning som låg till grund för propositionen om skyddsregeln hade som ett alternativ även övervägt en lagreglerad indexering av arrendeavgifterna (SOU 2014:32). Enligt utredningen tillämpades dock redan en indexering i de allra flesta bostadsarrendeavtal. I propositionen anförde regeringen att det därför föreföll vara överflödigt att införa ett lagstadgat krav på indexering, och enligt regeringens bedömning var en s.k. trappregel en lämpligare lösning (prop. 2019/20:125).

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl för något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandet. Motionsyrkandet bör avslås.

När det sedan gäller förslaget i motion 2025/26:61 (SD) yrkande 2 om en översyn av reglerna så att villavagnar och liknande som står på campingplatser under längre tid inte ska omfattas av besittningsskydd anser utskottet inte heller att det finns skäl till något tillkännagivande till regeringen om en sådan översyn. Även detta motionsyrkande bör avslås.

Ur avsnittet "Arrende m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid sin ovan redovisade uppfattning. Utskottet vill även nämna att det i departementspromemorian Några frågor om ersättning vid gemensamhetsanläggningar (Ds 2025:16) föreslås ändringar i anläggningslagen som bl.a. innebär att delägarna i en samfällighet själva ska kunna komma överens om avsteg från reglerna om ersättning mellan delägarna vid inträde eller utträde ur samfälligheten och vid ändringar av andelstal. Departementspromemorian bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Andelstal i vägsamfälligheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisats ovan förklarade justitieminister Gunnar Strömmer i april 2025 som svar på en skriftlig fråga om han och regeringen överväger några initiativ för att underlätta återförande och reglering av olika utmarker till den ursprungliga stamfastigheten att det för närvarande inte finns några planer på att vidta sådana åtgärder.

Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ från riksdagen med anledning av motionsyrkandet. Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Återförande och reglering av vissa utmarker" i betänkandet. Läs betänkandet

År 2010 infördes nya ersättningsregler som innebar höjningar av den ersättning som betalas vid expropriation och andra åtgärder där fastigheter tas i anspråk med tvång. Bland annat infördes schablonpåslaget som innebär att det ska göras ett påslag med 25 procent av fastighetens marknadsvärde eller marknadsvärdeminskning. I lagrådsremissen Förbättrad rätt till ersättning vid expropriation av bostäder föreslår regeringen ändringar i expropriationslagen som bl.a. innebär att enskilda vars bostad tas i anspråk genom expropriation eller liknande tvångsförfogande ska kompenseras för förhöjda boendekostnader, när det finns synnerliga skäl med hänsyn till förhållandena på bostadsmarknaden i orten med omgivning. Dessutom har en utredare haft i uppdrag att se över den ersättning som ges för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad. Inom Regeringskansliet bereds en remisspromemoria som utgår från utredarens förslag. Energi- och näringsminister Ebba Busch anförde i mars 2025 som svar på en skriftlig fråga om uppdraget bl.a. att det är viktigt att de fastighetsägare som behöver upplåta mark när elnätet byggs ut anser att kompensationen för detta är rimlig eftersom det bidrar till större acceptans. Ministern förklarade att hon inte ska förekomma det pågående arbetet och återkommer så snart det finns konkreta besked att ge.

Vidare har Riksrevisionen granskat regeringens och vissa myndigheters hantering av markintrång. Riksrevisionens övergripande slutsats var att myndigheternas hantering i stor utsträckning är enhetlig och effektiv inom respektive myndighet. Riksrevisionen bedömde samtidigt att det finns skillnader i hur myndigheterna behandlar fastighetsägare och bestämmer ersättningen i vissa fall. I granskningsrapporten lämnade Riksrevisionen ett antal rekommendationer till regeringen och myndigheterna. Regeringen konstaterade i sin skrivelse med anledning av rapporten att det mot bakgrund av vad som framkommit i Riksrevisionens granskning kan finnas anledning att följa utvecklingen avseende hur ersättningsfrågor vid markintrång kan hanteras mer enhetligt mellan olika områden och vid behov vidta förbättringsåtgärder i framtiden. Regeringen hänvisade vidare till det pågående arbetet med en översyn av ersättningen för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad och anförde att det därefter kan bli aktuellt för regeringen att t.ex. ange vilken myndighet som ska förvalta och uppdatera 1974 års åkernorm som Riksrevisionen hade rekommenderat. Regeringen avsåg även att följa upp en planerad uppdatering av 1983 års jordbruksnorm i verksamhetsdialog med Trafikverket.

