Planering och byggande

Utskottet konstaterar att gällande rätt innebär att planläggning av användningen av mark- och vattenområden är en kommunal angelägenhet. Kommunerna har därmed en stark ställning när det gäller utformningen och lokaliseringen av enskilda byggnader samt hur marken bebyggs. Detta är ett uttryck för den kommunala självstyrelsen som enligt utskottets mening bör värnas. Utskottet anser inte att det finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:1447 (S) yrkande 2, 2025/26:1276 (M) yrkande 10 eller 2025/26:3184 (C) yrkande 15, som därför bör avslås.

När det gäller frågan om en reglering av upplåtelseformer för bostäder i detalj- och översiktsplaner konstaterar utskottet att Översiktsplaneutredningen har bedömt att det inte är lämpligt att ha sådana bestämmelser i en detaljplan och att det inte är lämpligt att införa en möjlighet att reglera upplåtelseformer i PBL. Utskottet anser inte att det som motionärerna har anfört medför att det finns skäl att föreslå något initiativ från riksdagen på området. Motionerna 2025/26:2821 (V) yrkandena 18 och 19 och 2025/26:3650 (S) yrkande 25 bör därför avslås.

Utskottet konstaterar vidare att vissa kommuner redan i dag arbetar med tematiska översiktsplaner för turism, dvs. en särskild planeringsprocess med fokus på besöksnäring och turism, och att andra kommuner på olika sätt har fört in besöksnäring eller turism som en aspekt i sin kommuntäckande översiktsplan. Utskottet anser inte att det som anförs i motionerna 2025/26:3184 (C) yrkande 11 eller 2025/26:2628 (C) yrkande 1 ger anledning att föreslå något initiativ i fråga om reglerna för översiktsplanering. Motionerna bör därför avslås.

Som framgår ovan infördes det för en tid sedan regional fysisk planering i Hallands län. Utskottet är fortfarande inte berett att ställa sig bakom motionsyrkandena om att regional fysisk planering bör införas i fler län. Som utskottet noterade i samband med beredningen av proposition 2021/22:184 är det dock inte uteslutet att regional fysisk planering kan komma att införas i fler län när det finns behov av och förutsättningar för sådan planering. Motion 2025/26:2821 (V) yrkande 23 bör därför avslås.

Ur avsnittet "Plansystemet" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att planprocessen och de bestämmelser som styr planering och planeringsunderlag inte i onödan försvårar bostadsbyggandet. När det gäller motionsyrkandena som avser graden av styrning genom detaljplaner och begränsande av detaljplanekravet ser utskottet inte anledning att föreslå något initiativ. Vidare finns det möjlighet att enligt annan lagstiftning än PBL motverka att hotellrörelser används i brottsligt syfte. Mot denna bakgrund anser utskottet att samtliga motioner bör avslås.

Ur avsnittet "Reglering med detaljplan" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att miljö- och klimatfrågor ska beaktas i samhälls-planeringen enligt gällande bestämmelser i PBL. Boverket ger vidare kommunerna vägledning om hur de kan hantera klimatrelaterade risker i planläggningen. Som redogjorts för ovan kan länsstyrelsen i vissa fall överpröva och i vissa fall upphäva en detaljplan, exempelvis om beslutet kan antas innebära att en bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till risken för olyckor, översvämning eller erosion. De fysiska och ansvarsmässiga förutsättningar som behövs för att hantera dagvatten regleras också med stöd av PBL i olika steg av planeringsprocessen. Mot denna bakgrund anser utskottet att det enligt gällande rätt finns förutsättningar att tillgodose de förslag om klimatanpassning i planeringen och hantering av dagvatten som framförs i motionerna 2025/26:2824 (C) yrkandena 10 och 15, 2025/26:3368 (MP) yrkandena 12–14, 2025/26:3370 (MP) yrkandena 1, 3 och 5–7, 2025/26:3421 (MP) yrkandena 6, 8, 9, 11 och 19 och 2025/26:3422 (MP) yrkandena 178 och 179.

