Effektiv och säker byggprocess

Certifierade byggprojekteringsföretag infördes som en ny aktör i plan- och byggregelverket genom regler som trädde i kraft 2022. Reformen syftade till att öka förutsägbarheten och effektiviteten vid nybyggnad. Den fick dock inte någon praktisk betydelse eftersom inget certifieringsorgan har ackrediterat sig för att certifiera byggprojekteringsföretag.

Utskottet välkomnar regeringens förslag om att utöka rollen för de certifierade byggprojekteringsföretagen och i fortsättningen kalla dessa för byggbedömare. Denna vidareutveckling av reformen kan enligt utskottet göra det mer attraktivt att använda sig av certifierade företag (byggbedömare) och att något eller några certifieringsorgan väljer att ackreditera sig för certifiering av byggbedömare. Utskottet delar regeringens bedömning att det faktum att en byggbedömare riskerar sin certifiering vid misskötsel gör att företaget har incitament att hålla en tillfredsställande nivå i arbetet och utföra tillräckliga kontroller. Det offentligrättsliga ansvaret ligger kvar på byggherren, och byggnadsnämnden kan ingripa med tillsynsåtgärder om den finner skäl till det. Som regeringen påpekar bidrar förslaget dessutom till en mer enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen och anslutande författningar.

Mot denna bakgrund står utskottet bakom regeringens lagförslag i de delar som handlar om byggbedömare. Utskottet anser att riksdagen, av de skäl som anförs i propositionen, bör anta lagförslaget i dessa delar. Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:3975 (S) yrkandena 1 och 2.

Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen antar regeringens lagförslag i de delar som handlar om förstärkt kontroll vid byggande och förvaltning samt certifieringsorgan och myndighetsutövning. Av de skäl som anförs i propositionen anser utskottet att riksdagen även bör anta lagförslaget i dessa delar.

Avslutningsvis konstaterar utskottet att regeringens förslag i 1 kap. 11 § PBL innebär att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning får överlåtas till ett utländskt organ. Det förslaget bör därför beslutas i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. Det innebär att beslutet måste fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget.

Reservation

Lagförslaget i övrigt, punkt 2 (S, MP)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 10 kap. 13 och 14, 27, 29 och 30 §§ och 11 kap. 19 § samt antar lagförslaget i övrigt, med den ändringen att 9 kap. 105 §, 10 kap. 1, 19, 23a, 24, 31, 32 och 34 §§ samt 16 kap. 9 § ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,

b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3975 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt

bifaller delvis proposition 2025/26:172 i denna del.

Ställningstagande

Till grund för förslagen i propositionen ligger dels Boverkets förslag i rapporten Uppdrag att utveckla reformen med certifierade byggprojekteringsföretag (rapport 2025:2), dels förslagen i utredningsbetänkandet Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70).

Vi har inga invändningar mot de lagförslag som grundas på utrednings-betänkandet SOU 2023:70 och som bl.a. handlar om att införa en förstärkt kontroll av att vissa tekniska egenskapskrav uppfylls samt att tydliggöra att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas.

Däremot är vi negativa till de förslag om att utöka av systemet med certifierade byggprojekteringsföretag som regeringen gått vidare med som bygger på Boverkets rapport 2025:2. De lagändringar som regeringen föreslår i den delen innebär att certifierade privata aktörer i större utsträckning ska kunna utföra kontroller som i dag ligger hos kommunerna. Flera remissinstanser har pekat på risken med en sådan modell. Att flytta kontroll-funktioner från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden, och det kan uppstå negativa beroendeförhållanden mellan beställare och kontrollaktörer. Det kan i sin tur försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dessa delar.

För att få fram fler bostäder är det förvisso viktigt att förkorta ledtiderna och effektivisera processerna i byggandet. Vi anser dock inte att byggprocesserna ska effektiviseras på bekostnad av rättssäkerheten och den offentliga tillsynen. För oss är det viktigt att samhället även i fortsättningen har möjlighet att säkerställa kvalitet och säkerhet och att regelverket följs. I stället för att utvidga systemet med certifierade byggprojekteringsföretag bör regeringen därför återkomma med ett nytt förslag som kan effektivisera byggprocessen, minska onödig byråkrati och förkorta ledtiderna samtidigt som samhället behåller kontrollen över byggandet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet