Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt

Som redovisas ovan syftar de lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2022 till att åstadkomma påtagliga höjningar av nivåerna på kränkningsersättningen, bl.a. genom att upprättelsemomentet i regleringen har stärkts. Utskottet står fast vid sitt tidigare ställningstagande, och motionsyrkandet avstyrks således.

Ur avsnittet "Kränkningsersättning" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisas ovan finns det numera två typer av ideell ersättning för efterlevande anhöriga, anhörigersättning och särskild anhörigersättning. Den särskilda anhörigersättningen infördes i juli 2022. Den särskilda anhörigersättningen betalas ut vid sidan av, dvs. utöver, anhörigersättningen. Det handlar här om att ersätta de momentana känslor av t.ex. chock, förtvivlan, maktlöshet och ilska som typiskt sett uppstår hos den som förlorar en nära anhörig till följd av ett brott. Lagändringar som syftar till att stärka brottsoffers rätt till skadestånd har således trätt i kraft relativt nyligen. Utskottet ser mot den bakgrunden inte anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Anhörigersättning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet är fortfarande inte berett att föreslå ett tillkännagivande om en översyn av skadeståndslagens regler om solidariskt betalningsansvar. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Solidariskt skadeståndsansvar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att skadeståndslagen innehåller regler om det allmännas skadeståndsansvar. Reglerna innebär bl.a. att det allmänna, dvs. staten eller en kommun, ska ersätta en skada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Utskottet finner inte skäl för någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Det allmännas skadeståndsansvar" i betänkandet. Läs betänkandet

Som framgår av den ovan redovisade regleringen ska Kronofogdemyndigheten alltid erbjuda ett brottsoffer hjälp med att driva in ett brottsskadestånd när domen på skadestånd fått laga kraft. Om den dömde inte betalar skadeståndet frivilligt görs en tillgångsutredning, och om personen har utmätningsbara tillgångar beslutar myndigheten om utmätning så att brottsoffret får sin ersättning. Genom lagändringar som trädde i kraft i juli 2022 utvidgades även brottsoffers möjligheter till utmätning av gärningspersonens tillgångar. Utskottet noterar vidare att Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus har haft i uppdrag att se över bl.a. reglerna om utbetalning av brottsskadeersättning och förutsättningarna för brottsoffer att få sin ersättning från gärningspersonen. Utredningen har lämnat flera förslag och en proposition är aviserad att överlämnas till riksdagen i mars 2026.

Mot den redovisade bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Betalning av skadestånd" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus haft i uppdrag att se över reglerna om utbetalning av brottsskadeersättning och förutsättningarna för brottsoffer att få sin ersättning från gärningspersonen, bl.a. genom ökade möjligheter till utmätning samt genom att underlätta frivilliga betalningar av skadestånd. Utredningen har lämnat flera förslag och en proposition är aviserad att överlämnas till riksdagen i mars 2026. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Ett utvidgat skadeståndssystem" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller motionsförslaget om att se över om rättsskyddet i en hemförsäkring enligt lag ska omfatta vissa vårdnadstvister, konstaterar utskottet att själva försäkringsprodukten i princip inte regleras i FAL. FAL bygger i stället på tanken att försäkringsbolaget ska ha frihet att täcka vilka risker det vill och göra de undantag som framstår som lämpliga från försäkringstekniska eller andra synpunkter. Bolaget ska alltså fritt få ange vilka risker försäkringsskyddet täcker och vilka undantag som görs. Vissa risker undantas från försäkringsskydd därför att de allmänt sett är olämpliga för försäkring eller därför att försäkringen annars skulle bli för dyr. I många villkor föreskrivs att bara oförutsedd skada ersätts, och samma tanke ligger bakom en rad vanliga undantag. Utskottet noterar vidare att en part som inte får använda rättsskyddet i en tvist under vissa förutsättningar kan få rättshjälp i stället. Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Motion 2025/26:3649 (S) yrkande 22 avstyrks därmed.

När det sedan gäller motionsyrkandena om en obligatorisk hemförsäkring i olika situationer är utskottet fortfarande inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av förslagen. Motionerna 2025/26:1156 (S) och 2025/26:2731 (SD) yrkande 2 avstyrks således.

Ur avsnittet "Frågor om hemförsäkring" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller förslaget om att det bör införas krav på bättre verktyg för jämförelser mellan försäkringsbolagen står utskottet fast vid sitt ovan redovisade ställningstagande. Motion 2025/26:3733 (S) yrkande 50 avstyrks därmed.

Utskottet är inte heller berett att föreslå ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning om en ny försäkringslösning för riskområden. Motion 2025/26:3732 (S) yrkande 19 avstyrks således.

Ur avsnittet "Övriga försäkringsrättsliga frågor" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

När det gäller förslaget om att det bör införas krav på bättre verktyg för jämförelser mellan försäkringsbolagen står utskottet fast vid sitt ovan redovisade ställningstagande. Motion 2025/26:3733 (S) yrkande 50 avstyrks därmed.