När det gäller motionsyrkandena om minskat bilberoende har utskottet tidigare konstaterat att kommunerna enligt gällande rätt kan ställa krav på parkering vid bebyggelse i den omfattning som kommunerna anser behövs. Boverket har vidare redovisat ett uppdrag som syftar till att tillgängliggöra information och belysa med goda exempel hur användningen av markyta kan effektiviseras och stadsmiljön förbättras genom att kommunerna aktivt använder sig av parkeringstal som verktyg. I vägledningen lämnar Boverket förslag om hur kommunerna kan integrera parkeringsfrågor i planeringen. Mot denna bakgrund bör motionerna 2025/26:2780 (V) yrkande 10 och 2025/26:3422 (MP) yrkande 104 avslås. Vidare anser utskottet inte att det finns skäl för riksdagen att föreslå något initiativ med anledning av motion 2025/26:1536 (M) yrkandena 2 och 3, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Klimatfrågor i planeringen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att kommunerna enligt gällande rätt ska beakta behovet av lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, inklusive vid planering för skolmiljöer. På området finns också allmänna råd från Boverket. Vidare har regeringen gett Boverket ett uppdrag som gäller bl.a. planering av lokaler och anläggningar för idrott. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns anledning att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:2820 (V) yrkande 2, 2025/26:3180 (C) yrkande 7 eller 2025/26:3367 (MP) yrkandena 22, 28 och 29, som därför bör avslås.

Utskottet anser att det är viktigt att lekplatser och annan bebyggelse uppfyller de krav på tillgänglighet och användbarhet som ställs upp i plan- och bygglagstiftningen. Med hänvisning till de regler och krav som redan finns anser dock inte utskottet att det finns skäl att föreslå något initiativ med anledning av det som framförs i motion 2025/26:853 (S). Motionen bör därför avslås.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl att föreslå något initiativ från riksdagen när det gäller motion 2025/26:17 (SD), som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Frågor om idrott och gestaltning i planeringen" i betänkandet, som även gäller punkt 7. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att kommunerna enligt gällande rätt ska beakta behovet av lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, inklusive vid planering för skolmiljöer. På området finns också allmänna råd från Boverket. Vidare har regeringen gett Boverket ett uppdrag som gäller bl.a. planering av lokaler och anläggningar för idrott. Mot denna bakgrund anser utskottet inte att det finns anledning att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:2820 (V) yrkande 2, 2025/26:3180 (C) yrkande 7 eller 2025/26:3367 (MP) yrkandena 22, 28 och 29, som därför bör avslås.

Utskottet anser att det är viktigt att lekplatser och annan bebyggelse uppfyller de krav på tillgänglighet och användbarhet som ställs upp i plan- och bygglagstiftningen. Med hänvisning till de regler och krav som redan finns anser dock inte utskottet att det finns skäl att föreslå något initiativ med anledning av det som framförs i motion 2025/26:853 (S). Motionen bör därför avslås.

Utskottet anser inte heller att det finns skäl att föreslå något initiativ från riksdagen när det gäller motion 2025/26:17 (SD), som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Frågor om idrott och gestaltning i planeringen" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Utskottet har nyligen tagit ställning till regeringens förslag i proposition 2024/25:132 där regeringen föreslog vissa möjligheter till undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet för studentbostäder. Utskottet tillstyrkte förslagen och konstaterade att enligt de nya reglerna ska minst 20 procent av studentbostäderna fortfarande uppfylla kraven på tillgänglighet och användbarhet. Mot den bakgrunden anser utskottet att det saknas skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2025/26:2778 (V) yrkande 8, som därför bör avslås.

I PBL finns bestämmelser om byggnaders utformning, bl.a. krav på energihushållning. Bestämmelserna kompletteras av lagen respektive förordningen om energimätning i byggnader, genom vilka det har införts regler för individuell mätning och debitering av värme och varmvatten på lägenhetsnivå i flerbostadshus. Eftersom det därmed redan enligt gällande rätt finns vissa möjligheter att ställa krav på åtgärder för en minskad vattenförbrukning anser inte utskottet att det finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av det som framförs i motion 2025/26:3368 (MP) yrkandena 15, 16, 18 och 19. Motionsyrkandena bör därför avslås.

När det gäller övriga motionsförslag konstaterar utskottet att Kommittén för modernare byggregler respektive Boverket har gjort en översyn av regelverket för tekniska utformningskrav och egenskapskrav. I juli 2025 trädde nya byggregler i kraft, som bl.a. ska underlätta nya tekniska lösningar och öppna för användandet av nya material och metoder. Utskottet anser inte att det finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av förslagen i motionerna 2025/26:465 (SD) och 2025/26:3758 (L) yrkande 5, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Krav vid ny- eller ombyggnad av bostäder" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet har nyligen tagit ställning till regeringens förslag i proposition 2024/25:132 där regeringen föreslog vissa möjligheter till undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet för studentbostäder. Utskottet tillstyrkte förslagen och konstaterade att enligt de nya reglerna ska minst 20 procent av studentbostäderna fortfarande uppfylla kraven på tillgänglighet och användbarhet. Mot den bakgrunden anser utskottet att det saknas skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2025/26:2778 (V) yrkande 8, som därför bör avslås.

I PBL finns bestämmelser om byggnaders utformning, bl.a. krav på energihushållning. Bestämmelserna kompletteras av lagen respektive förordningen om energimätning i byggnader, genom vilka det har införts regler för individuell mätning och debitering av värme och varmvatten på lägenhetsnivå i flerbostadshus. Eftersom det därmed redan enligt gällande rätt finns vissa möjligheter att ställa krav på åtgärder för en minskad vattenförbrukning anser inte utskottet att det finns skäl att vidta några åtgärder med anledning av det som framförs i motion 2025/26:3368 (MP) yrkandena 15, 16, 18 och 19. Motionsyrkandena bör därför avslås.

När det gäller övriga motionsförslag konstaterar utskottet att Kommittén för modernare byggregler respektive Boverket har gjort en översyn av regelverket för tekniska utformningskrav och egenskapskrav. I juli 2025 trädde nya byggregler i kraft, som bl.a. ska underlätta nya tekniska lösningar och öppna för användandet av nya material och metoder. Utskottet anser inte att det finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av förslagen i motionerna 2025/26:465 (SD) och 2025/26:3758 (L) yrkande 5, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Krav vid ny- eller ombyggnad av bostäder" i betänkandet, som även gäller punkt 8. Läs betänkandet

Som framgår ovan har frågan om bullerdeklaration övervägts av Buller-samordningsutredningen, som inte fann skäl att föreslå ett sådant krav. I stället föreslog utredningen andra ändringar i regelverket som syftade till att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Utskottet anser inte att det som anförs i motion 2025/26:557 (M) yrkande 4 ger skäl för riksdagen att ta något initiativ på området. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Kommittén för modernare byggregler har i sin översyn konstaterat att trafikbullerförordningen inte är ändamålsenligt utformad eftersom regleringen påverkar möjligheterna att utforma bra planlösningar och ställer hårdare krav på bostäder med ett ojämnt antal rum än bostäder med ett jämnt antal rum. I stället borde de primära åtgärderna enligt kommittén vara att kräva kompensationsåtgärder för att minska bullret där det överskrids alternativt öppna för olika lösningar för byggnaders utformning och byggnadstekniska lösningar för att nå innemiljökraven. Det kan gälla krav vid detaljplanering och bygglov. Kommitténs förslag bereds inom Regeringskansliet.

PBL och miljöbalken har ändrats för att förbättra samordningen mellan de båda regelverken. Boverket har utfärdat nya föreskrifter om skydd mot buller som myndigheten anger harmonierar mer med Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller. Boverket arbetar också med vägledningar som ska begränsa oönskade ljud och förstärka positiva ljud. Vidare samordnar Naturvårdsverket myndigheternas arbete i fråga om omgivningsbuller. Utskottet anser inte att det finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:1228 (S), 2025/26:2498 (M), 2025/26:2969 (M), 2025/26:3397 (M) och 2025/26:3403 (M), som därför bör avslås. Detsamma gäller motionerna 2025/26:557 (M) yrkandena 1–3, 5 och 6, 2025/26:1276 (M) yrkande 11, 2025/26:2166 (M), 2025/26:2317 (M) och 2025/26:2729 (SD) yrkande 5.

När det gäller motionsyrkandena om s.k. kulturljudzoner konstaterar utskottet att det finns kommuner som arbetar med en sådan typ av planering inom ramen för det befintliga regelverket. Utskottet anser inte att det finns skäl att anledning att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:809 (C), 2025/26:2636 yrkandena 1 och 4, 2025/26:3147 (L) och 2025/26:3366 (MP) yrkande 2. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Frågor om buller och andra störningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 12. Läs betänkandet

Som framgår ovan har frågan om bullerdeklaration övervägts av Buller-samordningsutredningen, som inte fann skäl att föreslå ett sådant krav. I stället föreslog utredningen andra ändringar i regelverket som syftade till att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Utskottet anser inte att det som anförs i motion 2025/26:557 (M) yrkande 4 ger skäl för riksdagen att ta något initiativ på området. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Kommittén för modernare byggregler har i sin översyn konstaterat att trafikbullerförordningen inte är ändamålsenligt utformad eftersom regleringen påverkar möjligheterna att utforma bra planlösningar och ställer hårdare krav på bostäder med ett ojämnt antal rum än bostäder med ett jämnt antal rum. I stället borde de primära åtgärderna enligt kommittén vara att kräva kompensationsåtgärder för att minska bullret där det överskrids alternativt öppna för olika lösningar för byggnaders utformning och byggnadstekniska lösningar för att nå innemiljökraven. Det kan gälla krav vid detaljplanering och bygglov. Kommitténs förslag bereds inom Regeringskansliet.

PBL och miljöbalken har ändrats för att förbättra samordningen mellan de båda regelverken. Boverket har utfärdat nya föreskrifter om skydd mot buller som myndigheten anger harmonierar mer med Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller. Boverket arbetar också med vägledningar som ska begränsa oönskade ljud och förstärka positiva ljud. Vidare samordnar Naturvårdsverket myndigheternas arbete i fråga om omgivningsbuller. Utskottet anser inte att det finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:1228 (S), 2025/26:2498 (M), 2025/26:2969 (M), 2025/26:3397 (M) och 2025/26:3403 (M), som därför bör avslås. Detsamma gäller motionerna 2025/26:557 (M) yrkandena 1–3, 5 och 6, 2025/26:1276 (M) yrkande 11, 2025/26:2166 (M), 2025/26:2317 (M) och 2025/26:2729 (SD) yrkande 5.

När det gäller motionsyrkandena om s.k. kulturljudzoner konstaterar utskottet att det finns kommuner som arbetar med en sådan typ av planering inom ramen för det befintliga regelverket. Utskottet anser inte att det finns skäl att anledning att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:809 (C), 2025/26:2636 yrkandena 1 och 4, 2025/26:3147 (L) och 2025/26:3366 (MP) yrkande 2. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Frågor om buller och andra störningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 10 och 12. Läs betänkandet

Som framgår ovan har frågan om bullerdeklaration övervägts av Buller-samordningsutredningen, som inte fann skäl att föreslå ett sådant krav. I stället föreslog utredningen andra ändringar i regelverket som syftade till att underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta miljöer. Utskottet anser inte att det som anförs i motion 2025/26:557 (M) yrkande 4 ger skäl för riksdagen att ta något initiativ på området. Motionsyrkandet bör därför avslås.

Kommittén för modernare byggregler har i sin översyn konstaterat att trafikbullerförordningen inte är ändamålsenligt utformad eftersom regleringen påverkar möjligheterna att utforma bra planlösningar och ställer hårdare krav på bostäder med ett ojämnt antal rum än bostäder med ett jämnt antal rum. I stället borde de primära åtgärderna enligt kommittén vara att kräva kompensationsåtgärder för att minska bullret där det överskrids alternativt öppna för olika lösningar för byggnaders utformning och byggnadstekniska lösningar för att nå innemiljökraven. Det kan gälla krav vid detaljplanering och bygglov. Kommitténs förslag bereds inom Regeringskansliet.

PBL och miljöbalken har ändrats för att förbättra samordningen mellan de båda regelverken. Boverket har utfärdat nya föreskrifter om skydd mot buller som myndigheten anger harmonierar mer med Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller. Boverket arbetar också med vägledningar som ska begränsa oönskade ljud och förstärka positiva ljud. Vidare samordnar Naturvårdsverket myndigheternas arbete i fråga om omgivningsbuller. Utskottet anser inte att det finns skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:1228 (S), 2025/26:2498 (M), 2025/26:2969 (M), 2025/26:3397 (M) och 2025/26:3403 (M), som därför bör avslås. Detsamma gäller motionerna 2025/26:557 (M) yrkandena 1–3, 5 och 6, 2025/26:1276 (M) yrkande 11, 2025/26:2166 (M), 2025/26:2317 (M) och 2025/26:2729 (SD) yrkande 5.

