Bostadspolitik

Utskottet kan konstatera att Boverket gör bedömningen att bostadsbyggandet förväntas öka något under 2025 och att byggbehovet minskat jämfört med tidigare år. Sammantaget förväntas byggandet under de närmaste åren komma upp i de nivåer som skulle behövas för att möta det tillkommande byggbehov som Boverket beräknat, samtidigt som situationen kommer att vara fortsatt svår för dem som står långt ifrån den ordinarie bostadsmarknaden.

Som framgår ovan har regeringen vidtagit flera åtgärder, och ytterligare åtgärder har aviserats. Utskottet vill bl.a. framhålla regeringens åtgärder för att öka småhusbyggandet och de nya reglerna för att fler åtgärder ska kunna vidtas utan krav på bygglov. Regeringen har även aviserat propositioner om bl.a. hyresgarantier för barnfamiljer, förenklade regler vid ändring av en byggnad och ändrade regler kring bolånetak och amorteringar. Utskottet välkomnar också de åtgärder som regeringen vidtagit för att fler ska kunna bo i småhus eller på annat sätt äga sitt boende, t.ex. propositionen om en lag om hyrköp av bostad som ska göra det möjligt för fler att äga sitt boende och öka mångfalden av boendeformer.

Utskottet anser att regeringens vidtagna och aviserade åtgärder är vad som behövs för att möta behoven och utmaningarna på det bostadspolitiska området. Därmed avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden om åtgärder på bostadsmarknaden som behandlas i detta avsnitt.

Ur avsnittet "Åtgärder på bostadsmarknaden" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

En nationell handlingsplan för bostadsförsörjning

Utskottet står fast vid sin tidigare redovisade uppfattning om förslag om en nationell handlingsplan för bostadsförsörjning. Förslag från betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa resultatet av det arbetet. Därför avstyrker utskottet motionerna 2025/26:2821 (V) yrkande 3, 2025/26:3650 (S) yrkande 8 samt 2025/26:3545 (MP) yrkande 3.

Ytterligare åtgärder för bostadsförsörjning

När det gäller motionsyrkanden om en ny bostadsförsörjningslag står utskottet fast vid den uppfattning som tidigare redovisats. Detsamma gäller motionsyrkandena om hyresgarantier. Förslag från betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) och promemorian Stärkt trygghet i bostadsrätter (Ds 2025:28) bereds nu inom Regeringskansliet, och utskottet står fast vid att riksdagen inte bör föregripa resultatet av det arbetet. Med detta avstyrker utskottet motionerna 2025/26:3650 (S) yrkandena 4, 18 och 32, 2025/26:2821 (V) yrkandena 2, 4, 5 och 35 samt 2025/26:3545 (MP) yrkandena 2 och 5.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslagen i motionerna 2025/26:3650 (S) yrkandena 5, 6 och 45, 2025/26:2821 (V) yrkande 20 samt 2025/26:714 (S) om förtydligande av kommunernas ansvar för bostadsförsörj-ning samt förslag om att stoppa social dumpning. Utskottet konstaterar i det sammanhanget att varje kommun har ansvar för planeringen av bostadsförsörjningen inom den egna kommunen och att varje kommun också ska beakta behovet av bostäder vid den fysiska planeringen. Regeringen har dessutom en möjlighet att rikta förelägganden mot de kommuner vars handlingsplaner för bostadsförsörjningen är ofullständiga.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom övriga förslag och avstyrker därför motionerna 2025/26:3650 (S) yrkande 7 och 2025/26:929 (S).

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Bostadsförsörjning" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller motionsförslagen om att ta bort begreppet affärsmässiga principer från allbolagen, att införa tillstånd från länsstyrelsen vid försäljning av allmännyttiga bostäder samt om att utreda utformning av förbud mot utförsäljning av allmännyttiga bostäder står utskottet fast vid den uppfattning som tidigare redovisats. Motionerna 2025/26:2775 (V) yrkandena 20, 21 och 23 avstyrks. Detsamma gäller motioner om att alla kommuner ska ha minst ett allmännyttigt bostadsbolag, om att 5 § i allbolagen bör tas bort, om att kommuner bör åläggas att tydligare redogöra för hur värdeöverföringar gjorts, om att olovliga värdeöverföringar ska återbetalas samt om att reformera allbolagen så att allmännyttigt bostadsbyggande på mindre orter inte försvåras. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:2775 (V) yrkandena 25–28 och 2025/26:982 (C).

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget i motion 2025/26:1239 (S) yrkande 2 om att öka allmännyttig småhusbyggnation. Det är kommunernas ansvar att planera för bostadsförsörjningen och att ta ställ-ning till innehav i kommunala bostadsbolag. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Allmännyttiga kommunala bostadsbolag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att bostadsförsörjningslagen ändrades 2025 för att tydliggöra att kommunala bostadsförmedlingar får förmedla bostäder som reserverats utifrån olika behov och erbjuda förtur utan att det påverkar möjligheten att ta ut köavgift av de sökande. Ändringarna syftade också till att skapa bättre förutsättningar för att samordna kommunala bostadsförsörjningsåtgärder och för planeringen av bostadsbyggandet. Samtidigt som lag-ändringarna antogs riktade riksdagen, på utskottets förslag, ett tillkännagivande till regeringen om användningen av reservationer och förtur vid kommunal bostadsförmedling. Utskottet är mot den bakgrunden inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkanden om förturer. Motionerna 2025/26:3586 (S) yrkandena 64 och 65, 2025/26:3650 (S) yrkande 19, 2025/26:2775 (V) yrkande 34, 2025/26:3545 (MP) yrkande 4 och 2025/26:907 (S) avstyrks.

I övriga motioner lämnas förslag om en nationell bostadskö för våldsutsatta och deras barn, våldsutsattas rätt till bostad, kommuners skyldighet att tillhandahålla bostadsförmedling och om att privata fastighetsägare bör åläggas att fördela en viss procent av sitt lediga bestånd till en nationell bostadsförmedling. När det gäller dessa förslag står utskottet fast vid det ställningstagande som utskottet redovisade i fjol i betänkande 2024/25:CU13. Det innebär att utskottet avstyrker motionerna 2025/26:3591 (S) yrkandena 24 och 25, 2025/26:3650 (S) yrkande 48, 2025/26:2775 (V) yrkandena 33, 35 och 36, 2025/26:2834 (C) yrkande 4, 2025/26:3581 (C) yrkande 30, 2025/26:858 (S) och 2025/26:1249 (S) yrkande 1.

Ur avsnittet "Bostadsförmedling och förtur för vissa grupper" i betänkandet. Läs betänkandet

Regeringen arbetar med åtgärder för att underlätta byggande på landsbygden och svaga marknader. Bland annat bereds förslag om subventionerade kreditgarantiavgifter. Även Boverkets förslag till statliga topplån bereds inom Regeringskansliet. Sedan tidigare finns statliga kreditgarantier som syftar till att öka möjligheterna att finansiera nybyggnationer och anordnande av bostäder på svaga marknader där marknadsvärdet på fastigheter är lägre. Utskottet anser att resultatet av den beredning som pågår inom Regeringskansliet inte bör föregripas genom en åtgärd från riksdagens sida. Med detta avstyrks motionerna 2025/26:2821 (V) yrkande 24, 2025/26:3185 (C) yrkandena 24 och 25 och 2025/26:3184 (C) yrkande 36 och 37, 2025/26:923 (S) yrkande 2.

Utskottet står fast vid den uppfattning om investeringsstöd för hyresrätter och studentbostäder som tidigare redovisats. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:511 (-) yrkande 2, 2025/26:644 (S), 2025/26:659 (S) yrkande 1, 2025/26:923 (S) yrkande 1, 2025/26:930 (S) yrkande 2, 2025/26:1209 (S) yrkande 2, 2025/26:1239 (S) yrkande 4 och 2025/26:1921 (S).

Det är viktigt att nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen går i takt. Därför ser utskottet positivt på att medel i statens budget har anvisats för att stödja bostadsbyggande i etablerings- och omställningskommuner. Samtidigt bereds förslag om subvention av kreditgarantiavgifter för bostäder i etablerings- och omställningskommuner inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av de åtgärder som pågår anser utskottet inte heller att det finns skäl för ett tillkännagivande från riksdagen om att införa statliga lånegarantier för bostadsbyggande i etablerings- och expansionskommuner eller en stimulans för bostadsbyggande för att stödja näringslivets gröna omställning i norra Sverige. Därför avstyrks motionerna 2025/26:923 (S) yrkande 3 och 2025/26:1416 (S).