Utskottet är inte heller berett att föreslå ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning om en ny försäkringslösning för riskområden. Motion 2025/26:3732 (S) yrkande 19 avstyrks således.

Ur avsnittet "Övriga försäkringsrättsliga frågor" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid sin ovan redovisade uppfattning, och motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Kostnadsfördelning efter bristande kreditprövning" i betänkandet, som även gäller punkterna 14, 16 och 18. Läs betänkandet

Som redovisas ovan ändrades lagstiftningen 2022 i syfte att öka effektiviteten och snabba på handläggningen i utsökningsförfarandet. Syftet var också att möjliggöra fler distansutmätningar. I Kronofogdemyndighetens årsredovisning för 2024 framhåller myndigheten att de utökade möjligheterna till distansutmätning har lett till fler utmätningar av bl.a. fordon. Utskottet noterar vidare att regeringen har aviserat att en proposition om ändamålsenliga utmätningsregler och utökad distansutmätning ska överlämnas till riksdagen i mars 2026. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Utökade möjligheter att utmäta fordon" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar inledningsvis att gällande rätt innebär att gäldenären vid löneutmätning får behålla ett normalbelopp som ska täcka alla vanliga levnadskostnader. Normalbeloppet ska garantera gäldenären och dennes familj en lägsta skälig levnadsstandard. Till vanliga levnadskostnader räknas normalt förekommande utgifter i ett hushåll, bl.a. försäkrings- och medlemsavgifter. Regleringen innebär vidare att gäldenärens faktiska bostadskostnad som huvudregel ska läggas till normalbeloppet när förbehållsbeloppet beräknas. Om Kronofogdemyndigheten bedömer bostadskostnaden som oskäligt hög kan undantag från detta göras. Kronofogdemyndigheten ska även på eget initiativ ändra ett beslut om löneutmätning om det finns anledning till det. Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av förslagen i motionerna 2025/26:110 (SD) yrkandena 1 och 2 och 2025/26:1212 (S). Motionsyrkandena avstryks därmed.

När det gäller förslaget om att normalbeloppen vid löneutmätning ska kunna justeras oftare står utskottet fast vid sitt ovan redovisade ställningstagande. Motion 2025/26:972 (V) yrkande 6 avstyrks därför.

Ur avsnittet "Förbehållsbeloppet vid löneutmätning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid sin ovan redovisade uppfattning, och motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Kostnadsfördelning efter bristande kreditprövning" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 16 och 18. Läs betänkandet

Allmänna förutsättningar för skuldsanering

Utskottet konstaterar att Utredningen om åtgärder mot överskuldsättning med fokus på evighetsgäldenärer bl.a. ska ta ställning till om det finns behov av fler åtgärder för att få ytterligare evighetsgäldenärer att ansöka om skuldsanering och utreda om det finns ett behov av att anpassa reglerna om skuldsanering för att fler evighetsgäldenärer ska komma ur överskuldsättningen. Till viss del överensstämmer alltså uppdraget med förslagen om ändrade förutsättningar för skuldsanering som tas upp i motionerna 2025/26:3649 (S) yrkande 10 och 2025/26:1153 (S). Uppdraget ska redovisas senast den 10 juli 2026. Utskottet är mot den bakgrunden inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av förslaget om att återbetalningsbeloppet bör fastställas vid skuldsaneringens början. Även motion 2025/26:3649 (S) yrkande 12 avstyrks således.

Skuldsanering av vissa slags skulder

Utskottet konstaterar, liksom i sitt tidigare ställningstagande, att den nuvarande skuldsaneringslagen innehåller en s.k. skälighetsbedömning som innebär att skuldsanering endast får beviljas om det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. Vid skälighetsbedömningen ska man bl.a. beakta omständigheterna vid skuldernas tillkomst, dvs. hur och varför gäldenären har skuldsatt sig. Även de ansträngningar som gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser ska särskilt beaktas. Med hänsyn till den totalbedömning som alltså ska göras enligt den nuvarande regleringen ser utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motion 2025/26:972 (V) yrkande 8. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Betalningsplanen vid skuldsanering

Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt motionsförslag om att förkorta betalningsplanens längd vid skuldsanering. Liksom tidigare anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå något tillkännagivande till regeringen med anledning av förslagen i motionerna 2025/26:972 (V) yrkande 5, 2025/26:3181 (C) yrkande 15 och 2025/26:3649 (S) yrkande 11, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Frågor om skuldsanering" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid sin ovan redovisade uppfattning, och motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Kostnadsfördelning efter bristande kreditprövning" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 14 och 18. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringen har gett en utredare i uppdrag att ta ställning till åtgärder som kan minska problemet med överskuldsättning. I uppdraget ingår bl.a. att överväga en ändrad avräkningsordning. Utskottet anser att resultatet av det pågående arbetet inte bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Avräkningsordningen" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid sin ovan redovisade uppfattning, och motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Kostnadsfördelning efter bristande kreditprövning" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 14 och 16. Läs betänkandet

När det gäller förslaget om att införa stärkta kontroller av ansökningar om konkurs står utskottet fast vid den uppfattning som tidigare redovisats. Motion 2025/26:3181 (C) yrkandena 4 och 5 avstyrks därmed.

När det sedan gäller förslaget om att skärpa reglerna för att stävja taktiska konkurser konstaterar utskottet att regeringen på olika sätt uppmärksammar frågan om arbetslivskriminalitet och därtill kopplade frågeställningar. Därmed ser utskottet inte skäl till någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av förslaget i motion 2025/26:3590 (S) yrkande 82. Motionsyrkandet avstyrks således.

Reservationer

1.

Anhörigersättning, punkt 2 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 15.

Ställningstagande

En närstående till en person som blivit dödad genom uppsåtligt våld bör vara berättigade till kränkningsersättning för den upprördhet, sorg och kränkning av sinnesfriden som kan följa av dödsfallet. Det har tidigare diskuterats om kränkningsersättning till anhöriga är förenligt med allmänna skadeståndsrättsliga principer. I Norge finns sedan länge en bestämmelse som ger vissa närstående till den avlidne rätt till kränkningsersättning om gärningspersonen uppsåtligen eller av grov vårdslöshet orsakat dödsfallet. Jag anser att det bör införas ytterligare bestämmelser i skadeståndslagen som ger anhöriga till personer som dödats genom uppsåtligt våld eller av grov vårdslöshet rätt till kränkningsersättning. Regeringen bör låta utreda en sådan ordning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Betalning av skadestånd, punkt 5 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:832 av Mikael Larsson (C).

Ställningstagande

Den som blir skadeståndsskyldig genom en dom har ofta inte råd att betala skadeståndet. I medier har det rapporterats bl.a. om terroristattacken på Drottninggatan i Stockholm där brottsoffren inte fått något skadestånd eftersom de dömda saknar betalningsförmåga. Regeringen bör därför snarast utreda och ta fram förslag på hur de som blir skadeståndsskyldiga genom en dom ska kunna betala skadeståndet till den som utsatts. Regeringen behöver även se över hur lagstiftningen kan ändras för att den som tilldömts ett skadestånd ska kunna få det utbetalt inom en skälig tid. Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Frågor om hemförsäkring, punkt 7 (S)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S) och Anna-Belle Strömberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3649 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 22 och

avslår motionerna

2025/26:1156 av Hanna Westerén (S) och

2025/26:2731 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Många försäkringsbolag tillämpar försäkringsvillkor som innebär att rättsskyddet i en hemförsäkring omfattar vårdnadstvister först när det har gått ett år efter parternas separation. Ett sådant karensvillkor är oförmånligt för försäkringstagaren och riskerar att slå hårt mot våldsutsatta kvinnor med begränsade medel att betala för ett ombud. Det är således svårt för en våldsutsatt kvinna att skydda sig mot förövarens fortsatta våld när han använder barnen i en vårdnadstvist för att komma åt både kvinnan och barnen. Vidare kan det leda till en stor ojämlikhet i processen och ytterst till att den ekonomiskt svagare parten ger upp och inte orkar strida för sina barns intressen.

Regeringen bör därför se över möjligheten att låta rättsskyddet i en hem-försäkring omfatta vårdnadstvister med någon som den försäkrade varit gift eller sambo med utan något villkor om karenstid. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

En ny försäkringslösning, punkt 8 (S, MP)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 19.

Ställningstagande

Försäkringsbranschen i Sverige har larmat om att försäkringarna för hus och fastigheter i vissa områden kan komma att bli väldigt dyra eller helt sägas upp på grund av klimatförändringarnas extremväder. Detta kan leda till att många människor står utan försäkring för hus som skadats i t.ex. en översvämning. Vi anser inte att det är rimligt att enskilda individer ska ansvara för skador som uppkommer på grund av klimatförändringar och extremväder. Möjligheten att införa en ny försäkringslösning behöver därför ses över.

Vi konstaterar att flera europeiska länder redan har infört nya fungerande försäkringssystem, däribland Spanien, Frankrike, Norge och Storbritannien. I exempelvis Storbritannien har man framgångsrikt lyckats hålla premierna i riskområdena på samma nivåer som i övriga kommunen genom att försäkringsbolagen har skapat ett gemensamt återförsäkringsbolag för att sprida ut risken. Regeringen bör därför utreda möjligheterna att införa ett liknande system i Sverige. Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

5.

Verktyg för jämförelser mellan försäkringsbolag, punkt 9 (S)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S) och Anna-Belle Strömberg (S).

Ur avsnittet "Kontroll vid konkursansökan m.m." i betänkandet. Läs betänkandet