Ett nytt regelverk för bygglov

Utskottet anser att förslagen innebär en väl avvägd balans mellan de olika intressen som gör sig gällande i plan- och byggprocessen. Detta inkluderar även intresset av att motverka eventuella framtida konflikter mellan grannar. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3441 (S) yrkande 4 och 2024/25:3443 (C) yrkande 4.

Regeringen anser inte att det finns skäl att föreslå att ekonomibyggnader för hästhållning generellt ska undantas från krav på bygglov eller att hästnäringen ska likställas med t.ex. jordbruksverksamhet. Utskottet instämmer i de överväganden som regeringen gjort när det gäller yrkandena om definitionen av begreppet ekonomibyggnad. Därmed avstyrks motion 2024/25:3443 (C) yrkandena 1 och 2.

När det gäller utpekandet av särskilt värdefulla byggnader m.m. i förslaget, påpekar regeringen att det åligger kommunerna att göra en lämplig inventering och värdering. Kommunerna kan vända sig till flera statliga myndigheter för vägledning. Utskottet anser att förslaget i denna del tillgodoser de samiska intressen som motionärerna för fram, varför motion 2024/25:3442 (MP) yrkande 5 avstyrks.

Utskottet anser slutligen att förslaget om att begränsa bygglovsplikten för idrottsanläggningar är välavvägt. Därmed avstyrks motionerna 2024/25:3443 (C) yrkande 3 och 2024/25:3442 (MP) yrkande 8.

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (V)

av Malcolm Momodou Jallow (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår regeringens förslag,

b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3440 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 1–4, 6, 7, 9 och 10.

Ställningstagande

Jag välkomnar regeringens intention att skapa ett enklare och mer ändamålsenligt regelverk. Förslagen i propositionen är dock inte tillräckligt genomarbetade. På vissa områden hade förslagen till förenklingar kunnat gå längre, medan förslagen på andra områden snarare gör byggprocessen mer komplicerad. Inte heller har förslagens konsekvenser för den kommunala myndighetsutövningen eller för våra byggda livsmiljöer blivit tillräckligt belysta. Jag vill framhålla att det på senare år har gjorts många mindre justeringar av olika delar av byggregelverket, och denna gång gäller det den del av regelverket som gäller bygglov. Jag har svårt att se hur ytterligare en sådan ”deloptimering” av regelverket ska kunna skapa en effektivare lagstiftning. Enligt min mening har ändringarna på senare år sammantaget gjort byggregelverket än mer komplext och snårigt. Förenklingar som bidrar till ökad jämlikhet, hållbarhet och större tillgång till bostäder kräver en bredare utredning. Förändringar måste i grunden göras mer samlat än vad som hittills varit fallet. Mot denna bakgrund anser jag att propositionen bör avslås.

Förslagen är vidare inte tillräckligt genomarbetade på utredningsnivå och utgör därför inte en tillräckligt bra grund för ny lagstiftning. Detta är en kritik som jag delar med många remissinstanser. Med tanke på omfattningen av de föreslagna ändringarna i förhållande till den korta tid som Bygglovsutredningen hade till sitt förfogande anser jag att både förslagen och konsekvenserna av deras eventuella genomförande behöver analyseras närmare innan sådana genomgripande förändringar görs. Jag föreslår därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med en ny proposition med en mer genomgripande översyn av hela byggregelverket.

Regeringens konsekvensanalyser har stora brister. Analyserna är översiktliga och saknar tillräckligt djup i flera centrala avseenden. Det är särskilt allvarligt eftersom förändringar i byggregelverket har långtgående effekter på samhällets ekologiska, sociala och rättsliga strukturer. Det är anmärkningsvärt att en så omfattande ändring i PBL inte föregås av mer seriösa konsekvensanalyser. Bristen på bl.a. miljö-, jämställdhets- och barnrättsperspektiv samt sociala perspektiv visar att regeringen har underskattat lagens samhällspåverkan. Därför ska den nya proposition som jag föreslagit innehålla en fullständig konsekvensbedömning.

Det som saknas i propositionen är för det första en tillräcklig analys av hur de föreslagna ändringarna påverkar kvinnors och mäns livsvillkor, trots att fysiska förändringar i bostads- och närmiljö ofta påverkar kvinnor och män olika. Vidare saknas en social konsekvensanalys. En sådan hade behövts för att se hur ändringarna påverkar olika samhällsgrupper. Bostadsojämlikheten kan i förlängningen komma att öka när byggande utanför detaljplan underlättas. Därtill saknas en seriös analys av hur barns utemiljöer, rörelsefrihet och trygghet påverkas av förändringarna. Barn riskerar att förlora tillgång till värdefulla fria ytor för lek och samvaro när fysisk planering och bebyggelse förändras utan föregående bygglovsprövning. Det måste finnas en analys av hur ändringar i byggregelverket förhåller sig till de krav som Sverige ska leva upp till enligt barnkonventionen. Vidare är förslagen i propositionen bakåtsträvande ur ett rättighets- och hållbarhetsperspektiv, då kraven på tillgänglighet generellt inte längre kommer att prövas i förväg. Det kräver särskild kompetens att utforma byggnader på ett tillgängligt sätt, och det är därför troligt att efterlevnaden av kraven på tillgänglighet kommer att minska. Det ska uppmärksammas att det kan bli både svårt och kostsamt att åtgärda t.ex. ett för trångt utformat badrum. Genom förslagen sätter regeringen stor tilltro till byggherrarnas goda vilja att uppfylla kraven. Vidare blir pressen på kommunerna att utöva tillsyn i efterhand orimlig. Därför anser jag att alla förenklingar av bygglovsreglerna i den nya proposition som jag föreslagit, ska föregås av tydliga och utförliga analyser ur de aspekter som jag beskrivit ovan.

Slutligen vill jag påpeka att bygglovsprövningen utgör en rättssäkerhetsgaranti inte bara för den som bygger, utan även för grannar och andra berörda. Det har en negativ inverkan på den demokratiska processen att bygglov ska sökas i färre fall, eftersom invånarnas rätt till insyn och påverkan på förändringar i livsmiljön försämras. Rättssäkerheten för grannar och andra sakägare måste alltid garanteras. Den nya proposition som jag föreslagit bör därför innehålla garantier för rättssäkerheten för grannar och andra sakägare även i de delar som avser förenklingar av byggprocessen.

Ur avsnittet "Övriga frågor" i betänkandet. Läs betänkandet

Enligt plan- och bygglagstiftningen ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen när en fråga ska prövas. Bland de allmänna intressen som ska beaktas finns bl.a. hänsyn till natur- och kulturvärden och miljö- och klimataspekter. Utskottet anser, liksom motionärerna, att intressena är angelägna. Enligt utskottets mening innebär de förslag som regeringen har lämnat dock inte annat än att lagstiftningen även fortsättningsvis tillhandahåller ett tillräckligt gott skydd. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Nationella mål för natur- och kulturvärden" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Utskottet värnar det kommunala planmonopolet, som intar en särställning bland de allmänna intressen som ska säkerställas genom PBL. Utskottet anser i likhet med regeringen att en lov- och anmälningsplikt inte bör utformas på ett sådant sätt att syftet med det kommunala planansvaret förfelas eller motverkas. Utskottet menar dock, liksom regeringen, att en förprövning inte måste vara nödvändig för alla åtgärder. Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag en acceptabel påverkan på det kommunala planmonopolet. Utskottet anser vidare att förslagen när det gäller reglerna om krav på bygglov och borttagande av anmälningsplikt för vissa åtgärder innebär en väl avvägd balans mellan de olika intressen som gör sig gällande i plan- och byggprocessen. Utskottet anser därför att motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Anmälningsplikt och reglering för komplementbostadshus m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 12. Läs betänkandet

Motionärerna anför att det finns skäl att i olika avseenden utvärdera lagstiftningen. När det gäller frågor om utformning och konsekvenser av lagstiftning utgår utskottet generellt från att regeringen både följer upp och utvärderar reglering när det finns anledning till det. Det finns därmed inte skäl för något initiativ från riksdagens sida, varför motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Utvärdering av lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 10 och 11. Läs betänkandet

Motionärerna anför att det finns skäl att i olika avseenden utvärdera lagstiftningen. När det gäller frågor om utformning och konsekvenser av lagstiftning utgår utskottet generellt från att regeringen både följer upp och utvärderar reglering när det finns anledning till det. Det finns därmed inte skäl för något initiativ från riksdagens sida, varför motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Utvärdering av lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 9 och 11. Läs betänkandet

Motionärerna anför att det finns skäl att i olika avseenden utvärdera lagstiftningen. När det gäller frågor om utformning och konsekvenser av lagstiftning utgår utskottet generellt från att regeringen både följer upp och utvärderar reglering när det finns anledning till det. Det finns därmed inte skäl för något initiativ från riksdagens sida, varför motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Utvärdering av lagstiftningen" i betänkandet, som även gäller punkterna 7, 9 och 10. Läs betänkandet

Utskottet värnar det kommunala planmonopolet, som intar en särställning bland de allmänna intressen som ska säkerställas genom PBL. Utskottet anser i likhet med regeringen att en lov- och anmälningsplikt inte bör utformas på ett sådant sätt att syftet med det kommunala planansvaret förfelas eller motverkas. Utskottet menar dock, liksom regeringen, att en förprövning inte måste vara nödvändig för alla åtgärder. Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag en acceptabel påverkan på det kommunala planmonopolet. Utskottet anser vidare att förslagen när det gäller reglerna om krav på bygglov och borttagande av anmälningsplikt för vissa åtgärder innebär en väl avvägd balans mellan de olika intressen som gör sig gällande i plan- och byggprocessen. Utskottet anser därför att motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Anmälningsplikt och reglering för komplementbostadshus m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 8. Läs betänkandet