En ny konsumentkreditlag

Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag i propositionen. Genom förslagen genomförs 2023 års EU-direktiv om konsumentkrediter. Utskottet utgår från att regeringen på ett lämpligt sätt följer upp och utvärderar den nya lagstiftningen och därefter återkommer med förslag om det bedöms vara motiverat. Vidare ska kommissionen enligt direktivet senast den 20 november 2029 och därefter vart fjärde år göra en utvärdering av direktivet. I ingressen till direktivet anges bl.a. att kommissionen vid utvärderingen av direktivet bör analysera de ekonomiska trenderna i unionen och situationen på den berörda marknaden, såsom framväxten av nya former av finansiella tjänster, digitala trender samt volymer och trender för gränsöverskridande tillhandahållande av krediter. Kommissionen bör också undersöka hur effektivt direktivet är, inbegripet de kostnader och fördelar det medför för företag och konsumenter. Därmed ser utskottet inte behov av något tillkännagivande med anledning av motionsyrkandet, som därför bör avslås.

Reservationer

1.

Ränteskillnadsersättning, punkt 2 (C)

av Alireza Akhondi (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4088 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

I propositionen föreslår regeringen att nu gällande regler om ränteskillnadsersättning förs över oförändrade till den nya konsumentkreditlagen. För konsumenterna är det viktigt att det finns en sund konkurrens på bankmarknaden och att det är möjligt att byta bank utan överdrivet krångel. Den tekniska utvecklingen har medfört att det i praktiskt hänseende är enklare än tidigare att byta bank. Däremot har inte lagstiftningen fullt ut anpassats till detta. Lagen bör på ett tydligare sätt lägga grunden för en starkare konkurrens på kreditmarknaden som kommer konsumenterna till nytta. Jag anser därför att det finns skäl att se över bankernas möjligheter att ta ut ränteskillnadsersättning vid byte av bank.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen, punkt 3 (C, MP)

av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4088 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att det är olyckligt att regeringen i propositionen inte har föreslagit några ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller konsumentens rätt att begära rättelse. Betalningsanmärkningar kan få långtgående konsekvenser även om skälen till att de uppstått varierar kraftigt. Inaktuella uppgifter eller anmärkningar som undanröjts bör därför inte kvarstå på ett sätt som är orimligt i förhållande till konsumentens situation. Enligt vår mening bör regeringen därför återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen när det gäller de aktuella frågorna.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Uppföljning av den nya lagstiftningen, punkt 4 (C, MP)

av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4088 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 3.

Ställningstagande

Det är viktigt att ha en sammanhållen och tydlig lagstiftning när det gäller krediter. Vi tycker att det är positivt att ambitionen är att den nya lagstiftningen ska vara mer sammanhållen och i takt med tiden än den tidigare. De senaste decennierna har teknikutvecklingen varit snabb och de senaste åren har den accelererat. Regeringens proposition tar delvis hänsyn till detta, vilket vi välkomnar. Det är dock svårt att överblicka i vilken utsträckning den nya konsumentkreditlagen fullt ut är anpassad till de förutsättningar som råder på kreditmarknaden i dag och kan föreligga de kommande åren. Vi anser därför att det finns ett stort behov av en uppföljning av lagstiftningen. Därefter bör regeringen ta fram förslag till de lagändringar som behövs. Uppföljningen bör också omfatta genomförandet av direktivet. Det är viktigt att granska hur direktivet påverkar såväl den svenska kreditmarknaden som kreditmarknaden inom EU för att på så sätt möjliggöra att den svenska lagstiftningen utformas på ett ändamålsenligt sätt. Det är regeringens uppgift att se till att en sådan uppföljning kommer till stånd.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)

Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S) anför:

Förslaget till ny konsumentkreditlag innebär ett stärkt konsumentskydd med bl.a. skärpta krav på kreditprövningen och en modernisering av regelverket i linje med EU:s nya direktiv. Vi välkomnar förslaget och har ställt oss bakom förslagen i propositionen.

Samtidigt vill vi socialdemokrater för egen del lyfta behovet av att stärka kreditprövningen ytterligare för att förbättra möjligheten för kreditgivare att få en samlad helhetsbild av varje konsuments skuldsituation. I det sammanhanget är tillgången till ett skuld- och kreditregister av central betydelse. Som framgår av propositionen har regeringen dock bedömt att det inte är möjligt att hantera frågan om inrättande av ett skuld- och kreditregister inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Vi vill också understryka att ett stärkt regelverk förutsätter en fungerande tillsyn. Utan tillräckliga resurser och tydliga mandat till berörda myndigheter finns det en risk att lagstiftningen inte får avsedd effekt.

Ur avsnittet "Uppföljning av den nya lagstiftningen" i betänkandet. Läs betänkandet

När det gäller motionsyrkandet om att se över bankernas möjligheter att ta ut ränteskillnadsersättning vid byte av bank har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens förslag till en ny konsumentkreditlag som bl.a. innebär att bestämmelserna om ränteskillnadsersättning i 2010 års konsumentkreditlag förs över oförändrade till den nya lagen. Ett motionsyrkande om att se över bankernas möjligheter att ta ut ränteskillnadsersättning vid byte av bank behandlades även av utskottet våren 2025 i samband med lagstiftningsärendet om ny modell för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av bundna bostadslån och våren 2026 i betänkande 2025/26:CU17. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag. Utskottet ser inte skäl till att göra någon annan bedömning när det gäller det aktuella motionsyrkandet. Motion 2025/26:4088 yrkande 1 bör avslås.

När det sedan gäller motionsyrkandet om ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen innehåller lagen bestämmelser om rättelse, komplettering och radering av uppgifter som behandlas i kreditupplysningsverksamhet. Om det finns anledning att misstänka att en uppgift som behandlas i kreditupplysningsverksamhet under den senaste tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, är den som bedriver verksamheten skyldig att utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet. Om det visar sig att uppgiften är felaktig, ska den rättas, kompletteras eller raderas. Kreditupplysningsföretag har vidare en skyldighet att gallra uppgifter om en fysisk person när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Enligt regeringens bedömning uppfyller bestämmelserna direktivets krav på klagomålsförfaranden och att databasleverantörer ska ha rutiner för att säkerställa att informationen i deras databaser är korrekt. Vidare har finansutskottet nyligen behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om att stärka rätten att begära rättelse i kreditupplysningsregister och om en översyn av kreditupplysningslagen. Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl för något tillkännagivande till regeringen om ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen. Även motion 2025/26:4088 yrkande 2 bör därför avslås.

Ur avsnittet "Lagstiftningens framtida utformning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 4. Läs betänkandet

När det gäller motionsyrkandet om att se över bankernas möjligheter att ta ut ränteskillnadsersättning vid byte av bank har utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom regeringens förslag till en ny konsumentkreditlag som bl.a. innebär att bestämmelserna om ränteskillnadsersättning i 2010 års konsumentkreditlag förs över oförändrade till den nya lagen. Ett motionsyrkande om att se över bankernas möjligheter att ta ut ränteskillnadsersättning vid byte av bank behandlades även av utskottet våren 2025 i samband med lagstiftningsärendet om ny modell för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av bundna bostadslån och våren 2026 i betänkande 2025/26:CU17. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena och riksdagen följde utskottets förslag. Utskottet ser inte skäl till att göra någon annan bedömning när det gäller det aktuella motionsyrkandet. Motion 2025/26:4088 yrkande 1 bör avslås.

När det sedan gäller motionsyrkandet om ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen innehåller lagen bestämmelser om rättelse, komplettering och radering av uppgifter som behandlas i kreditupplysningsverksamhet. Om det finns anledning att misstänka att en uppgift som behandlas i kreditupplysningsverksamhet under den senaste tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, är den som bedriver verksamheten skyldig att utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet. Om det visar sig att uppgiften är felaktig, ska den rättas, kompletteras eller raderas. Kreditupplysningsföretag har vidare en skyldighet att gallra uppgifter om en fysisk person när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen. Enligt regeringens bedömning uppfyller bestämmelserna direktivets krav på klagomålsförfaranden och att databasleverantörer ska ha rutiner för att säkerställa att informationen i deras databaser är korrekt. Vidare har finansutskottet nyligen behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om att stärka rätten att begära rättelse i kreditupplysningsregister och om en översyn av kreditupplysningslagen. Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl för något tillkännagivande till regeringen om ytterligare ändringar i kreditupplysningslagen. Även motion 2025/26:4088 yrkande 2 bör därför avslås.

Ur avsnittet "Lagstiftningens framtida utformning" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet