Konsumenträtt m.m.

Det finns i dag många olika marknadsföringskanaler som riktar sig till barn. Barn är genom sin bristande erfarenhet extra mottagliga för kommersiella budskap, och de har inte samma förmåga som vuxna att kritiskt granska marknadsföringen. Det är därför av största vikt att marknadsföringen till barn präglas av återhållsamhet och hänsynstagande. Det krävs också ett regelverk som ger tillräckligt stöd för att skydda barn mot oönskad marknadsföring.

Utskottet konstaterar att direktivet om otillbörliga affärsmetoder har genomförts i svensk rätt genom 2008 års marknadsföringslag. Som redovisats ovan ger direktivet allmänt sett barn och andra utsatta grupper ett i viss mån starkare skydd mot otillbörliga marknadsföringsåtgärder, även om direktivet inte innehåller ett totalförbud mot reklam riktad till barn. Så är t.ex. direkta köpuppmaningar riktade till barn en under alla omständigheter otillbörlig affärsmetod. Om marknadsföring riktas till barn ska dessutom bedömningen av om åtgärden är otillbörlig ske utifrån en person som är representativ för den krets som åtgärden riktas mot.

Utskottet noterar vidare att en näringsidkare enligt marknadsföringslagen kan förbjudas att fortsätta med otillbörlig marknadsföring. Konsumentombudsmannen har även i vissa fall möjlighet att direkt förbjuda en näringsidkare att fortsätta med en viss marknadsföringsåtgärd.

Som redovisats ovan gäller marknadsföringslagens regler generellt oavsett vilken produkt som marknadsförs och oavsett vilket medium som används. Det innebär bl.a. att även marknadsföring på internet eller i en app måste följa lagen. En näringsidkare som på internet bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen (t.ex. genom otillbörlig marknadsföring) kan föreläggas att ta in ett varningsmeddelande som tydligt visas i samband med besök på webbplatsen.

Vidare kan en näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot marknadsföringslagen också påföras en marknadsstörningsavgift. När avgiftens storlek bestäms kan det bl.a. beaktas vilket slags marknadsföring det är fråga om och vilken målgruppen är, t.ex. barn.

EU:s förordning om digitala tjänster innehåller regler för skydd av minderåriga online. Bland annat är leverantörer av onlineplattformar som är tillgängliga för minderåriga skyldiga att införa lämpliga och proportionella åtgärder för att säkerställa att deras tjänst har en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga.

Vidare planerar kommissionen att under 2026 föreslå en rättsakt om digital rättvisa för att ta itu med otillåtna tekniker och affärsmetoder gentemot konsumenter, särskilt minderåriga, och säkerställa lika villkor för näringsidkare i den digitala miljön. Det framgår av den nya EU-strategin för konsumentpolitiken som kommissionen presenterade i november 2025 (konsumentagendan).

När det sedan gäller frågan om reklam för ohälsosamma livsmedel som riktas mot barn har Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket haft ett regeringsuppdrag om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion. I slutrapporten föreslår myndigheterna bl.a. att regeringen utreder förutsättningar att begränsa marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som barn och unga exponeras för i alla mediekanaler. Slutrapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte behov av något tillkännagivande till regeringen, och motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Reklam riktad till barn" i betänkandet, som även gäller punkterna 9 och 18. Läs betänkandet

Som redovisats ovan antog Europaparlamentet och rådet i februari 2024 direktivet om mer konsumentmakt i den gröna omställningen. Genom direktivet skärps kraven när det gäller vilka miljöpåståenden näringsidkare får använda i sin marknadsföring. I direktivet om otillbörliga affärsmetoder ställs krav på att miljöpåståenden ska kunna styrkas och på den information som ska lämnas om verktyg som näringsidkare tillhandahåller för jämförelse av nya produkter. I bilaga I till direktivet (den s.k. svarta listan) införs ett förbud mot att göra ett allmänt miljöpåstående för vilket näringsidkaren inte kan styrka erkänd utmärkt miljöprestanda som är relevant för påståendet.

En särskild utredare har haft i uppdrag att bl.a. analysera direktivet och föreslå de författningsändringar som behövs för att genomföra det i svensk rätt. Uppdraget redovisades i betänkandet Åtgärder för en mer hållbar konsumtion (SOU 2025:124). Utredningen föreslår bl.a. att det införs en ny bestämmelse i marknadsföringslagen som innebär att en näringsidkare inte får använda sig av vilseledande framställningar som rör miljömässiga eller sociala egenskaper eller cirkularitetsaspekter såsom hållbarhet, reparerbarhet eller återvinningsbarhet. Vidare föreslås en ny bestämmelse om marknadsföring med påståenden om framtida miljöprestanda.

Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 26 mars 2026.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Miljöpåståenden i reklam" i betänkandet, som även gäller punkt 23. Läs betänkandet

När det gäller motionsyrkandet om könsdiskriminerande reklam vill utskottet liksom tidigare understryka att reklam som förmedlar en könsstereotyp bild inte är önskvärd i ett samhälle som strävar efter ökad jämställdhet och alla människors lika värde.

