Sysselsättning och boende på landsbygden

2023 års jordförvärvsutredning har föreslagit att statens inlösenskyldighet vid nekat tillstånd till förvärv av lantbruksegendom i glesbygd ska tas bort. Regeringen har bedömt att utredningens förslag inte bör genomföras. Enligt regeringen finns det oklarheter när det gäller utredningens förslags konsekvenser för enskilda som det inte går att bortse från.

Utskottet delar regeringens bedömning och ser inte behov av något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandet, som därför bör avslås.

Reservation

Statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd, punkt 2 (C)

av Anne-Li Sjölund (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3937 av Alireza Akhondi m.fl. (C).

Ställningstagande

Jag beklagar att regeringen inte har valt att gå vidare med 2023 års jordförvärvsutrednings förslag om att avskaffa statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd. Regeringen väljer därmed att behålla ett system som i praktiken har visat sig vara ineffektivt och som motverkar själva syftet med glesbygdsbestämmelserna. Utredningen konstaterar att nuvarande ordning, där staten är skyldig att lösa in en fastighet om förvärvstillstånd nekas, i praktiken leder till att länsstyrelserna undviker att neka tillstånd.

Detta har skapat en situation där glesbygdsbestämmelserna, som är tänkta att främja bosättning och sysselsättning på orten genom att prioritera lokalt förankrade köpare, i stort sett har satts ur spel. Utredningen har visat att antalet avslag är extremt lågt. Under 2018–2022 vägrades endast tillstånd i mellan ett och sex fall per år. Sedan 2017 har inlösen av glesbygdsskäl endast skett en gång.

Jag delar utredningens bedömning att ett avskaffande av inlösenskyldigheten är en nödvändig reform för att glesbygdsbestämmelserna ska kunna tillämpas som det var tänkt.

Regeringens argument om att skydda den enskilda säljaren väger lätt i sammanhanget. Risken för att en säljare inte skulle få sin fastighet såld till ett skäligt pris bedömer utredningen som liten, eftersom avslag förutsätter att det finns en annan seriös intressent.

Genom att ta bort inlösenskyldigheten kan det säkerställas att jordförvärvslagen på ett meningsfullt sätt bidrar till att främja sysselsättning och bosättning i glesbygd. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag som fullföljer utredningens intentioner i denna del. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Statens inlösenskyldighet vid nekat förvärvstillstånd i glesbygd" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet