Hushållningen med mark- och vattenområden

Som framgår ovan har en utredare genomfört en förstudie om nationell fysisk planering som nu bereds inom Regeringskansliet. Vidare har regeringen aviserat en översyn av de befintliga systemen och reglerna för att upprätta en mer sammanhållen ordning för nationell fysisk planering, baserad på en samlad samhällsekonomisk analys. Utskottet står fast vid att den pågående beredningen och den aviserade utredningen inte bör föregripas varför motionsyrkandena bör avslås.

Ur avsnittet "Riksintressen" i betänkandet. Läs betänkandet

Enligt ovan har Länsstyrelsen i Stockholms län ett särskilt ansvar att ha uppsikt över Kungliga nationalstadsparken, vilket omfattar frågor om utvecklingen av parkens kvaliteter och nyttjande samt hur bestämmelser om parken tillämpas. Förstudien om nationell fysisk planering bereds inom Regeringskansliet och en utredning om nationell fysisk planering har aviserats. Utskottet ser med hänsyn till gällande bestämmelser och pågående arbete inte skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionsförslagen och utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Kungliga nationalstadsparken" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt med ett starkt skydd av vattenområden och dricksvattentäkter. Utskottet konstaterar att EU:s dricksvattendirektiv har genomförts och att lagändringarna bl.a. innebär skärpta bestämmelser om dricksvattenkvaliteten. Vidare har länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten olika uppdrag som bl.a. syftar till att långsiktigt säkerställa dricksvattenförsörjningen och vattenskyddet samt kartlägga vattenbalanser. Till detta kommer förstudien om nationell fysisk planering som bereds inom Regeringskansliet, och dessutom har regeringen aviserat en översyn av det befintliga regelverket på området. Med hänsyn till gällande regler och det arbete som pågår finner utskottet inte skäl för riksdagen att ta något initiativ. Därmed bör motionsyrkandena avslås.

Ur avsnittet "Skyddet av vattenområden och dricksvattentäkter" i betänkandet. Läs betänkandet

Stranderosion är ett stort problem i delar av landet, och det finns också flera områden med betydande risk för översvämning. Som framgår ovan har Klimatanpassningsutredningen lämnat ett antal förslag för att skapa bättre förutsättningar för genomförandet av klimatanpassningsåtgärder. Utredningens förslag bereds nu inom Regeringskansliet och utskottet anser att den pågående beredningen inte bör föregripas. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Stranderosion m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Vattenkraft

Sedan den 1 juli 2025 är omprövningen av vattenkraften för moderna miljövillkor åter igång, och tack vare de förordningsändringar som regeringen har beslutat om är omprövningen nu acceptabel ur ett elsystemperspektiv. De förändringar som regeringen har genomfört innebär bl.a. att man nu ger ytterligare tyngd åt vattenkraftens förmågor och att de länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska se över klassificeringen av en vattenförekomst samtidigt som samverkan pågår. Vidare har regeringen aviserat att en proposition om undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning överlämnas till riksdagen i mars.

Utskottet noterar vidare att Energimyndigheten och Svenska kraftnät har fått i uppdrag att tydliggöra vattenkraftens betydelse för elförsörjningen på lokal, regional och nationell nivå. Uppdraget omfattar även mindre vattenkraftsanläggningar och ska resultera i ett stödmaterial som hjälper kommuner och regioner att stärka sin energi- och beredskapsplanering.

När det gäller omprövningen av vattenkraften för moderna miljövillkor välkomnar utskottet de förändringar som regeringen har genomfört. I omprövningarna råder nu en mer rimlig avvägning mellan behovet av en bättre vattenmiljö och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Utskottet står även i övrigt bakom regeringens inriktning på vattenkraftsområdet och ser därmed inte skäl för något tillkännagivande från riksdagen.