Utskottet anser att branschen har ett stort ansvar för att motverka könsdiskriminerande reklam. Utskottet ser därför positivt på den branschfinansierade Stiftelsen Reklamombudsmannens granskande verksamhet. Reklamombudsmannen har också en viktig uppgift i fråga om att vägleda och utbilda branschen i marknadsföringsetiska frågor.

Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida när det gäller könsdiskriminerande reklam, och motion 2025/26:2834 (C) yrkande 34 bör således avslås.

När det gäller förslaget i motion 2025/26:3649 (S) yrkande 23 att det bör införas en lagbestämmelse om att det ska anges om retuscherade bilder används i marknadsföring har tidigare jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg besvarat en skriftlig fråga om att införa ett lagreglerat krav på markering av retuscherade bilder. Ministern uppgav bl.a. att hon inte hade för avsikt att ta initiativ till ett sådant lagstiftningsarbete, som skulle kunna kräva ändringar i grundlagen.

Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet. Även detta motionsyrkande bör därför avslås.

Ur avsnittet "Könsdiskriminerande reklam m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

I lagstiftningsärendet om en ny konsumentköplag våren 2022 tillkännagav riksdagen att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som undantar köp av dyrare djur från konsumentköplagens tillämpningsområde. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att analysera frågan och överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet.

Utskottet noterar även att frågan om huruvida näringsidkares försäljning av hästar till privatpersoner bör omfattas av konsumentköplagen berörs i Hästutredningens betänkande (SOU 2025:58). Resultatet av remitteringen av det betänkandet bör enligt regeringen ingå som ett underlag i regeringens överväganden med anledning av tillkännagivandet.

Enligt utskottet finns inte anledning att nu rikta något ytterligare tillkännagivande till regeringen om undantag vid konsumentköp av levande djur. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Köp av levande djur" i betänkandet. Läs betänkandet

Som civilminister Erik Slottner och socialminister Jakob Forssmed anfört i frågesvar 2023 är det viktigt för såväl konsumenter som näringsidkare att regelverk är ändamålsenliga för att tillämpas på alla potentiella handelskanaler och att de inte är orimligt betungande.

Utskottet noterar att Läkemedelsverket har beslutat om nya föreskrifter om distanshandel vid öppenvårdsapotek och om handel med vissa receptfria läkemedel på andra försäljningsställen än öppenvårdsapotek. I de nya föreskrifterna finns krav på att den som bedriver distanshandel måste säkerställa att försändelsen når rätt mottagare och att försändelsen inte får lämnas lätt gripbar. De nya föreskrifterna trädde i kraft den 1 november 2025.

Vidare har Folkhälsomyndigheten tagit fram en vägledning om ålderskontroll vid försäljning av tobaksvaror och vissa nikotinprodukter via automater, obemannade butiker samt internet.

Utskottet anser liksom tidigare att det inte finns skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet. Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Leveranser vid distansavtal" i betänkandet. Läs betänkandet

I syfte att skärpa tillsynen över företags kundtjänster föreslås i en promemoria som har tagits fram inom Finansdepartementet en särskild marknadsrättslig sanktion vid överträdelse av skyldigheten att hantera klagomål. Enligt den föreslagna sanktionen ska en tjänsteutövare kunna åläggas att besvara klagomål så snart som möjligt och skyndsamt försöka finna en tillfredsställande lösning. Promemorian har remitterats och remisstiden går ut den 18 maj 2026.

Utskottet vill även nämna att riksdagen nyligen antagit nya regler i distansavtalslagen om att näringsidkare ska tillhandahålla en funktion som ska göra det enklare för en konsument att utöva ångerrätten när konsumenten ingått ett avtal genom ett onlinegränssnitt, som en webbplats eller mobilapplikation.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Kontakter med företags kundtjänster" i betänkandet. Läs betänkandet

I konsumenttjänstlagen finns bestämmelser om vilka åtgärder en konsument kan vidta vid fel hos en tjänst som har utförts av en näringsidkare. Om tjänsten är felaktig utan att det beror på något förhållande på konsumentens sida, får konsumenten hålla inne betalningen. Konsumenten får vidare kräva att felet avhjälps eller göra avdrag på priset eller häva avtalet. Konsumenten får dessutom kräva skadestånd av näringsidkaren.

På Konsumentverkets webbplats finns bl.a. information om vad konsumenter ska tänka på om man ska anlita hantverkare och vilka regler som gäller när konsumenten är missnöjd med hantverkarens arbete.

Utskottet anser liksom tidigare att det inte finns skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Hantverkstjänster" i betänkandet. Läs betänkandet

Det finns i dag många olika marknadsföringskanaler som riktar sig till barn. Barn är genom sin bristande erfarenhet extra mottagliga för kommersiella budskap, och de har inte samma förmåga som vuxna att kritiskt granska marknadsföringen. Det är därför av största vikt att marknadsföringen till barn präglas av återhållsamhet och hänsynstagande. Det krävs också ett regelverk som ger tillräckligt stöd för att skydda barn mot oönskad marknadsföring.