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom motioner om att utreda formerna för att staten ska kunna bidra med fler aktiva åtgärder inom bostadspolitiken och inte heller om att införa ett system för byggsubventioner riktade till uppförande av flerfamiljshus i syfte att stärka en hållbar bostadsmarknad och social sammanhållning. Därför avstyrks även motionerna 2025/26:3650 (S) yrkande 10 och 2025/26:674 (S).

Ur avsnittet "Finansiering av bostadsbyggande" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 8. Läs betänkandet

Regeringen arbetar med åtgärder för att underlätta byggande på landsbygden och svaga marknader. Bland annat bereds förslag om subventionerade kreditgarantiavgifter. Även Boverkets förslag till statliga topplån bereds inom Regeringskansliet. Sedan tidigare finns statliga kreditgarantier som syftar till att öka möjligheterna att finansiera nybyggnationer och anordnande av bostäder på svaga marknader där marknadsvärdet på fastigheter är lägre. Utskottet anser att resultatet av den beredning som pågår inom Regeringskansliet inte bör föregripas genom en åtgärd från riksdagens sida. Med detta avstyrks motionerna 2025/26:2821 (V) yrkande 24, 2025/26:3185 (C) yrkandena 24 och 25 och 2025/26:3184 (C) yrkande 36 och 37, 2025/26:923 (S) yrkande 2.

Utskottet står fast vid den uppfattning om investeringsstöd för hyresrätter och studentbostäder som tidigare redovisats. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2025/26:511 (-) yrkande 2, 2025/26:644 (S), 2025/26:659 (S) yrkande 1, 2025/26:923 (S) yrkande 1, 2025/26:930 (S) yrkande 2, 2025/26:1209 (S) yrkande 2, 2025/26:1239 (S) yrkande 4 och 2025/26:1921 (S).

Det är viktigt att nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen går i takt. Därför ser utskottet positivt på att medel i statens budget har anvisats för att stödja bostadsbyggande i etablerings- och omställningskommuner. Samtidigt bereds förslag om subvention av kreditgarantiavgifter för bostäder i etablerings- och omställningskommuner inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av de åtgärder som pågår anser utskottet inte heller att det finns skäl för ett tillkännagivande från riksdagen om att införa statliga lånegarantier för bostadsbyggande i etablerings- och expansionskommuner eller en stimulans för bostadsbyggande för att stödja näringslivets gröna omställning i norra Sverige. Därför avstyrks motionerna 2025/26:923 (S) yrkande 3 och 2025/26:1416 (S).

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom motioner om att utreda formerna för att staten ska kunna bidra med fler aktiva åtgärder inom bostadspolitiken och inte heller om att införa ett system för byggsubventioner riktade till uppförande av flerfamiljshus i syfte att stärka en hållbar bostadsmarknad och social sammanhållning. Därför avstyrks även motionerna 2025/26:3650 (S) yrkande 10 och 2025/26:674 (S).

Ur avsnittet "Finansiering av bostadsbyggande" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 7. Läs betänkandet

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det är viktigt att det finns bostäder för studenter i hela landet.

Utskottet konstaterar att flera av de senaste årens regelförändringar även berör studentbostäder. Det gäller bl.a. förändringarna inom kommunernas ansvar för bostadsplanering och förutsättningarna för reservationer för bostadsförmedlingen. Vidare har det införts lättnader i byggkraven för studentbostäder och Boverket har gjort en översyn av byggreglerna. Därutöver vill utskottet nämna Akademiska Hus AB, som har ett uppdrag att bygga och förvalta student- och forskarbostäder. Som framgår av Boverkets bostadsmarknadsenkät är trenden de senaste åren att färre kommuner uppger underskott för studentbostäder, vilket är positivt.

Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns skäl för ett tillkännagivande från riksdagens sida angående studentbostäder. Motionsyrkandena i detta avsnitt avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Studentbostäder" i betänkandet. Läs betänkandet

Inledningsvis vill utskottet framhålla att det behövs olika typer av boenden för att tillgodose äldre personers olika behov. Regeringen har i förordningen (2016:848) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer definierat hyresbostäder för äldre personer på den ordinarie bostadsmarknaden. Boverket använder en definition av trygghetsbostäder i BME. Sammantaget ser inte utskottet att det behövs någon ytterligare definition av boendeformerna.