Egendomsskyddskommittén ska enligt direktiven överväga om rätten till ersättning vid rådighetsinskränkningar bör ändras. Kommittén får även ta upp andra frågor som rör egendomsskyddet i regeringsformen. Det kan bl.a. handla om att bedöma vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i egendomsskyddet ska vara godtagbar, t.ex. om det bör införas ett uttryckligt proportionalitetskrav, och lämna de förslag till grundlags-ändringar som kommittén bedömer är motiverade. Uppdraget ska redovisas senast den 17 augusti 2026.

Utskottet noterar också att 2023 års fri- och rättighetskommitté har diskuterat om det finns skäl att ändra de möjligheter till inskränkningar i egendomsskyddet som följer av regeringsformen samt prövat olika alternativ för att stärka grundlagsskyddet. Det har dock inte varit möjligt att uppnå ett tillräckligt brett parlamentariskt stöd för en sådan ändring.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Expropriationsersättning m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Syftet med den nya fastighetsmäklarlagen som trädde i kraft den 1 juli 2021 är att öka tryggheten för köpare och säljare vid bostadsaffärer. Lagen innehåller, i likhet med 2011 års fastighetsmäklarlag, bestämmelser om fastighetsmäklarens allmänna rådgivnings- och upplysningsskyldighet mot köpare och säljare och fastighetsmäklarens skyldighet att tillhandahålla en tilltänkt köpare som är konsument en objektsbeskrivning, samt att föra journal, upprätta en budgivningslista och överlämna dokumentationen till säljaren respektive köparen. I propositionen till den nya lagen ansåg regeringen dock att det inte fanns något behov av en uttrycklig regel om att fastighetsmäklaren ska upprätta en objektsbeskrivning.

Som redovisats ovan har Fastighetsmäklarinspektionen hemställt att regeringen låter genomföra en översyn av fastighetsmäklarlagen och gör ett antal förordningsändringar. Fastighetsmäklarinspektionen anser bl.a. att det finns behov av en lagändring för att komma till rätta med lockpriser och att det finns skäl att se över hur budgivningen hanteras, t.ex. när det gäller förfarandet med dolda bud och att minska risken för falska bud.

Fastighetsmäklarinspektionens hemställan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Vidare har Riksrevisionen nyligen granskat om statens insatser för att ge köpare och säljare ett tillfredsställande skydd vid bostadsaffärer är effektiva. Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns brister som påverkar konsumentskyddet vid bostadsaffärer. Riksrevisionen gör bl.a. bedömningen att Fastighetsmäklarinspektionen arbetar effektivt med att genomföra sin tillsyn, men att planeringen av tillsynen och urvalet av tillsynsobjekt innebär att tillsynen riskerar att inte riktas mot allvarliga problem i tillräcklig utsträckning. Riksrevisionen bedömer även att Fastighetsmäklarinspektionen inte i tillräcklig utsträckning använder den tillsyn som inte baseras på anmälningar för att fånga upp risker för allvarliga överträdelser. Riksrevisionen rekommenderar att Fastighetsmäklarinspektionen bl.a. dels utvecklar kriterierna för prioritering i inspektionens tillsynsstrategi och tydliggör hur de ska tillämpas i hela tillsynsverksamheten, dels genomför mer tematisk och egeninitierad tillsyn som är inriktad mot överträdelser i samband med förmedlingsuppdrag och allvarliga överträdelser i synnerhet.

Regeringen ska senast den 16 april 2026 lämna en skrivelse till riksdagen med anledning av granskningsrapporten.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:972 (V) yrkande 25 och 2025/26:2733 (SD) yrkandena 1–7. Motionsyrkandena bör avslås.

När det sedan gäller önskemålet i motion 2025/26:2389 (SD) om ett licenskrav för att få använda titeln besiktningsman anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet. Även detta motionsyrkande bör därför avslås.

Ur avsnittet "Fastighetsförmedling m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid sin ovan redovisade uppfattning och föreslår att riksdagen avslår motionen.

Reservationer

1.

Arrende m.m., punkt 1 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 9 i denna del och

avslår motion

2025/26:61 av Thomas Morell och Eric Palmqvist (båda SD) yrkande 2.

Ställningstagande

För att över tid åstadkomma en bättre balans på bostadsmarknaden behövs både statligt ansvarstagande och reformer som ger kommunerna verktyg att planera med framförhållning. Frågan om tillgänglig mark är också viktig i sammanhanget. Enligt min mening bör det införas en lagregel om en indexering av avgiften när det gäller bostadsarrenden. Jag anser att regeringen bör utreda frågan på nytt och återkomma med förslag om en sådan regel.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Tomträtt, punkt 2 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 9 i denna del,

bifaller delvis motion

2025/26:440 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) och

avslår motionerna

2025/26:3149 av Patrik Karlson (L) och

2025/26:3642 av Larry Söder och Hans Eklind (båda KD).