Utskottet konstaterar att direktivet om otillbörliga affärsmetoder har genomförts i svensk rätt genom 2008 års marknadsföringslag. Som redovisats ovan ger direktivet allmänt sett barn och andra utsatta grupper ett i viss mån starkare skydd mot otillbörliga marknadsföringsåtgärder, även om direktivet inte innehåller ett totalförbud mot reklam riktad till barn. Så är t.ex. direkta köpuppmaningar riktade till barn en under alla omständigheter otillbörlig affärsmetod. Om marknadsföring riktas till barn ska dessutom bedömningen av om åtgärden är otillbörlig ske utifrån en person som är representativ för den krets som åtgärden riktas mot.

Utskottet noterar vidare att en näringsidkare enligt marknadsföringslagen kan förbjudas att fortsätta med otillbörlig marknadsföring. Konsumentombudsmannen har även i vissa fall möjlighet att direkt förbjuda en näringsidkare att fortsätta med en viss marknadsföringsåtgärd.

Som redovisats ovan gäller marknadsföringslagens regler generellt oavsett vilken produkt som marknadsförs och oavsett vilket medium som används. Det innebär bl.a. att även marknadsföring på internet eller i en app måste följa lagen. En näringsidkare som på internet bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen (t.ex. genom otillbörlig marknadsföring) kan föreläggas att ta in ett varningsmeddelande som tydligt visas i samband med besök på webbplatsen.

Vidare kan en näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot marknadsföringslagen också påföras en marknadsstörningsavgift. När avgiftens storlek bestäms kan det bl.a. beaktas vilket slags marknadsföring det är fråga om och vilken målgruppen är, t.ex. barn.

EU:s förordning om digitala tjänster innehåller regler för skydd av minderåriga online. Bland annat är leverantörer av onlineplattformar som är tillgängliga för minderåriga skyldiga att införa lämpliga och proportionella åtgärder för att säkerställa att deras tjänst har en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga.

Vidare planerar kommissionen att under 2026 föreslå en rättsakt om digital rättvisa för att ta itu med otillåtna tekniker och affärsmetoder gentemot konsumenter, särskilt minderåriga, och säkerställa lika villkor för näringsidkare i den digitala miljön. Det framgår av den nya EU-strategin för konsumentpolitiken som kommissionen presenterade i november 2025 (konsumentagendan).

När det sedan gäller frågan om reklam för ohälsosamma livsmedel som riktas mot barn har Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket haft ett regeringsuppdrag om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion. I slutrapporten föreslår myndigheterna bl.a. att regeringen utreder förutsättningar att begränsa marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som barn och unga exponeras för i alla mediekanaler. Slutrapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte behov av något tillkännagivande till regeringen, och motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Reklam riktad till barn" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 18. Läs betänkandet

I prisinformationslagen finns bestämmelser om hur prisinformation ska lämnas. Prisinformationen ska vara korrekt och tydlig. Om det kan tillkomma avgifter och andra kostnader, ska detta anges särskilt. Om en produkt tillhandahålls med angivande av att priset har sänkts ska även det tidigare priset anges. Det tidigare pris som ska anges ska vara det lägsta pris som näringsidkaren har tillämpat för produkten under de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Om priset under denna tid har sänkts gradvis, ska i stället det pris som gällde före den första prissänkningen anges. Vidare har Konsumentverket meddelat föreskrifter om prisinformation. När det gäller en mobiltelefon med tillhörande abonnemang anges i föreskrifterna att priset är den minsta totala kostnaden. Den minsta totala kostnaden omfattar samtliga obligatoriska kostnader såsom engångskostnaden vid köp av mobiltelefon och tecknande av abonnemang samt den fasta periodiska kostnaden under bindningstiden.

Det kan även nämnas att Konsumentverket nyligen har gjort ett nytt ställningstagande när det gäller information om prissänkningar.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte behov av något nytt tillkännagivande till regeringen när det gäller frågor om prisinformation. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Prisinformation" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet peka på att konsumenträttsliga regler i stor utsträckning är harmoniserade inom EU.

När det gäller önskemålet i motion 2025/26:3181 (C) yrkande 3 om en bredare översyn av de konsumenträttsliga regelverken kan utskottet konstatera att riksdagen under 2022 beslutade om flera lagändringar som syftar till ett mer moderniserat och starkare konsumentskydd. Sammanfattningsvis innebär detta att en ny konsumentköplag trädde i kraft i maj 2022 och att det i september 2022 infördes ändringar i bl.a. marknadsföringslagen, prisinformationslagen och distansavtalslagen för att modernisera och anpassa regelverket till den ökade digitaliseringen. Den nya konsumentköplagen och de övriga lagändringarna bygger på EU-direktiv. Riksdagen har även nyligen antagit nya regler i distansavtalslagen som syftar till att stärka konsumentskyddet vid distansavtal. Även dessa regler bygger på ett EU-direktiv.

Vidare kan bl.a. nämnas att ett nytt direktiv om konsumentkrediter antogs i oktober 2023. Regeringen har i en lagrådsremiss lämnat förslag om hur direktivet ska genomföras i svensk rätt. En särskild utredare har haft ett regeringsuppdrag att föreslå hur EU-direktiven om gemensamma regler för att främja reparation av varor och om mer konsumentmakt i den gröna omställningen ska genomföras i svensk rätt. Utredningsbetänkandet är för närvarande ute på remiss.

Inom EU förs förhandlingar om bl.a. ett direktiv om ändringar i direktivet om paketresor och sammanlänkade researrangemang.

Enligt utskottet bör utfallet av de lagstiftningspaket som riksdagen antagit på det konsumenträttsliga området avvaktas innan man överväger en ny bred översyn av det konsumenträttsliga regelverket. Innehållet och tidpunkten för en eventuell översyn måste givetvis också förhålla sig till det arbete som pågår inom EU på konsumentområdet. Dessutom utgår utskottet fortfarande från att regeringen, när den tar fram ny lagstiftning på konsumentområdet, eftersträvar förenkling och överskådlighet i den utsträckning som EU-rätten medger, samt att regeringen inom ramen för EU-förhandlingar verkar för tydliga och enkla regler om information som inte är onödigt betungande för företagen och lätta att ta till sig för konsumenterna.

När det gäller yrkande 20 i motion 2025/26:3649 (S) om mer kännbara påföljder för näringsidkare som bryter mot konsumenträttsliga regler har genom lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2020 bl.a. Konsumentombudsmannen fått stärkta tillsynsbefogenheter, däribland en rätt att köpa produkter under dold identitet (testköp). Dessutom ska en näringsidkare som genom sitt agerande på internet bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen, t.ex. genom otillbörlig marknadsföring, kunna föreläggas att ta in ett varningsmeddelande som tydligt visas i samband med besök på webbplatsen. Den 1 september 2022 utvidgades möjligheten att besluta om marknadsstörningsavgift till att gälla vid överträdelser av marknadsföringslagens bestämmelser generellt. Samtidigt infördes en möjlighet att utdöma en marknadsstörningsavgift vid överträdelser av bestämmelserna i distansavtalslagen om näringsidkares informationsskyldighet och vid överträdelser av prisinformationslagen samt en sanktionsavgift vid överträdelser av avtalsvillkorslagen. Vidare har Konsumentverkets anslag för 2026 höjts bl.a. för att möjliggöra en effektiviserad marknadskontroll och ett stärkt konsumentskydd genom satsningar på AI. När det gäller önskemålet om att överväga att ge ARN sanktionsmöjligheter kan nämnas att utskottet senast 2021 bedömt att ARN:s beslut endast ska vara rekommendationer.

När det sedan gäller önskemålet i motion 2025/26:972 (V) yrkande 26 om att regeringen bör tillsätta en utredning för att se över om lagstiftningen är ändamålsenlig när det gäller att motverka vilseledande webbdesign (dark patterns), har kommissionen i den nya strategin för EU:s konsumentpolitik för de kommande fem åren (konsumentagendan) aviserat att den kommer att föreslå en rättsakt om digital rättvisa för att ytterligare stärka skyddet av konsumenter online mot bl.a. dark patterns som på ett otillåtet sätt kan påverka konsumenternas beslut.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl för något initiativ från riksdagens sida med anledning av dessa motionsyrkanden. Utskottet anser inte heller att det finns skäl att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:723 (S), 2025/26:2996 (M) och 2025/26:3413 (MP).

Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Översyn av konsumentlagstiftningen" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller förslagen i motionen om att upphäva bestämmelsen om force majeure i lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter och om enhetliga ersättningsregler vid tågförseningar oavsett linjesträcka står utskottet fast vid sin tidigare uppfattning från våren 2023 i ärendet med anledning av EU:s nya tågpassagerarförordning. Utskottet är inte heller berett att föreslå något initiativ från riksdagen med anledning av förslaget om ett system med automatisk återbetalning av biljettkostnaden vid förseningar. Motionsyrkandet bör således avslås.

Utskottet vill i sammanhanget även nämna att kommissionen har presenterat ett förslag till förordning om passagerares rättigheter i samband med multimodala resor. Syftet med förordningen är att stärka rättigheterna för resenärer som genomför multimodala resor, och den ska komplettera de EU-förordningar om resenärsrättigheter som redan finns för resor med flyg, tåg, buss och fartyg.

Vidare anges i den nya EU-strategin för konsumentpolitiken som kommissionen presenterade i november 2025 (konsumentagendan) att kommissionen under 2026 avser att lansera initiativ för multimodala digitala mobilitetstjänster, gemensam digital bokning och en riktad översyn av tågresenärers rättigheter för att förbättra bokningen av resor när olika transportsätt eller olika transportföretag kombineras, särskilt när det gäller tågresor.

Ur avsnittet "Tågresenärers rättigheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisats ovan beslutade riksdagen våren 2024 om ett tillkännagivande om att regeringen ska se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden. Justitieminister Gunnar Strömmer besvarade i januari 2026 en skriftlig fråga om tillkännagivandet. Justitieministern uppgav att Regeringskansliet för närvarande analyserar vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Han anförde vidare att avsaknaden av särskilda formkrav för en fullmakt i de allra flesta fall utgör en stor fördel och att det därför är viktigt att en reglering kan utformas så att den är effektiv samtidigt som den inte medför ett omotiverat hinder för legitima transaktioner. Enligt utskottet finns inte anledning att nu rikta något ytterligare tillkännagivande till regeringen i frågan.

Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Formkrav för fullmakter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser inte att det finns skäl att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena. Motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Alternativ tvistlösning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet står fast vid sin ovan redovisade uppfattning och föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ränteskillnadsersättning" i betänkandet. Läs betänkandet

Det finns i dag många olika marknadsföringskanaler som riktar sig till barn. Barn är genom sin bristande erfarenhet extra mottagliga för kommersiella budskap, och de har inte samma förmåga som vuxna att kritiskt granska marknadsföringen. Det är därför av största vikt att marknadsföringen till barn präglas av återhållsamhet och hänsynstagande. Det krävs också ett regelverk som ger tillräckligt stöd för att skydda barn mot oönskad marknadsföring.

Utskottet konstaterar att direktivet om otillbörliga affärsmetoder har genomförts i svensk rätt genom 2008 års marknadsföringslag. Som redovisats ovan ger direktivet allmänt sett barn och andra utsatta grupper ett i viss mån starkare skydd mot otillbörliga marknadsföringsåtgärder, även om direktivet inte innehåller ett totalförbud mot reklam riktad till barn. Så är t.ex. direkta köpuppmaningar riktade till barn en under alla omständigheter otillbörlig affärsmetod. Om marknadsföring riktas till barn ska dessutom bedömningen av om åtgärden är otillbörlig ske utifrån en person som är representativ för den krets som åtgärden riktas mot.

Utskottet noterar vidare att en näringsidkare enligt marknadsföringslagen kan förbjudas att fortsätta med otillbörlig marknadsföring. Konsumentombudsmannen har även i vissa fall möjlighet att direkt förbjuda en näringsidkare att fortsätta med en viss marknadsföringsåtgärd.

Som redovisats ovan gäller marknadsföringslagens regler generellt oavsett vilken produkt som marknadsförs och oavsett vilket medium som används. Det innebär bl.a. att även marknadsföring på internet eller i en app måste följa lagen. En näringsidkare som på internet bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen (t.ex. genom otillbörlig marknadsföring) kan föreläggas att ta in ett varningsmeddelande som tydligt visas i samband med besök på webbplatsen.

Vidare kan en näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot marknadsföringslagen också påföras en marknadsstörningsavgift. När avgiftens storlek bestäms kan det bl.a. beaktas vilket slags marknadsföring det är fråga om och vilken målgruppen är, t.ex. barn.

EU:s förordning om digitala tjänster innehåller regler för skydd av minderåriga online. Bland annat är leverantörer av onlineplattformar som är tillgängliga för minderåriga skyldiga att införa lämpliga och proportionella åtgärder för att säkerställa att deras tjänst har en hög nivå av integritet, säkerhet och trygghet för minderåriga.

Vidare planerar kommissionen att under 2026 föreslå en rättsakt om digital rättvisa för att ta itu med otillåtna tekniker och affärsmetoder gentemot konsumenter, särskilt minderåriga, och säkerställa lika villkor för näringsidkare i den digitala miljön. Det framgår av den nya EU-strategin för konsumentpolitiken som kommissionen presenterade i november 2025 (konsumentagendan).

När det sedan gäller frågan om reklam för ohälsosamma livsmedel som riktas mot barn har Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket haft ett regeringsuppdrag om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion. I slutrapporten föreslår myndigheterna bl.a. att regeringen utreder förutsättningar att begränsa marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som barn och unga exponeras för i alla mediekanaler. Slutrapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Mot denna bakgrund finns det enligt utskottet inte behov av något tillkännagivande till regeringen, och motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Reklam riktad till barn" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 9. Läs betänkandet

För att åstadkomma en mer ansvarsfull marknad för snabblån och andra högkostnadskrediter infördes under 2018 särskilda regler för högkostnadskrediter, bl.a. ett räntetak och ett kostnadstak. Samtidigt infördes krav på att marknadsföringen av alla slags konsumentkrediter ska vara måttfull. I syfte att öka konsumentskyddet på betalningsmarknaden får kreditalternativet vidare, sedan den 1 juli 2020, inte vara förvalt eller presenteras före andra betalningssätt vid e-handel.

Den 1 mars 2025 trädde ändringar i konsumentkreditlagen i kraft som syftar till att motverka riskfylld kreditgivning och att enskilda blir överskuldsatta genom att beviljas lån som de inte kan betala tillbaka. Genom ändringarna har begreppet högkostnadskredit utmönstrats ur konsumentkreditlagen. Lagändringarna innebär att de regler som tidigare endast gällde för högkostnadskrediter, om bl.a. ränte- och kostnadstak har utvidgats till att gälla flertalet konsumentkrediter. Räntetaket har sänkts från 40 till 20 procentenheter utöver gällande referensränta. Dessutom har bestämmelsen om att näringsidkaren ska lämna en särskild upplysning vid marknadsföring utvidgats till att omfatta alla kreditavtal enligt konsumentkreditlagen utom bostadskrediter och räntefria krediter. Upplysningen ska innehålla information om att en kredit medför kostnader för konsumenten och liksom tidigare också information om riskerna med skuldsättning och vart konsumenten kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor.

