Ett ställföreträdarskap att lita på

Utskottet har ställt sig bakom regeringens lagförslag om olika ändringar av regelverket för ställföreträdare. Utskottet utgår från att regeringen vid behov följer upp och utvärderar den nya lagstiftningen, och i samband med detta återkommer med förslag på eventuella ändringar som bedöms motiverade. Utskottet ser därför inte behov av något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandet om en översyn av genomförda lagändringar och deras effekter. Motionsyrkandet bör därmed avslås.

Reservationer

1.

Ställföreträdarutredningens förslag, punkt 2 (S, V, C, MP)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C), Amanda Palmstierna (MP), Markus Kallifatides (S) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 17,

2025/26:498 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2,

2025/26:2149 av Sten Bergheden (M),

2025/26:2726 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 1,

2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 78 och

2025/26:3646 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 27.

Ställningstagande

Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom regeringens förslag, som bygger på Ställföreträdarutredningens betänkande Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36). Det är välkommet att utredningens förslag tagits vidare, men vi anser att det är angeläget att ytterligare lagändringar övervägs. Vi delar naturligtvis utskottets uppfattning att det är av yttersta vikt att systemet med ställföreträdare och överförmyndare är fungerande och rättssäkert. Det är därför avgörande att regeringen fortsätter att följa frågorna och vidtar adekvata åtgärder i syfte att säkerställa att reglerna om ställföreträdare och överförmyndare är moderna och rättssäkra.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Anmälningsplikt vid misstanke om brott, punkt 3 (S)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1.

Ställningstagande

Inom andra tillsynsområden är det vanligt att tillsynsmyndigheten har en uttrycklig skyldighet att anmäla misstänkta brott för utredning. Regeringen skriver i propositionen att det är naturligt att överförmyndaren också får en sådan skyldighet. Regeringen framhåller att överförmyndaren i många fall kan antas ha bättre förutsättningar än en ny ställföreträdare när det kommer till att avgöra om en anmälan om misstänkt brottslighet bör göras, särskilt sett till att överförmyndaren är en professionell aktör som har i uppgift att granska hur ställföreträdaren sköter sitt uppdrag. Vi instämmer i denna bedömning men anser att anmälningsskyldigheten ska omfatta alla misstänkta brott, inte enbart dem som regeringen pekar ut. En ställföreträdare som misstänks för brott måste polisanmälas oavsett vilket brott det är fråga om. Att avstå från att polisanmäla vore inte minst ett svek mot ställföreträdarens huvudmän.

Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare har huvudmän som ofta är mycket utsatta, och många är dessutom barn. Om en överförmyndare har anledning att misstänka att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare begått ett brott bör det polisanmälas, oavsett om det är ett brott mot huvudmannen eller ej och vilken påföljd som är föreskriven för brottet. Det framstår som märkligt att överförmyndare, som de kommunala och offentliga organ de är, inte ska vara skyldiga att anmäla alla brott, dvs. även sådana för vilka fängelse inte är föreskrivet och sådana som inte har samband med verksamheten.

Om en ställföreträdare exempelvis misstänks ha begått barnpornografibrott innebär det en riskfaktor för huvudmannen om denne är ett barn, även om huvudmannen i ett inledande skede inte misstänks vara målsägande eller om brottet inte har begåtts i samband med verksamheten. Ett annat exempel är om en ställföreträdare har ägnat sig åt bedrägerier och förskingring. Misstankar om sådana brott bör polisanmälas även om de inte direkt gäller huvudmannen. Människor som begått brott ska som regel inte parallellt vara ställföreträdare för utsatta människor.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att överförmyndare som har anledning att misstänka att en förordnad förmyndare, god man eller förvaltare har begått ett brott, omedelbart ska anmäla detta oavsett om det är fråga om ett brott mot huvudmannen och oavsett vilken påföljd som är föreskriven för brottet. Överförmyndaren ska inte vara skyldig att underrätta ställföreträdaren eller den enskilde om att en anmälan har gjorts, om det är olämpligt.

Det är regeringens uppgift att återkomma med lagförslag som tillgodoser det vi anfört. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Förordnade förmyndares informationsskyldighet, punkt 4 (S, C)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3897 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Barnkonventionen är sedan den 1 januari 2020 svensk lag. Vid ärenden som rör barn ska enligt artikel 3 i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Rättigheterna i konventionen ska ses som en helhet, och barnets bästa kan inte frikopplas från övriga rättigheter. Enligt artikel 12 ska konventionsstaterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Ur avsnittet "Uppföljning av lagstiftningen" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har i det inledande avsnittet ställt sig bakom regeringens lagförslag. Som regeringen anför i propositionen finns det ingenting som hindrar att överförmyndaren anmäler misstankar om brott som inte har fängelse i straffskalan eller som rör brott mot den enskilde som inte har direkt samband med verksamheten. Det kan på goda grunder antas att överförmyndaren skulle anmäla även misstankar om sådan brottslighet som på något sätt riskerar att påverka ställföreträdarens lämplighet. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Anmälningsplikt vid misstanke om brott" i betänkandet, som även gäller punkterna 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Utskottet har i det inledande avsnittet ställt sig bakom regeringens lagförslag. Som regeringen anför i propositionen finns det ingenting som hindrar att överförmyndaren anmäler misstankar om brott som inte har fängelse i straffskalan eller som rör brott mot den enskilde som inte har direkt samband med verksamheten. Det kan på goda grunder antas att överförmyndaren skulle anmäla även misstankar om sådan brottslighet som på något sätt riskerar att påverka ställföreträdarens lämplighet. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Anmälningsplikt vid misstanke om brott" i betänkandet, som även gäller punkterna 3, 4 och 5. Läs betänkandet