Boverkets byggregler innehåller bl.a. krav på termisk komfort. Utskottet gör bedömningen att de nya byggreglerna kan bidra till mer kostnadseffektivt byggande med ökad möjlighet för innovation och teknisk utveckling. Med hänsyn till att byggreglerna nyligen setts över ser utskottet inte behov av någon åtgärd från riksdagens sida i denna del.

Kommunerna har sedan tidigare ansvar för planeringen av bostäder inom kommunen, och detta omfattar även behovet av senior- och trygghetsbostäder. Sedan 2022 har kommunerna även ansvar för att ta fram en handlingsplan för bostadsförsörjningen som bl.a. ska innehålla en bedömning av bostads-behoven, mål för bostadsbyggande och kommunens åtgärder för att uppnå dessa mål. Utskottet ser därför inte behov av ett tillkännagivande till regeringen om att kommuner ska åläggas att kartlägga behovet och utforma handlingsplaner för senior- och äldrebostäder.

Utskottet vill i sammanhanget även lyfta fram SBO:s verksamhet på svaga bostadsmarknader och dess möjlighet att bidra till fler tillgängliga bostäder till överkomlig hyra för äldre och samtidigt stödja lokalsamhällens bostadsmarknad.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för tillkännagivande från riksdagens sida om bostäder för äldre. Motions-yrkandena i detta avsnitt avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Bostäder för äldre personer" i betänkandet. Läs betänkandet

Bostadsanpassningsbidraget är en del av svensk funktionshinderspolitik och ett uttryck för samhällets mål att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva som alla andra i egen bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Syftet är att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende, vilket utskottet står bakom.

Boverkets utvärdering av bostadsanpassningslagen har resulterat i flera förslag till förändringar i lagstiftningen. Rapporten bereds nu inom Regerings-kansliet. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa det arbete som pågår, och därför avstyrks motionerna.

Ur avsnittet "Bostadsanpassning" i betänkandet. Läs betänkandet

Boendesegregation och negativ utveckling i områden med socioekonomiska utmaningar får negativa konsekvenser för både individer och samhället som helhet. Det är därför viktigt att bryta boendesegregationen och utanförskapet.

Utskottet konstaterar att ett antal åtgärder har vidtagits eller planeras för att möjliggöra ett mer träffsäkert arbete. Som exempel kan nämnas Boverkets och SCB:s uppdrag om fördjupad analys av utanförskapet och uppdraget att genomföra uppföljningar under 2026 och 2027. Myndigheterna ska också ta fram en metod som ska ligga till grund för arbetet inom ramen för Boverkets uppdrag om utanförskap i uppdraget om uppföljning av analysen. Detta syftar till att underlätta för regeringen och andra aktörer vid planering, utformning och genomförande av insatser i arbetet mot utanförskap.

Mot denna bakgrund ser inte utskottet skäl för ett tillkännagivande från riksdagen med anledning av förslagen om olika åtgärder mot segregation, utanförskap och diskriminering på bostadsmarknaden. Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Åtgärder mot segregation och utanförskap på bostadsmarknaden" i betänkandet. Läs betänkandet

Som motionärerna framhåller är den byggda miljöns utformning viktig för människors hälsa. Utskottet kan konstatera att flera åtgärder som regeringen vidtagit ligger i linje med motionsförslaget. Regeringen beslutade exempelvis under 2025 om en ny strategi för levande och trygga städer och har gett ett delvis nytt uppdrag till Rådet för levande städer. Samtidigt pågår egnahemskommissionärens arbete. Kommissionären ska bl.a. genom dialog med kommuner och byggaktörer verka för att nya trädgårdsstäder anläggs. Mot denna bakgrund anser inte utskottet att det finns skäl till något tillkännagivande från riksdagen på området. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Hälsofrämjande stadsmiljöer" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att arbetet med det omarbetade energiprestanda-direktivet går framåt. Direktivet innebär att kraven för energieffektivisering i byggnader skärps. Det ställer bl.a. krav på medlemsländerna att säkerställa en viss renovering av befintliga byggnader, t.ex. ska varje medlemsstat fastställa en nationell byggnadsrenoveringsplan med en färdplan med nationellt fastställda mål och mätbara indikatorer. Som framgår ovan har regeringen vidtagit flera åtgärder för att förbereda genomförandet av direktivet i svensk lagstiftning, bl.a. genom uppdrag till Boverket och Energimyndigheten. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att ta ett initiativ om energieffektivisering av bostäder. Motionsyrkandet i detta avsnitt avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Energieffektivisering av bostäder" i betänkandet. Läs betänkandet