När det gäller motionsyrkandena om s.k. kulturljudzoner konstaterar utskottet att det finns kommuner som arbetar med en sådan typ av planering inom ramen för det befintliga regelverket. Utskottet anser inte att det finns skäl att anledning att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:809 (C), 2025/26:2636 yrkandena 1 och 4, 2025/26:3147 (L) och 2025/26:3366 (MP) yrkande 2. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Frågor om buller och andra störningar" i betänkandet, som även gäller punkterna 10 och 11. Läs betänkandet

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att regelverket främjar ett hållbart byggande. Boverket har nyligen lämnat en rapport om sitt uppdrag att utveckla arbetet med en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn, där myndigheten lämnar förslag som berör flera av de frågor som tas upp i motionerna. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har reglerna för rivningslov nyligen ändrats. Med hänsyn till detta anser inte utskottet att det finns skäl för riksdagen att föreslå något initiativ med anledning av motionsförslagen om olika åtgärder för att främja ett cirkulärt byggande och motverka rivningar. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Åtgärder för att främja ett cirkulärt byggande" i betänkandet, som även gäller punkt 14. Läs betänkandet

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att regelverket främjar ett hållbart byggande. Boverket har nyligen lämnat en rapport om sitt uppdrag att utveckla arbetet med en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn, där myndigheten lämnar förslag som berör flera av de frågor som tas upp i motionerna. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har reglerna för rivningslov nyligen ändrats. Med hänsyn till detta anser inte utskottet att det finns skäl för riksdagen att föreslå något initiativ med anledning av motionsförslagen om olika åtgärder för att främja ett cirkulärt byggande och motverka rivningar. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Ur avsnittet "Åtgärder för att främja ett cirkulärt byggande" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Det är viktigt att regelverken för planering och byggande främjar ett hållbart byggande. Boverkets nya byggregler har nyligen trätt i kraft. De nya reglerna syftar bl.a. till att möjliggöra byggande med nya lösningar. Utskottet noterar vidare att det finns ett pågående arbete som bl.a. styr mot mer hållbara metoder. Med hänsyn till detta bör motionerna 2025/26:3548 (MP) yrkande 141, 2025/26:3184 (C) yrkandena 12, 16, 17 och 19, 2025/26:1787 (M), 2025/26:2664 (L), 2025/26:656 (S) yrkande 3, och 2025/26:2611 (C) yrkandena 1–3 avslås.

I januari 2022 trädde den nya lagen om klimatdeklaration för byggnader i kraft, och Boverket har haft i uppdrag att underlätta införandet. Vidare pågår ett arbete med anledning av det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD), vilket bl.a. innefattar att Boverket ska göra en översyn av systemet med energideklarationer. Med hänsyn till detta bör motionerna 2025/26:3548 (MP) yrkande 115, 2025/26:3732 (S) yrkande 30, 2025/26:3582 (C) yrkande 144, 2025/26:3273 (MP) yrkande 29, 2025/26:3422 (MP) yrkandena 97 och 172, 2025/26:3421 (MP) yrkande 42 och 2025/26:3547 (MP) yrkande 1 avslås.

När det gäller frågor om återbruk och hållbarhet vid offentlig upphandling har Boverket tillsammans med Upphandlingsmyndigheten utarbetat hållbarhetskriterier och upphandlingsstöd. Syftet med det har varit att underlätta för beställare och byggherrar att ställa krav på minskad miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv vid byggande. Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd på området. Motion 2025/26:3422 (MP) yrkande 19 bör därför avslås.