Ställningstagande

Som jag tidigare anfört i reservation 1 Arrende m.m. behövs både statligt ansvarstagande och reformer som ger kommunerna verktyg att planera med framförhållning för att åstadkomma en bättre balans på bostadsmarknaden. Frågan om tillgänglig mark är också viktig i sammanhanget. När det gäller kommunernas markpolitik så fyller tomträtten en funktion. Tomträtts- och arrendeutredningen har bl.a. utrett frågor om tomträttsavgäld och friköp. Ett delbetänkande överlämnades 2012. Betänkandet bereds dock fortfarande inom Regeringskansliet.

Enligt min mening bör det införas en lagregel om indexering av tomträttsavgälder. Jag anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en sådan regel.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Expropriationsersättning m.m., punkt 5 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 32,

bifaller delvis motionerna

2025/26:1140 av Martina Johansson (C) yrkande 5 och

2025/26:1298 av Sten Bergheden (M) samt

avslår motion

2025/26:2911 av Adam Reuterskiöld m.fl. (M) yrkandena 3–5 och 7.

Ställningstagande

Jag anser att markägare i dag inte kompenseras tillräckligt för markintrång vid elnätsutbyggnad. Enligt min mening bör ersättningsnivåerna höjas för att kompensera markägare för de förluster som ledningsintrånget innebär och öka acceptansen för nya elnät.

En utredare har haft i uppdrag att se över ersättningen för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad. Inom Regeringskansliet bereds en remisspromemoria som utgår från utredarens förslag. Jag anser att regeringen ska prioritera detta arbete.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

Förköpslag, punkt 6 (S)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S) och Anna-Belle Strömberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 20,

bifaller delvis motionerna

2025/26:493 av Ingela Nylund Watz och Joakim Sandell (båda S),

2025/26:656 av Peder Björk m.fl. (S) yrkande 2,

2025/26:658 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S),

2025/26:2821 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 22 och

2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 8 och

avslår motion

2025/26:197 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi anser att en rimlig grundprincip är att samhället ska äga och ha kontroll över samhällsviktiga byggnader och områden. Det kan handla om fängelser, kommunhus och sjukhus m.m. Därutöver finns det behov av ett offentligt ägande med hänsyn till säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Det behövs därför en modern förköpslag som ger såväl kommuner som regioner och staten möjligheter att agera för vårt gemensammas bästa.

Den tidigare förköpslagen upphörde 2010. Det fanns brister i lagen. Vi socialdemokrater ville göra nödvändiga förändringar i lagen i enlighet med de förslag som Boverket och flera remissinstanser hade lämnat. På förslag av den moderatledda alliansregeringen valde riksdagen dock att helt avskaffa lagen.

Sedan dess har det funnits många situationer då en förköpslag hade behövts. År 2022 tillsatte därför den dåvarande socialdemokratiska regeringen en utredning med uppdrag att lämna förslag till en ny och modern förköpslag. Den nuvarande regeringen ändrade dock utredningens direktiv och tog bort de kommunala förköpsgrunder som fanns i de ursprungliga direktiven samtidigt som man förlängde utredningstiden. Därmed förlorades både det kommunala perspektivet och värdefull tid.

Utredningen överlämnade i maj 2024 betänkandet Digitala fastighetsköp & Förköpsrätt vid fastighetstransaktioner (SOU 2024:38). I betänkandet föreslår utredningen en statlig och en kommunal förköpslag. De föreslagna lagarna ger staten förköpsrätt för förvärv av fastigheter för försvaret, och kommunerna får förköpsrätt för förvärv av fastigheter för att motverka organiserad brottslighet.

För att samhällsviktiga fastigheter ska kunna säkerställas anser vi att en modern reglering av förköp vid fastighetstransaktioner behöver vara utformad så att såväl kommunerna och regionerna som staten får möjlighet att förvärva nyckelfastigheter och säkra strategiskt viktiga försvarsintressen. Det är nu över ett och ett halvt år sedan utredningen överlämnade sitt betänkande till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Enligt vår mening bör regeringen skyndsamt lämna förslag till en ny lagreglering om förköpsrätt med en sådan inriktning som vi föreslår.

Ur avsnittet "Fideikommiss" i betänkandet. Läs betänkandet