Med hänsyn till det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2025/26:67 (SD), 2025/26:540 (S), 2025/26:605 (S), 2025/26:1389 (M) yrkandena 1 och 3, 2025/26:1484 (KD), 2025/26:1735 (M), 2025/26:2605 (C), 2025/26:2784 (V) yrkandena 45 och 46, 2025/26:3311 (M), 2025/26:3582 (C) yrkandena 116, 118 och 120, 2025/26:3732 (S) yrkande 77 och 2025/26:3774 (MP) yrkandena 51–53.

Markavvattning

Utskottet konstaterar att de förslag som Vattenverksamhetsutredningen och Klimatanpassningsutredningen har lämnat bereds inom Regeringskansliet, och utskottet ser inte skäl för riksdagen att föregripa resultatet av beredningen med något tillkännagivande. Motionerna 2025/26:1296 (M), 2025/26:2825 (C) yrkande 5 och 2025/26:2833 (C) yrkande 34 bör därför avslås.

Vandringsleder och passager för fisk

När det gäller motionsförslagen om åtgärder för att förbättra fiskarnas vandringsleder och avhjälpa problemet med ål som inte kan passera vattenkraftverk konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten nyligen har redovisat ett regeringsuppdrag om dessa frågor. Redovisningen bereds inom Regeringskansliet och utskottet anser att den pågående beredningen bör avvaktas. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:887 (S), 2025/26:1300 (SD) yrkande 3 och 2025/26:3733 (S) yrkande 55.

Ur avsnittet "Tillstånd till vattenverksamhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 8. Läs betänkandet

Vattenkraft

Sedan den 1 juli 2025 är omprövningen av vattenkraften för moderna miljövillkor åter igång, och tack vare de förordningsändringar som regeringen har beslutat om är omprövningen nu acceptabel ur ett elsystemperspektiv. De förändringar som regeringen har genomfört innebär bl.a. att man nu ger ytterligare tyngd åt vattenkraftens förmågor och att de länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska se över klassificeringen av en vattenförekomst samtidigt som samverkan pågår. Vidare har regeringen aviserat att en proposition om undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning överlämnas till riksdagen i mars.

Utskottet noterar vidare att Energimyndigheten och Svenska kraftnät har fått i uppdrag att tydliggöra vattenkraftens betydelse för elförsörjningen på lokal, regional och nationell nivå. Uppdraget omfattar även mindre vattenkraftsanläggningar och ska resultera i ett stödmaterial som hjälper kommuner och regioner att stärka sin energi- och beredskapsplanering.

När det gäller omprövningen av vattenkraften för moderna miljövillkor välkomnar utskottet de förändringar som regeringen har genomfört. I omprövningarna råder nu en mer rimlig avvägning mellan behovet av en bättre vattenmiljö och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Utskottet står även i övrigt bakom regeringens inriktning på vattenkraftsområdet och ser därmed inte skäl för något tillkännagivande från riksdagen.

Med hänsyn till det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2025/26:67 (SD), 2025/26:540 (S), 2025/26:605 (S), 2025/26:1389 (M) yrkandena 1 och 3, 2025/26:1484 (KD), 2025/26:1735 (M), 2025/26:2605 (C), 2025/26:2784 (V) yrkandena 45 och 46, 2025/26:3311 (M), 2025/26:3582 (C) yrkandena 116, 118 och 120, 2025/26:3732 (S) yrkande 77 och 2025/26:3774 (MP) yrkandena 51–53.

Markavvattning

Utskottet konstaterar att de förslag som Vattenverksamhetsutredningen och Klimatanpassningsutredningen har lämnat bereds inom Regeringskansliet, och utskottet ser inte skäl för riksdagen att föregripa resultatet av beredningen med något tillkännagivande. Motionerna 2025/26:1296 (M), 2025/26:2825 (C) yrkande 5 och 2025/26:2833 (C) yrkande 34 bör därför avslås.

Vandringsleder och passager för fisk

När det gäller motionsförslagen om åtgärder för att förbättra fiskarnas vandringsleder och avhjälpa problemet med ål som inte kan passera vattenkraftverk konstaterar utskottet att Havs- och vattenmyndigheten nyligen har redovisat ett regeringsuppdrag om dessa frågor. Redovisningen bereds inom Regeringskansliet och utskottet anser att den pågående beredningen bör avvaktas. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2025/26:887 (S), 2025/26:1300 (SD) yrkande 3 och 2025/26:3733 (S) yrkande 55.

Ur avsnittet "Tillstånd till vattenverksamhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 6 och 7. Läs betänkandet

En väl fungerande vattenförsörjning har en grundläggande betydelse i samhället och det är viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning i frågor som rör vatten och att det sker samverkan på både lokal och regional nivå. Vidare behövs beredskap för att klara vattenförsörjningen i hela landet vid vattenrelaterade kriser. Utskottet noterar att Vattenförvaltningsutredningens förslag om organisatoriska förändringar och Va-beredskapsutredningens förslag om att stärka beredskapsförmågan på alla nivåer bereds inom Regeringskansliet. Vidare har Havs- och vattenmyndigheten ett uppdrag om samverkan för en effektiv vattenförvaltning. Samverkan ska ske om övergripande nationella avvägningar och i strategiska frågor som berör vattenförvaltning på nationell och regional nivå, vattendistriktsnivå och avrinningsområdesnivå. Som regeringen påpekar i sin skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp finns vidare en nationell samordningsgrupp för dricksvatten som är väl etablerad. Utskottet noterar också att regeringen bedömer att samverkan mellan berörda myndigheter i frågor relaterat till avlopp respektive dagvatten kan behöva formaliseras. Det finns inte skäl att föregripa det arbete och de uppdrag som redan pågår med ett tillkännagivande. Motionsyrkandena bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Myndighetssamarbete och nationell vattensamordning" i betänkandet. Läs betänkandet

Förslag om va-infrastruktur och dess finansiering

Vattentjänster såsom vattenförsörjning och hantering av avloppsvatten är en grundläggande förutsättning för att upprätthålla samhället och dess olika funktioner. Som redovisats ovan finns det emellertid många kommuner i landet som har ett behov av att investera i va-infrastrukturen för att åtgärda bristande underhåll samt förnya den kommunala va-infrastrukturen. Avgiftsuttag och ersättningsinvesteringar har generellt legat på låga nivåer och kommuner har tagit lite betalt för sina vattentjänster. För att möta det omfattande behovet av investeringar föreslår Va-beredskapsutredningen skärpta krav på hanteringen av va-ekonomi, ökade möjligheter till avgiftsuttag och ett investeringsprogram inriktat på beredskaps- och klimatanpassningsåtgärder. Utredningen lyfter också fram hur staten kan stödja kommunerna och bidra till robusta vattentjänster. I det ingår insatser för ökad kommunal samverkan och ett nytt etappmål i miljömålssystemet om en god va-infrastruktur. Utredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet anser inte att resultatet av den pågående beredningen bör föregripas. Med detta avstyrker utskottet motionerna 2025/26:600 (S), 2025/26:635 (S), 2025/26:1473 (SD), 2025/26:1527 (M) yrkande 4, 2025/26:1726 (KD), 2025/26:2291 (S), 2025/26:2825 (C) yrkande 2, 2025/26:3114 (M), 2025/26:3140 (L), 2025/26:3185 (C) yrkande 35, 2025/26:3368 (MP) yrkandena 6, 7 och 10, 2025/26:3582 (C) yrkande 33 och 2025/26:3732 (S) yrkande 13.

Underhåll och förnyelse av den kommunala va-infrastrukturen

Utskottet noterar att Riksrevisionen i sin granskningsrapport om tillgången till kommunalt och avlopp framhåller bl.a. att frågorna om underhåll och förnyelse av va-nätet har hamnat i skymundan. I sin skrivelse med anledning av rapporten instämmer regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning. I skrivelsen bedömer regeringen bl.a. att länsstyrelsernas tillsyn enligt vattentjänstlagen behöver följas upp och att det behöver förtydligas att länsstyrelsernas ansvar omfattar kommunernas hela ansvar.