Återbruk, cirkulär ekonomi och minskade utsläpp i byggsektorn behövs för att Sverige ska nå miljömålen. Utskottet anser att det mest grundläggande sättet att hushålla med resurserna i bygg- och fastighetssektorn är att använda befintliga material och byggnader så effektivt och länge som möjligt.

Intresset för cirkulär ekonomi är mycket stort i branschen och utskottet kan konstatera att regeringen är aktiv på området. Flera insatser pågår för att förbättra förutsättningarna för en cirkulär ekonomi både nationellt och på EU-nivå. Till exempel har regeringen tagit fram förslag på lättnader i byggkraven vid ändring och ombyggnad och infört stimulansåtgärder till kommuner som antar detaljplaner som möjliggör omvandling av lokaler till bostäder. Boverket har ett uppdrag att ta fram underlag för genomförandet av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda och att förbereda införandet av EU:s nya byggproduktförordning. Detta ska redovisas under 2026. På EU-nivå fortsätter arbetet med den europeiska gröna given. Även arbetet med taxonomin pågår, vilket förväntas leda till fler miljömässigt hållbara investeringar.

Förslagen i motionerna i detta avsnitt syftar huvudsakligen till att förbättra förutsättningarna för cirkulär ekonomi inom byggsektorn. Utskottet kan konstatera att det på senare år vidtagits flera åtgärder för att bättre utnyttja det befintliga fastighetsbeståndet, minska klimatpåverkan, underlätta återanvändning och återvinning av byggmaterial och skapa ekonomiska incitament för en cirkulär byggbransch. Utskottet anser att de senaste årens åtgärder och lagändringar har skapat förutsättningar som i stor utsträckning tillgodoser dessa motionsyrkanden. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Ur avsnittet "Cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn" i betänkandet. Läs betänkandet

Precis som förra året kan utskottet konstatera att regeringens arbete styr mot ett mer hållbart byggande med förnybara material, exempelvis trä. Boverket har ett pågående arbete med kunskapsöversikt kring metodutveckling och fortsatt utvecklingsbehov inom trähusbyggande. Därutöver bereds ett antal ärenden inom Regeringskansliet som gynnar ökat trähusbyggande. Därmed anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att ta något initiativ för att främja byggande i trä. Motionerna bör därför avslås.

Ur avsnittet "Ökat byggande i trä" i betänkandet. Läs betänkandet

Boverkets bedömning är att gröna tak numera är ett väletablerat inslag i stadsmiljön. Trenden är i dag att allt fler tak utnyttjas för flera funktioner samtidigt, t.ex. att gröna tak kombineras med solceller. Boverkets vägledning och verktyg finns som stöd för kommunerna i att integrera ekosystemtjänster i fysisk planering, byggande och förvaltning samt som stöd för gröna tak. Boverket har även tillsammans med Naturvårdsverket tagit fram en nationell vägledning för grönplanering som syftar till att främja arbetet med gröna planeringsunderlag. Vidare har regeringen fattat beslut om en ny strategi för levande och trygga städer där minskad klimatpåverkan, ökad klimatanpassning och säkrare ekosystemtjänster ingår. Samtidigt pågår arbetet med förordningen för naturrestaurering och uppdraget om att ta fram en nationell restaureringsplan. Utskottet gör bedömningen att förutsättningarna för att utnyttja tak som en strategisk resurs är goda, och det pågår dessutom arbete för att ytterligare förbättra förutsättningarna. Utskottet ser därför inte anledning för riksdagen att göra ett tillkännagivande till regeringen på området.

Ur avsnittet "Takyta som strategisk resurs" i betänkandet. Läs betänkandet