Betänkande · 2025/26
En snabbare utbyggnad av kriminalvårdsanstalter och häkten
Sammanfattning Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att i större utsträckning kunna bevilja tidsbegränsade bygglov för fängelser och häkten. Dessutom sa riksdagen ja till förslaget om att ge regeringen befogenheter att under vissa förutsättningar meddela föreskrifter om nödvändiga och tidsbegränsade undantag från plan- och bygglagen. Bakgrunden till beslutet är att det idag råder brist på fängelse- och häktesplatser. Därtill innebär de beslutade och föreslagna straffskärpningarna att behoven av fler fängelse- och häktesplatser kommer att öka. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Civilutskottet · 1 votering 29 april 2026
Betänkande CU25 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 28 april 2026 (12 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”CU25” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: Bostäder (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 Regeringens lagförslag Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900), 2. lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:209 punkterna 1 och 2 samt avslår motion 2025/26:4060 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen som innebär att kriminalvårdsanstalter och häkten ska kunna få tidsbegränsade bygglov i fler fall och att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter för att åtgärda en akut och påtaglig risk för allvarlig platsbrist. Därmed avslår riksdagen ett motionsyrkande om att lagförslaget ska avslås när det gäller bemyndigandet.
Utskottets motivering
Det råder i dag stor brist på kriminalvårdsplatser, och läget är ansträngt. Samtidigt kan platsbehoven komma att öka de kommande åren till följd av straffrättsliga reformer. Behovet av nya kriminalvårdsplatser är så stort att det inte inom rimlig tid kan tillgodoses enbart genom ordinarie plan- och byggprocesser för permanenta bygglov.
Med hänsyn till detta och av de skäl som i övrigt anförs i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens lagförslag i dess helhet. Utskottet står alltså bakom både regeringens förslag om att utöka möjligheten att bevilja tidsbegränsade bygglov för kriminalvårdsanstalter och häkten och förslaget om att ge regeringen ett bemyndigande att under vissa förutsättningar meddela föreskrifter om nödvändiga och tidsbegränsade undantag från PBL:s bestämmelser.
Detta innebär att riksdagen bör bifalla propositionen och avslå motionsyrkandet.
Reservation
Regeringens lagförslag (MP)
av Amanda Palmstierna (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 16 kap. 12 a § och rubriken närmast före 16 kap. 12 a § samt antar lagförslaget i övrigt,
b) antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:209 punkt 2 och motion
2025/26:4060 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) och
bifaller delvis proposition 2025/26:209 punkt 1.
Ställningstagande
Regeringen vill få en möjlighet att runda PBL för att göra det möjligt att bygga ut kriminalvårdsanstalter och häkten. Jag vill understryka att Lagrådet av flera skäl har avstyrkt bemyndigandet till regeringen. Lagrådet pekar bl.a. på att bemyndigandet är alltför generellt utformat och att det innebär avsteg från de demokratiska processer som PBL utgår från. Lagrådet anför också att konsekvenserna av förslaget varken är utredda eller går att bedöma. Enligt Lagrådet skiljer sig dessutom det föreslagna bemyndigandet från övriga bemyndiganden som gäller extraordinära situationer. Övriga bemyndiganden kännetecknas nämligen av att de avser situationer som inte går att förutse, medan det här handlar om förutsägbara konsekvenser av regeringens kriminalpolitik.
Av dessa skäl anser jag att riksdagen bör avslå regeringens förslag i de delar det avser införandet av en ny 16 kap. 12 a § PBL.
Särskilt yttrande
Regeringens lagförslag (S, C)
Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S), Alireza Akhondi (C) och Markus Kallifatides (S) anför:
Det råder platsbrist på kriminalvårdsanstalter och häkten, och det finns ett behov av att skyndsamt kunna expandera Kriminalvårdens verksamhet. Vi ser därför behovet av lagändringar som kan bidra till en snabbare utbyggnad av antalet platser. Mot den bakgrunden har vi valt att inte väcka någon följdmotion.
När det gäller bemyndigandet till regeringen att meddela föreskrifter om undantag från PBL vill vi dock understryka att detta måste användas med stor återhållsamhet och med beaktande av såväl det kommunala självstyret som grundläggande krav på rättssäkerhet och proportionalitet.
Vi kommer noga att följa hur regeringen använder bemyndigandet och vilka effekter reformen får. Om det finns skäl till det kommer vi att återkomma med förslag i andra sammanhang.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Ur avsnittet "Regeringens lagförslag" i betänkandet. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 91 | 0 | 0 | 15 | |
| Sverigedemokraterna | 60 | 0 | 0 | 10 | |
| Moderaterna | 57 | 0 | 0 | 9 | |
| Centerpartiet | 20 | 0 | 0 | 4 | |
| Vänsterpartiet | 13 | 0 | 0 | 8 | |
| Kristdemokraterna | 16 | 0 | 0 | 3 | |
| Miljöpartiet | 0 | 15 | 0 | 3 | |
| Liberalerna | 9 | 0 | 0 | 7 | |
| Partilösa | 6 | 3 | 0 | 0 |
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.