Utskottet noterar vidare att Havs- och vattenmyndigheten har i uppdrag att ta fram en vägledning till kommunala vattentjänstplaner tillsammans med Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Boverket. I uppdraget ingår bl.a. att överväga om det finns behov av en tillsynsmyndighet för kommunala vattentjänstplaner. Havs- och vattenmyndigheten har även en plan för webbtillsynsvägledning 2026–2027.

Utskottet konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens problembeskrivning när det gäller underhåll och förnyelse av va-nätet. Med hänsyn till detta och till det arbete som redan pågår på området ser inte utskottet anledning till någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna 2025/26:1194 (M), 2025/26:1527 (M) yrkande 2, 2025/26:1798 (KD) yrkande 4, 2025/26:3225 (M), 2025/26:3368 (MP) yrkandena 2–4 och 2025/26:3405 (MP) yrkandena 24, bör därmed avslås.

Ur avsnittet "Va-infrastruktur" i betänkandet, som även gäller punkt 10. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att riksdagen har uppmanat regeringen att ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp. Dessa tillkännagivanden är inte slutbehandlade och utskottet ser inte behov av ytterligare ett tillkännagivande i frågan. Utskottet ser inte heller skäl för något initiativ från riksdagens sida med anledning av övriga förslag om anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Motionerna 2025/26:854 (S), 2025/26:1798 (KD) yrkandena 1–3, 2025/26:2481 (M), 2025/26:3184 (C) yrkande 13, 2025/26:3368 (MP) yrkande 9 samt 2025/26:3561 (båda C) yrkande 12 bör därför avslås.

Utskottet är inte heller berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsförslagen om en differentierad taxa för vattenförbrukning. Som redogörs för under avsnittet Va-infrastruktur ovan har Va-beredskapsutredningen bl.a. föreslagit åtgärder för en stärkt va-infrastrukturell ekonomi (SOU 2024:82). Enligt utredningen behöver kommunerna anpassa va-avgifterna så att de täcker nödvändiga kostnader, inklusive kostnader för investeringar. Beredningen av dessa förslag pågår inom Regeringskansliet, och det arbetet bör inte föregripas. Följaktligen bör även motionerna 2025/26:1133 (C) och 2025/26:3368 (MP) yrkande 20 avslås.

Ur avsnittet "Va-anslutning och avgifter" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Utskottet noterar att såväl Utredningen om vattenfrågor vid planläggning och byggande, Va-beredskapsutredningen som Klimatanpassningsutredningen har föreslagit olika åtgärder för dagvatten. Förslagen bereds inom Regeringskansliet och utskottet anser att den pågående beredningen inte bör föregripas. Därmed ser utskottet inte skäl till någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena, vilka bör avslås.

Reservationer

1.

Riksintressen, punkt 1 (S)

av Joakim Järrebring (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 43,

bifaller delvis motion

2025/26:1276 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 12 och

avslår motionerna

2025/26:922 av Linus Sköld m.fl. (S) yrkande 2,

2025/26:1005 av Christofer Bergenblock (C),

2025/26:1374 av Sanne Lennström och Linnéa Wickman (båda S),

2025/26:1437 av Markus Selin m.fl. (S) yrkande 3,

2025/26:1938 av Boriana Åberg (M) yrkande 2,

2025/26:2580 av Saila Quicklund (M),

2025/26:2674 av Petter Löberg och Jessica Rodén (båda S) yrkandena 1 och 2,

2025/26:2936 av Marléne Lund Kopparklint (M),

2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 4 och 5 samt

2025/26:3655 av Lili André (KD).

Ställningstagande

När riksintressesystemet infördes var avsikten att endast få och unika områden skulle komma i fråga för utpekande, men vi kan konstatera att både antalet områden av riksintresse och storleken på dessa områden har ökat kraftigt med tiden. Den översyn som Boverket genomfört tillsammans med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens energimyndighet, Tillväxtverket och Trafikverket visar att dessa myndigheter har gjort insatser för att förtydliga kriterierna för vilka områden som ska anses vara av riksintresse. Enligt Boverkets rapport (2021:14) har alla fem myndigheter bedömt att deras riksintresseanspråk är i behov av en översyn. Fyra av fem myndigheter har dessutom bedömt att deras samlade riksintresseanspråk inte i alla delar kan förväntas motsvara kriterierna och att det därför sannolikt finns ett behov av att ändra enskilda riksintresseanspråk.