Ur avsnittet "Hållbarhetsåtgärder m.m." i betänkandet, som även gäller punkt 16. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att reglerna om lov- och anmälningsplikt är enkla, förutsebara och effektiva. Det är samtidigt viktigt att regelverket tillgodoser angelägna allmänna och enskilda intressen och möjliggör ett långsiktigt hållbart byggande av bostäder. Genom de ändringar i PBL som trädde i kraft den 1 december 2025 har fler åtgärder blivit bygglovsbefriade. Samtidigt infördes fler möjligheter att få utföra åtgärder även om de avviker från detaljplan eller områdesbestämmelser. Mot denna bakgrund anser inte utskottet att det finns skäl för riksdagen att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:61 (SD) yrkande 1, 2025/26:1789 (M), 2025/26:800 (C), 2025/26:1184 (C), 2025/26:1729 (KD) yrkande 1 och 2, 2025/26:3185 (C) yrkande 26, 2025/26:3184 (C) yrkandena 21, 22 och 38, 2025/26:2570 (M) yrkande 8, 2025/26:3294 (M), 2025/26:3616 (L) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2101 (M) och 2025/26:2729 (SD) yrkandena 2–4. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Vidare har regeringen inrättat ett stöd till kommuner som antar detaljplaner som gör det möjligt att omvandla lokalarea till boarea. Utskottet anser därför att det saknas skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2025/26:3548 (MP) yrkande 128, som därför bör avslås.

Utskottet noterar att det finns reglering som avser tillstånd för reklam vid vägar i annan lagstiftning och anser därför att det saknas skäl för en sådan ändring i PBL som föreslås i motion 2025/26:925 (S). Motionsyrkandet bör därför avslås.

Utskottet finner heller inte anledning att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2101 (M) eller 2025/26:2729 (SD) yrkandena 2–4, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Reglerna för bygglov m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 18 och 19. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att reglerna om lov- och anmälningsplikt är enkla, förutsebara och effektiva. Det är samtidigt viktigt att regelverket tillgodoser angelägna allmänna och enskilda intressen och möjliggör ett långsiktigt hållbart byggande av bostäder. Genom de ändringar i PBL som trädde i kraft den 1 december 2025 har fler åtgärder blivit bygglovsbefriade. Samtidigt infördes fler möjligheter att få utföra åtgärder även om de avviker från detaljplan eller områdesbestämmelser. Mot denna bakgrund anser inte utskottet att det finns skäl för riksdagen att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:61 (SD) yrkande 1, 2025/26:1789 (M), 2025/26:800 (C), 2025/26:1184 (C), 2025/26:1729 (KD) yrkande 1 och 2, 2025/26:3185 (C) yrkande 26, 2025/26:3184 (C) yrkandena 21, 22 och 38, 2025/26:2570 (M) yrkande 8, 2025/26:3294 (M), 2025/26:3616 (L) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2101 (M) och 2025/26:2729 (SD) yrkandena 2–4. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Vidare har regeringen inrättat ett stöd till kommuner som antar detaljplaner som gör det möjligt att omvandla lokalarea till boarea. Utskottet anser därför att det saknas skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2025/26:3548 (MP) yrkande 128, som därför bör avslås.

Utskottet noterar att det finns reglering som avser tillstånd för reklam vid vägar i annan lagstiftning och anser därför att det saknas skäl för en sådan ändring i PBL som föreslås i motion 2025/26:925 (S). Motionsyrkandet bör därför avslås.

Utskottet finner heller inte anledning att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2101 (M) eller 2025/26:2729 (SD) yrkandena 2–4, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Reglerna för bygglov m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 17 och 19. Läs betänkandet

Utskottet anser att det är viktigt att reglerna om lov- och anmälningsplikt är enkla, förutsebara och effektiva. Det är samtidigt viktigt att regelverket tillgodoser angelägna allmänna och enskilda intressen och möjliggör ett långsiktigt hållbart byggande av bostäder. Genom de ändringar i PBL som trädde i kraft den 1 december 2025 har fler åtgärder blivit bygglovsbefriade. Samtidigt infördes fler möjligheter att få utföra åtgärder även om de avviker från detaljplan eller områdesbestämmelser. Mot denna bakgrund anser inte utskottet att det finns skäl för riksdagen att föreslå någon åtgärd med anledning av motionerna 2025/26:61 (SD) yrkande 1, 2025/26:1789 (M), 2025/26:800 (C), 2025/26:1184 (C), 2025/26:1729 (KD) yrkande 1 och 2, 2025/26:3185 (C) yrkande 26, 2025/26:3184 (C) yrkandena 21, 22 och 38, 2025/26:2570 (M) yrkande 8, 2025/26:3294 (M), 2025/26:3616 (L) yrkandena 1 och 2, 2025/26:2101 (M) och 2025/26:2729 (SD) yrkandena 2–4. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Vidare har regeringen inrättat ett stöd till kommuner som antar detaljplaner som gör det möjligt att omvandla lokalarea till boarea. Utskottet anser därför att det saknas skäl att vidta någon åtgärd med anledning av motion 2025/26:3548 (MP) yrkande 128, som därför bör avslås.

Utskottet noterar att det finns reglering som avser tillstånd för reklam vid vägar i annan lagstiftning och anser därför att det saknas skäl för en sådan ändring i PBL som föreslås i motion 2025/26:925 (S). Motionsyrkandet bör därför avslås.

Utskottet finner heller inte anledning att föreslå något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:2101 (M) eller 2025/26:2729 (SD) yrkandena 2–4, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Reglerna för bygglov m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 17 och 18. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det har genomförts förenklingar i överklagandeprocessen, bl.a. genom att länsstyrelsen har tagits bort från instanskedjan för överklaganden av planbeslut och områdesbestämmelser. Utskottet anser att det är viktigt att bestämmelserna om rätten att överklaga beslut är ändamålsenliga och effektiva. Samtidigt behöver eventuella ändringar av bestämmelserna vara välavvägda i förhållande till de många olika intressen som gör sig gällande i samhällsplaneringsprocessen. Utskottet kan konstatera att Miljötillståndsutredningen nyligen lämnat ett betänkande som behandlar flera av de frågor som förs fram i motionerna. Vidare bedriver Boverket på uppdrag av regeringen ett arbete med att digitalisera plan- och byggprocessen. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa det pågående arbetet. Mot denna bakgrund bör samtliga motionsyrkanden avslås.

Ur avsnittet "Frågor om överklagande m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 22 och 23. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det har genomförts förenklingar i överklagandeprocessen, bl.a. genom att länsstyrelsen har tagits bort från instanskedjan för överklaganden av planbeslut och områdesbestämmelser. Utskottet anser att det är viktigt att bestämmelserna om rätten att överklaga beslut är ändamålsenliga och effektiva. Samtidigt behöver eventuella ändringar av bestämmelserna vara välavvägda i förhållande till de många olika intressen som gör sig gällande i samhällsplaneringsprocessen. Utskottet kan konstatera att Miljötillståndsutredningen nyligen lämnat ett betänkande som behandlar flera av de frågor som förs fram i motionerna. Vidare bedriver Boverket på uppdrag av regeringen ett arbete med att digitalisera plan- och byggprocessen. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa det pågående arbetet. Mot denna bakgrund bör samtliga motionsyrkanden avslås.

Ur avsnittet "Frågor om överklagande m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 21 och 23. Läs betänkandet

Utskottet noterar att det har genomförts förenklingar i överklagandeprocessen, bl.a. genom att länsstyrelsen har tagits bort från instanskedjan för överklaganden av planbeslut och områdesbestämmelser. Utskottet anser att det är viktigt att bestämmelserna om rätten att överklaga beslut är ändamålsenliga och effektiva. Samtidigt behöver eventuella ändringar av bestämmelserna vara välavvägda i förhållande till de många olika intressen som gör sig gällande i samhällsplaneringsprocessen. Utskottet kan konstatera att Miljötillståndsutredningen nyligen lämnat ett betänkande som behandlar flera av de frågor som förs fram i motionerna. Vidare bedriver Boverket på uppdrag av regeringen ett arbete med att digitalisera plan- och byggprocessen. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa det pågående arbetet. Mot denna bakgrund bör samtliga motionsyrkanden avslås.

Ur avsnittet "Frågor om överklagande m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 21 och 22. Läs betänkandet

Som framgår ovan har det genomförts ändringar i PBL för att effektivisera byggnadsnämndernas tillsyn. Utskottet anser fortfarande att byggnadsnämnderna enligt gällande rätt har goda förutsättningar att tillgodose de krav som motionärerna framför. Som framgår ovan infördes därtill nyligen ett nytt krav på äldre hissar för att minska olycksrisken, och kravet ska vara uppfyllt senast den 1 oktober 2031. Vidare bereder regeringen förslag som kan komma att underlätta kommunernas arbete med problem till följd av övergivna fastigheter. Utskottet anser mot denna bakgrund att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ på området. Samtliga motionsyrkanden bör därför avslås.

Reservationer

1.

Översyn av plan- och bygglagen, punkt 1 (S)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S) och Anna-Belle Strömberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 39 och

avslår motionerna

2025/26:923 av Linus Sköld m.fl. (S) yrkande 4,

2025/26:2151 av Sten Bergheden och Marléne Lund Kopparklint (båda M),

2025/26:2911 av Adam Reuterskiöld m.fl. (M) yrkande 6 och

2025/26:3673 av Hans Eklind och Larry Söder (båda KD).

Ställningstagande

PBL är en form av samordning av alla intressen inom samhällsbyggandet. Ordning och reda ska vägas mot krav på snabba processer med minimalt krångel. Den socialdemokratiska regeringen drev arbetet med regelförenklingar, och vi tar för givet att det arbetet fortsätter. Regler som inte kan motiveras ska tas bort, och processer som kan ske snabbare ska naturligtvis bedrivas utifrån det.

Samtidigt är det viktigt att understryka att bostadsbristen är något som måste byggas bort. Den nuvarande regeringen har dock ofta understrukit ”regelförenkling” som ett av de viktigaste bostadspolitiska initiativen. Vi vill framhålla att det råder total politisk enighet om att regler ska vara så enkla som möjligt. Det har dock visat sig vara lättare sagt än gjort att förenkla regelverken, eftersom det samtidigt inte ska leda till att bostäder och fastigheter byggs med sämre standard. Vi noterar att Boverkets nya byggregler har öppnat upp för sovrum utan fönster, lägre takhöjder m.m. Ingen ska behöva bo i en regelförsämring. Vi ser en stor risk för att oklara regler kommer att hämma snarare än främja byggandet.

Mot denna bakgrund anser vi att regeringen behöver prioritera arbetet med regelförenklingar inom PBL med redan tillsatta utredningar som utgångspunkt. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Plansystemet i allmänhet, punkt 2 (S)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S) och Anna-Belle Strömberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 25,

bifaller delvis motion

2025/26:2821 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 18 och

avslår motionerna

2025/26:1276 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 10,

2025/26:1447 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2,

2025/26:2628 av Martina Johansson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C) yrkande 1,

2025/26:2821 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 19 och

2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 11 och 15.

Ställningstagande

En av vår tids stora utmaningar är att utveckla en hållbar social bostadspolitik. Det handlar enligt vår mening i grunden om tre övergripande uppgifter: att bygga fler och hållbara bostäder, att motverka den sociala segregationen och därigenom förbättra förutsättningarna för jämlika uppväxt- och levnadsvillkor samt att göra det möjligt för ekonomiskt svaga grupper att lösa sitt bostadsbehov. En del i arbetet är att boende- och upplåtelseformer ska vara blandade. Vi vill se fler hyresrätter, inklusive kooperativa hyresrätter, bra bostäder för äldre, studentbostäder, klimatsmarta hus genom en ökad andel trähusbyggande samt bostadsområden med både villor, radhus och flerfamiljshus som bryter den växande bostadssegregationen. Därför anser vi att kommunerna bör kunna förfoga över ett konkret verktyg i detta arbete: en rätt att ange upplåtelseform i detaljplan.

Det är regeringens uppgift att vidta de åtgärder som krävs. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Plansystemet i allmänhet, punkt 2 (V)

av Malcolm Momodou Jallow (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2821 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 18 och 19,

bifaller delvis motion

2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 25 och

avslår motionerna

2025/26:1276 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 10,

2025/26:1447 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkande 2,

2025/26:2628 av Martina Johansson och Elisabeth Thand Ringqvist (båda C) yrkande 1 och

2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 11 och 15.

Ställningstagande

Jag anser att människors möjligheter att välja hur de vill bo bör stärkas och att det är angeläget att kommunerna genom en aktiv politik bidrar till ett varierat utbud av bostäder och upplåtelseformer. För att öka kommunernas möjlighet att se till att de bostäder som byggs både behövs och är efterfrågade av kommuninvånarna anser jag att PBL bör ändras så att kommunerna kan föreskriva viss upplåtelseform både i detaljplan och i översiktsplan.

Det är regeringens uppgift att vidta de åtgärder som krävs. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

Plansystemet i allmänhet, punkt 2 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Tillsyn m.m." i betänkandet. Läs betänkandet