I samband med lagstiftningsärendet beslutade riksdagen även om ett tillkännagivande till regeringen om att vidta nödvändiga åtgärder för att ett system för register över skuld- och kreditinformation ska kunna inrättas. Tillkännagivandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Den 1 juli 2025 infördes skärpta krav för att driva verksamhet med konsumentkrediter. Verksamhet med konsumentkrediter kräver därmed tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse.

Som redovisats ovan antogs ett nytt EU-direktiv om konsumentkrediter 2023. I december 2025 beslutade regeringen om en lagrådsremiss för att genomföra det nya direktivet. Regeringen föreslår en ny konsumentkreditlag som ska ersätta 2010 års lag. Den nya lagen ska reglera många olika aspekter av kreditgivning till konsumenter. Det rör sig bl.a. om information, ångerrätt, marknadsföring och ränte- och kostnadstak. De nuvarande reglerna om räntetak, kostnadstak och tak för uppläggningsavgifter ska enligt förslaget föras över till den nya lagen. Detsamma gäller det särskilda taket för uppläggningsavgifter och bestämmelser som begränsar kreditgivares möjligheter att ta ut avgifter för krediten. För att motverka överskuldsättning föreslår regeringen skärpta regler för kreditprövning.

Vidare har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till åtgärder för att minska problemet med överskuldsättning. I uppdraget ingår bl.a. att analysera och ta ställning till om det behövs en tidsbegränsning för utbetalning av nyligen ingångna konsumentkreditavtal.

Det kan även nämnas att Kronofogdemyndigheten fått i uppdrag att utveckla insatserna för att stödja de kommunala budget- och skuldrådgivarna i deras arbete genom att pröva nya former som komplement till dagens informationsinsatser.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl för något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena. De bör därför avslås.

Ur avsnittet "Konsumentkrediter och överskuldsättning" i betänkandet, som även gäller punkt 16. Läs betänkandet

Som redovisats ovan har Riksrevisionen granskat Konsumentverkets tillsyn av marknadsföring och avtalsvillkor. Riksrevisionens bedömning var att tillsynen i huvudsak bedrivs ändamålsenligt och effektivt och att Konsumentverket har inlett förbättringsarbeten som berör flera av de brister som uppmärksammats vid granskningen.

När det gäller Konsumentverkets ekonomiska resurser noterar utskottet att myndighetens anslag för 2026 enligt riksdagens beslut uppgår till 197 867 000 kronor. Anslaget har bl.a. höjts för att möjliggöra en effektiviserad marknadskontroll och ett stärkt konsumentskydd genom satsningar på AI.

Civilminister Erik Slottner anförde i en interpellationsdebatt i februari 2026 bl.a. att regeringen när det gäller den nya lagstiftningen om distansavtal och konsumentkrediter, där Konsumentverket i flera fall ges ett tillsynsansvar, bedömt att myndigheten har utrymme att hantera sin uppgift med befintliga resurser. Ministern anförde vidare att regeringen inom kort kommer att ta emot myndighetens budgetunderlag med en bedömning av eventuellt behov av resurstillskott.

När det handlar om Konsumentverkets kompetens inom AI anför myndigheten i sin årsredovisning för 2025 bl.a. att Konsumentverket under året fortsatt att utveckla förmågan att använda AI. Årets prioriteringar har bl.a. varit att erbjuda medarbetare utbildning, främja säker användning av AI och integrera enklare AI-agenter i arbetsflöden.

Konsumentverket har även ett pågående regeringsuppdrag att analysera och redovisa hur myndigheten använder data till stöd för sina analyser och beslut. I redovisningen ska Konsumentverket bl.a. analysera och redovisa förutsättningarna för att ytterligare öka sin förmåga att använda AI och ny teknik genom att arbeta datadrivet.

Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl för något tillkännagivande till regeringen om att se över om Konsumentverket har resurser och kompetens för att klara tillsynen och om myndighetens AI-kompetens behöver stärkas för en effektivare tillsyn. Utskottet ser inte heller skäl till något tillkännagivande till regeringen om att ge Konsumentverket ökade resurser för att följa upp konsumentproblem på den digitala marknaden. Motionerna 2025/26:3649 (S) yrkandena 5 och 6 samt 2025/26:3548 (MP) yrkande 49 bör avslås.

När det sedan gäller förslaget i motion 2025/26:3181 (C) yrkande 7 om en integritetsöversyn på konsumentområdet där hänsyn tas till exempelvis AI-teknikens utveckling innehåller AI-förordningen regler som ska säkerställa att AI-system på EU:s inre marknad är säkra och respekterar mänskliga rättigheter. En särskild utredare har haft i uppdrag att se över behovet av nationella anpassningar till följd av AI-förordningen. Uppdraget har redovisats i betänkandet Anpassningar till AI-förordningen – Säker användning, effektiv kontroll och stöd för innovation (SOU 2025:101). I betänkandet föreslås bl.a. ett system för marknadskontroll som består av flera marknadskontrollmyndigheter. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl till något tillkännagivande till regeringen med anledning av detta motionsyrkande. Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Konsumentverkets tillsynsverksamhet m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Europaparlamentet och rådet antog i februari 2024 direktivet om mer konsumentmakt i den gröna omställningen. Direktivet är fullharmoniserande och innebär ändringar i direktivet om otillbörliga affärsmetoder och direktivet om konsumenträttigheter. I den s.k. svarta listan införs tolv nya punkter med affärsmetoder som under alla förhållanden ska anses otillbörliga. Det handlar bl.a. om förbud att uppvisa hållbarhetsmärkningar vid marknadsföring som inte grundas på ett certifieringssystem eller som inte fastställts av offentliga myndigheter och förbud mot att göra ett allmänt miljöpåstående för vilket näringsidkaren inte kan styrka erkänd utmärkt miljöprestanda som är relevant för påståendet.

En särskild utredare har haft i uppdrag att bl.a. föreslå hur direktivet om mer konsumentmakt i den gröna omställningen ska genomföras i svensk rätt. I betänkandet Åtgärder för en mer hållbar konsumtion (SOU 2025:124) föreslås bl.a. en ny bestämmelse i marknadsföringslagen som gäller marknadsföring med påståenden om framtida miljöprestanda. Vidare föreslås en bestämmelse om tjänster som jämför produkter och som ger konsumenter information om miljömässiga eller sociala egenskaper eller om cirkularitetsaspekter. Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 26 mars 2026.

Det kan vidare nämnas att kommissionen i mars 2023 presenterade ett förslag till direktiv om gröna påståenden. Förslaget innebär bl.a. att näringsidkare behöver ett förhandsgodkännande av ett ackrediterat organ för att använda ett miljöpåstående i kommersiellt syfte.

När det gäller EU:s officiella miljömärke för varor och tjänster, EU Ecolabel, har kraven för att få använda miljömärket bl.a. utarbetats utifrån ett livscykelperspektiv och en helhetssyn.

Som redovisats ovan har utskottet tidigare behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om differentierade reklamationsfrister och att alla varor inom EU ska ha en klimatdeklaration. Utskottet står fast vid sina tidigare ställningstaganden och föreslår därför att motionerna 2025/26:3548 (MP) yrkande 43 och 2025/26:3596 (C) yrkande 22 ska avslås.

När det sedan gäller yrkande 51 i motion 2025/26:3548 (MP) om att garantitiden för en produkt ska följa produkten och inte vara kopplad till den första ägaren av produkten har utskottet tidigare avstyrkt motionsyrkanden om att reklamationsrätten ska följa varan i stället för den ursprungliga köparen. Utskottet ser inte skäl till att göra någon annan bedömning när det gäller det aktuella motionsyrkandet. Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet är inte heller berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motion 2025/26:3548 (MP) yrkandena 50 och 59, varför även dessa motionsyrkanden bör avslås.

Ur avsnittet "Hållbar konsumtion" i betänkandet. Läs betänkandet

Miljömärkning Sverige AB förvaltar bl.a. det nordiska miljömärkningssystemet Svanen i Sverige. Kriterierna för Svanenmärkning tas fram gemensamt av de nordiska organisationer som förvaltar märkningen. Finansminister Elisabeth Svantesson har i juli 2025 som svar på en skriftlig fråga om hur hon och regeringen ser på Miljömärkning Sverige AB:s regler kring försvarsindustrin bl.a anfört att frågor som rör kriterier för miljömärkning av olika varor och tjänster är operativa frågor för bolagets styrelse och ledning att hantera.

Utskottet anser inte att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet. Motionsyrkandet bör avslås.

Ur avsnittet "Miljömärkning Sverige AB" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisats ovan antog Europaparlamentet och rådet i februari 2024 direktivet om mer konsumentmakt i den gröna omställningen. Genom direktivet skärps kraven när det gäller vilka miljöpåståenden näringsidkare får använda i sin marknadsföring. I direktivet om otillbörliga affärsmetoder ställs krav på att miljöpåståenden ska kunna styrkas och på den information som ska lämnas om verktyg som näringsidkare tillhandahåller för jämförelse av nya produkter. I bilaga I till direktivet (den s.k. svarta listan) införs ett förbud mot att göra ett allmänt miljöpåstående för vilket näringsidkaren inte kan styrka erkänd utmärkt miljöprestanda som är relevant för påståendet.

En särskild utredare har haft i uppdrag att bl.a. analysera direktivet och föreslå de författningsändringar som behövs för att genomföra det i svensk rätt. Uppdraget redovisades i betänkandet Åtgärder för en mer hållbar konsumtion (SOU 2025:124). Utredningen föreslår bl.a. att det införs en ny bestämmelse i marknadsföringslagen som innebär att en näringsidkare inte får använda sig av vilseledande framställningar som rör miljömässiga eller sociala egenskaper eller cirkularitetsaspekter såsom hållbarhet, reparerbarhet eller återvinningsbarhet. Vidare föreslås en ny bestämmelse om marknadsföring med påståenden om framtida miljöprestanda.

Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 26 mars 2026.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Ur avsnittet "Miljöpåståenden i reklam" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Enligt den reglering om betalningstider som infördes i räntelagen vid genomförandet av 2011 års direktiv om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner ska en fordran vid handelstransaktioner betalas senast 30 dagar efter det att borgenären framställt krav på betalning. Detta gäller alltid när en myndighet eller annat offentligt organ är gäldenär. I förhållanden mellan näringsidkare får betalning ske senare, om borgenären uttryckligen har godkänt det. År 2022 antogs lagen om rapportering av betalningstider. I och med det lagstiftningsärendet slutbehandlades två tillkännagivanden från 2013 och 2014 om en tvingande betalningstid om 30 dagar även vid handelstransaktioner mellan näringsidkare. I propositionen bedömde regeringen att det inte var lämpligt att gå vidare med ett förslag om tvingande lagstiftning om betalningstidens längd vid avtal mellan näringsidkare.

Som redovisats ovan presenterade kommissionen 2023 ett förslag till ny förordning om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner, som ska ersätta det nuvarande EU-direktivet på området. Förslaget innebär bl.a. att betalningstiden vid alla handelstransaktioner, både i förhållande mellan näringsidkare och mellan näringsidkare och det allmänna, inte får vara längre än 30 dagar. Förslaget till förordning förhandlas för närvarande inom EU.

Utskottet anser att resultatet av de pågående förhandlingarna bör avvaktas. Det finns därför inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen i frågan. Motionsyrkandet bör avslås.

Reservationer

1.

Telefonförsäljning m.m., punkt 1 (S, V, MP)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2025/26:972 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkandena 13 och 14,

2025/26:3371 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 2 och

2025/26:3649 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motionerna

2025/26:372 av Michael Rubbestad (SD) och

2025/26:385 av Michael Rubbestad (SD).

Ställningstagande

Telefonförsäljning är en affärsmetod som har orsakat problem för konsumenter under lång tid. Konsumentverket har haft i uppdrag att utreda och vid behov lämna förslag som syftar till att stärka konsumentskyddet vid försäljning via telefon. Av rapporten Telefonförsäljning – en oönskad, olämplig och djupt problematisk affärsmetod (redovisningsrapport 2025:5) framgår att telefonförsäljningen upplevs som problematisk av stora delar av befolkningen, särskilt av sårbara grupper. En betydande andel av konsumenterna upplever att det inte är tydligt att det rör sig om ett säljsamtal. Telefonförsäljare uppfattas ofta som påstridiga och reglerna för hur avtal ska ingås följs inte. Konsumentverket förordar i första hand ett generellt förbud mot marknadsföring och försäljning via telefon och i andra hand en strikt opt-in-lösning, dvs. att försäljningssamtal är förbjudna om inte konsumenten i förväg har förklarat sig positiv till att bli uppringd.

Vi välkomnar Konsumentverkets förslag och anser i likhet med Konsumentverket i första hand att det bör införas ett förbud mot telefonförsäljning och i andra hand en opt-in-lösning där konsumenten aktivt måste ha sagt ja till att bli uppringd. Regeringen bör ha detta som inriktning vid beredningen av Konsumentverkets rapport.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Reklam riktad till barn, punkt 2 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3181 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 18 och

avslår motion

2025/26:759 av Peter Hedberg m.fl. (S).

Ställningstagande

Barn tillbringar alltmer tid i den digitala världen. I dag saknas det förbud mot reklam som riktas mot barn på internet och i appar. Sådan reklam kan leda till starkt köptryck hos barn. I ljuset av detta finns ett stort behov av ett starkt konsumenträttsligt skydd för barn och unga i digitala miljöer. Jag anser därför att lagstiftningen om marknadsföring till barn behöver uppdateras och stärkas för att följa den digitala utvecklingen.

Enligt min mening bör regeringen arbeta aktivt med frågan både nationellt och inom EU.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Miljöpåståenden i reklam, punkt 3 (MP)

av Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 48.

Ställningstagande

Jag anser att det behöver bli betydligt enklare för konsumenter att göra informerade val som grundar sig på korrekt och tydlig miljöinformation från företag och återförsäljare. I dag tvingas företag som lagt betydande investeringar på produkter med lägre utsläpp, stärkta anställningsrättigheter och giftfria produkter utan miljöfarliga kemikalier att konkurrera med företag som endast är gröna i sin marknadsföring. För konsumenten kan det vara närmast omöjligt att veta om de produkter man köper faktiskt är bättre för miljön.

Det behövs därför en lag mot s.k. greenwashing som skyddar konsumenter från missledande miljöpåståenden och falsk marknadsföring. Förutom en stor vinst för konsumenterna skulle en sådan lag skapa en rättvis konkurrens för de företag som faktiskt investerar i hållbarhet.

Jag anser att regeringen bör beakta mina synpunkter vid den fortsatta beredningen av betänkandet Åtgärder för en mer hållbar konsumtion (SOU 2025:124).

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Ur avsnittet "Betalningstider i näringslivet" i betänkandet. Läs betänkandet