Vi anser att det är hög tid att gå vidare med arbetet att se över vilka områden som ska vara av riksintresse med ambitionen att minska antalet. Det är regeringens uppgift att ta initiativ till en sådan översyn. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Riksintressen, punkt 1 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:1005 av Christofer Bergenblock (C) och

2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 4 och 5,

bifaller delvis motion

2025/26:1374 av Sanne Lennström och Linnéa Wickman (båda S) och

avslår motionerna

2025/26:922 av Linus Sköld m.fl. (S) yrkande 2,

2025/26:1276 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 12,

2025/26:1437 av Markus Selin m.fl. (S) yrkande 3,

2025/26:1938 av Boriana Åberg (M) yrkande 2,

2025/26:2580 av Saila Quicklund (M),

2025/26:2674 av Petter Löberg och Jessica Rodén (båda S) yrkandena 1 och 2,

2025/26:2936 av Marléne Lund Kopparklint (M),

2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 43 och

2025/26:3655 av Lili André (KD).

Ställningstagande

För att tillgodose behoven av bostadsförsörjning i alla delar av landet behövs tillgång till byggbar mark. I dag finns en rad begränsningar som gör att mark som skulle vara lämplig för bostadsbyggande inte kan användas. En sådan begränsning är riksintressenas antal och omfattning.

Ungefär halva Sverige är i dag klassat som statligt riksintresse. Syftet med riksintressesystemet är klokt. Mark som är av nationellt intresse för särskilda ändamål bör kunna värnas från andra typer av markanvändning eller exploatering. I dagsläget är dock riksintressenas omfattning för stor och de ingriper inte sällan på ett orimligt sätt i angelägna behov, t.ex. bostadsbyggande. Det finns exempel på oprecisa riksintresseanspråk där stora utpekade områden skyddas utan att det egentligen skulle behövas. Den genomförda översynen och inventeringen av riksintressen var viktig, men mycket arbete återstår.

För att riksintressena ska uppfattas som legitima är det viktigt att de uppfyller sitt syfte. Till exempel bör ett riksintresseanspråk som regel vara till skydd just för ett nationellt intresse snarare än för regionala angelägenheter. Ofta kan riksintressen också ifrågasättas då de omfattar befintliga anläggningar, eftersom marken då är tagen i anspråk. Riksintressen bör inte heller gälla mark som redan är skyddad genom annan lagstiftning. Lagstiftningen bör anpassas så att flera olika typer av skydd inte kombineras utan att det finns särskilda skäl. Dessutom finns det skäl att förtydliga ansvarsfördelningen mellan statliga myndigheter, länsstyrelser och kommuner i arbetet med att hålla riksintresseanspråken aktuella.

Det är också viktigt att riksintressena återkommande och regelbundet aktualiseras. De riksintressen som inte aktualiseras eller tas i anspråk inom en viss tid bör skrivas av (solnedgångsklausul).

Sverige behöver en försörjningstrygghet för livsmedel i händelse av kris och krig, och vår självförsörjningsgrad behöver öka. En viktig del i detta är de blå näringarna, dvs. yrkesfiske och vattenbruk. Kriterierna kring klassningen av fiskehamnar som riksintresse behöver därför förändras. Det bör utredas hur definitionen av riksintresse kan förändras så att tydligare hänsyn tas till behovet av försörjningsberedskap.

Det är regeringens uppgift att vidta de åtgärder som krävs för att tillgodose förslagen ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Skyddet av jordbruksmark, punkt 3 (V)

Ur avsnittet "Åtgärder för dagvatten" i betänkandet. Läs betänkandet