Associationsrätt

Utskottet står fast vid den uppfattning som det tidigare redovisat och avstyrker därmed motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Bokföringslagen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet ser inte behov av ett snabbspår för avveckling av vissa aktiebolag och är därför inte berett att ta initiativ till en sådan utredning. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Ur avsnittet "Avveckling av aktiebolag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Revisionsplikt" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att Utredningen om bolaget som brottsverktygs förslag i fråga om tvångslikvidation av aktiebolag på grund av kapitalbrist fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet står fast vid att resultatet av detta arbete inte bör föregripas av riksdagen och avstyrker därmed motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Krav på aktiekapital" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid sin ovan redovisade uppfattning och avstyrker motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Företagsform som förenar vinst med samhällsnytta" i betänkandet. Läs betänkandet

Det associationsrättsliga regelverket innefattar flera olika företagsformer (bolagsformer) där olika regler gäller i fråga om t.ex. personligt ansvar, kapitalinsats och beskattning. Den som vill bilda en sammanslutning kan därmed välja en associationsform som bedöms lämplig utifrån syftet med sammanslutningen. Enligt utskottet är denna ordning ändamålsenlig. Utskottet ser därför inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motionsyrkandena, som avstyrks.

Reservationer

1.

Stiftelselagen, punkt 2 (V)

av Andreas Lennkvist Manriquez (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:177 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 9 och

avslår motionerna

2025/26:3194 av Kjell-Arne Ottosson (KD) och

2025/26:3658 av Magnus Berntsson (KD).

Ställningstagande

Organisationen Tax Justice Network har identifierat att stiftelser används flitigt för skatteundandragande och penningtvätt. Det finns många olika typer av stiftelser som fungerar på olika sätt. Ett sätt att förstå stiftelser är att tänka på upplägget som ett ”löfte” att ge bort något till någon i framtiden, genom att någon annan förvaltar tillgången under tiden. Konsekvensen blir att ingen på papperet äger tillgången fullt ut. I praktiken hamnar tillgången i ett slags ägarlöst limbo där den är svåråtkomlig för borgenärer, förmånstagare och skattemyndigheter. Den ursprungliga ägaren kan hävda att denna har gett bort tillgången till stiftelsen. Stiftelsens företrädare kan i sin tur hävda att de bara förvaltar tillgången å förmånstagarens vägnar, medan förmånstagaren kan hävda att denna inte äger tillgången utan att det sker först när den överlåts från stiftelsen.

Transparensen kring stiftelserna måste öka. Alla personer och tillgångar som är kopplade till stiftelsen bör registreras hos berörda myndigheter. Jag anser att registrering bör vara ett villkor för att få skapa en stiftelse. Det är en uppgift för regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att åstadkomma detta. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Krav på aktiekapital, punkt 3 (S)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 17 i denna del,

2025/26:3559 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 8 i denna del,

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 45 och

2025/26:3648 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Den ekonomiska brottslighet som begås genom företag är samhällsskadlig och systemhotande. Betydande skatteintäkter går förlorade för det offentliga, och enskilda drabbas av stora ekonomiska förluster. Skötsamma näringsidkare riskerar dessutom att slås ut av konkurrenter som inte följer reglerna. Ekonomiska vinster som genereras genom bolag som brottsverktyg finansierar också annan grov brottslighet. För att vända utvecklingen behöver en mängd olika åtgärder vidtas.

Mot denna bakgrund gav den socialdemokratiska regeringen i december 2021 en särskild utredare i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter. Utredningen om bolaget som brottsverktyg överlämnade i juni 2023 betänkandet Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag (SOU 2023:34), som har lett till vissa lagändringar. I utredningens uppdrag ingick inte den sedan länge debatterade frågan om minsta tillåtna aktiekapital, men däremot att bl.a. analysera reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolag som del av borgenärsskyddssystemet. Utredningen konstaterade att de successiva sänkningarna av kravet på minsta tillåtna aktiekapital har medfört att dessa regler inte längre är ändamålsenliga.

Mot bakgrund av det gedigna kunskapsunderlag som utredningsbetänkandet ger i fråga om aktiekapitalets storlek, anser vi att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en proposition om att höja minsta tillåtna aktiekapital i aktiebolag. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Revisionsplikt, punkt 5 (S)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 17 i denna del,

2025/26:3559 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 8 i denna del,

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 46,

2025/26:3590 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 80 och

2025/26:3648 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Utredningen om bolaget som brottsverktyg hade i uppdrag att redovisa för- och nackdelar med att återinföra revisionsplikten för mindre aktiebolag. I betänkande SOU 2023:34 lämnades inget skarpt förslag om återinförd revisionsplikt eftersom detta låg utanför utredningens direktiv. Utredaren lämnade ändå förslag till de författningsändringar som skulle krävas om revisionsplikten återinfördes.

Regeringen gjorde i lagstiftningsärendet Bolag och brott bedömningen att det för närvarande inte fanns tillräckliga skäl att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag (prop. 2024/25:8). Vi anser att regeringen borde ha tagit större intryck av många remissinstanser, bl.a. Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten, som alla förespråkade återinförd revisionsplikt. Som skäl för detta anfördes att det skulle bidra till ökad ordning och reda i vid mening i näringslivet, vara gynnsamt för skötsamma bolag och bidra till att motverka att företag används för brottslig verksamhet. Aktuella remissinstanser framhöll också att en rad omständigheter av stor betydelse har ändrats sedan dess att revisionsplikten för små aktiebolag togs bort: förändrad revisorsroll, att företag ofta förekommer i den typ av brottslighet som sker i organiserad form och att det blivit allt lättare att starta aktiebolag genom sänkt krav på aktiekapital.

Ur avsnittet "Ett enhetligt regelsystem för alla bolagsformer" i betänkandet. Läs betänkandet