Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp

Vattentjänster såsom vattenförsörjning och hantering av avloppsvatten är en grundläggande förutsättning för att upprätthålla samhället och dess olika funktioner. Utskottet anser att det är viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning i frågor som rör vatten och att det sker en samverkan på både lokal och regional nivå. Det behövs även en beredskap för att klara vattenförsörjningen i hela landet vid vattenrelaterade kriser. Liksom regeringen anser utskottet att Riksrevisionens rapport utgör ett viktigt bidrag för att effektivisera statens insatser och styrning gentemot kommunerna när det gäller deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster och statens tillsyn av kommunernas arbete.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser gentemot kommunerna när det gäller allmänna vattentjänster brister i flera avseenden vilket sammantaget leder till att insatserna inte är effektiva. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning och anser att de åtgärder som Riksrevisionen föreslagit är väl motiverade.

Regeringen anför att den genom Havs- och vattenmyndighetens pågående uppdrag, länsstyrelsens återrapporteringskrav och den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande vidtar nödvändiga åtgärder för att i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer effektivisera statens insatser för allmänna vattentjänster.

Mot den bakgrunden ser inte utskottet skäl för något tillkännagivande från riksdagen med anledning av motionerna 2024/25:3432 (V) yrkandena 1–4 och 2024/25:3438 (MP) yrkandena 1–3. Motionsyrkandena avstyrks därför.

När det sedan gäller motion 2024/25:3438 (MP) yrkandena 4 och 5 föreslår Va-beredskapsutredningen i syfte att möta det omfattande behovet av investeringar i va-infrastrukturen, bl.a. skärpta krav på hanteringen av va-ekonomi, ökade möjligheter till avgiftsuttag och ett investeringsprogram inriktat på beredskaps- och klimatanpassningsåtgärder. Va-beredskapsutredningen lämnar även flera förslag på andra åtgärder för att stärka förmågan att leverera allmänna vattentjänster i krissituationer och i ett förändrat klimat. Va-beredskapsutredningens betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att resultatet av den pågående beredningen bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagen. Även dessa motionsyrkanden avstyrks.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Statens insatser för allmänna vattentjänster, punkt 1 (V)

av Malcolm Momodou Jallow (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3432 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkandena 1–4,

bifaller delvis motion

2024/25:3438 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår motion

2024/25:3438 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

I granskningsrapporten är Riksrevisionens övergripande slutsats att statens insatser brister i flera avseenden vilket sammantaget leder till att insatserna inte är effektiva. Riksrevisionen lämnar fyra rekommendationer till reger-ingen. I skrivelsen är dock regeringen tydlig med att man i nuläget inte avser att vidta några konkreta åtgärder med anledning av rekommendationerna. Regeringen avser i stället att överväga och avvakta med eventuella åtgärder, och är direkt tveksam till om det finns behov av att ge utökade befogenheter till länsstyrelserna.

Jag anser att regeringens passivitet med anledning av granskningsrapporten inte är acceptabel. Tillgången till rent vatten är en grundläggande förutsättning för vår överlevnad, och fortsatt tillgång på denna nödvändiga resurs kommer att kräva effektiva insatser för underhåll och investeringar inom vatten och avlopp i närtid. Med regeringens fortsatta inaktivitet och försvagning av klimat- och miljöpolitiken riskeras människors trygghet i vardagen. Jag anser därför att regeringen bör vidta följande med utgångspunkt från Riksrevi-sionens rekommendationer:

Regeringen bör till att börja med ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan i frågor relaterade till allmänna vattentjänster och vattentjänstlagen och ge en lämplig myndighet i uppdrag att vägleda i och följa upp kommunernas arbete med vattentjänstplaner. Vidare bör Havs- och vattenmyndigheten få i uppdrag att ta initiativ till åtgärder som säkerställer att länsstyrelsernas tillsyn omfattar kommunens hela ansvar enligt 6 § vattentjänstlagen. Regeringen bör även säkerställa att länsstyrelserna får de befogenheter och resurser som behövs för att möjliggöra en effektivare tillsyn av allmänna vattentjänster.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Statens insatser för allmänna vattentjänster, punkt 1 (MP)

av Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3438 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

bifaller delvis motion

2024/25:3432 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkandena 1–4.

Ställningstagande

Sveriges infrastruktur för dricksvatten och avlopp beräknas i dag ha ett årligt investeringsbehov på runt 31 miljarder kronor, enligt siffror från Svenskt Vatten. Samtidigt ligger den årliga investeringstakten på ca 20 miljarder kronor, vilket leder till en risk för försämrade va-system och en ökande investeringsskuld. Att investeringar dröjer beror på flera olika faktorer. Det handlar bl.a. om politisk styrning mot låg kostnad för vatten och avlopp, brist på resurser och expertis, otydliga direktiv och ansvarsförhållanden samt höga investeringskostnader som gör att man inte kan genomföra önskade åtgärder eller att man avvaktar med genomförandebeslut. Ansvaret ligger främst på kommunerna, och olika kommuner har kommit olika långt i arbetet med sin va-infrastruktur. I granskningsrapporten konstaterar dock Riksrevisionen att regeringen brustit i implementeringen av lagstiftningen samt varit saktfärdig när det gäller stöd och vägledning till kommunerna.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Vattentjänster såsom vattenförsörjning och hantering av avloppsvatten är en grundläggande förutsättning för att upprätthålla samhället och dess olika funktioner. Utskottet anser att det är viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning i frågor som rör vatten och att det sker en samverkan på både lokal och regional nivå. Det behövs även en beredskap för att klara vattenförsörjningen i hela landet vid vattenrelaterade kriser. Liksom regeringen anser utskottet att Riksrevisionens rapport utgör ett viktigt bidrag för att effektivisera statens insatser och styrning gentemot kommunerna när det gäller deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster och statens tillsyn av kommunernas arbete.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser gentemot kommunerna när det gäller allmänna vattentjänster brister i flera avseenden vilket sammantaget leder till att insatserna inte är effektiva. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning och anser att de åtgärder som Riksrevisionen föreslagit är väl motiverade.

Regeringen anför att den genom Havs- och vattenmyndighetens pågående uppdrag, länsstyrelsens återrapporteringskrav och den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande vidtar nödvändiga åtgärder för att i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer effektivisera statens insatser för allmänna vattentjänster.

Mot den bakgrunden ser inte utskottet skäl för något tillkännagivande från riksdagen med anledning av motionerna 2024/25:3432 (V) yrkandena 1–4 och 2024/25:3438 (MP) yrkandena 1–3. Motionsyrkandena avstyrks därför.

När det sedan gäller motion 2024/25:3438 (MP) yrkandena 4 och 5 föreslår Va-beredskapsutredningen i syfte att möta det omfattande behovet av investeringar i va-infrastrukturen, bl.a. skärpta krav på hanteringen av va-ekonomi, ökade möjligheter till avgiftsuttag och ett investeringsprogram inriktat på beredskaps- och klimatanpassningsåtgärder. Va-beredskapsutredningen lämnar även flera förslag på andra åtgärder för att stärka förmågan att leverera allmänna vattentjänster i krissituationer och i ett förändrat klimat. Va-beredskapsutredningens betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att resultatet av den pågående beredningen bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagen. Även dessa motionsyrkanden avstyrks.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Statens insatser för allmänna vattentjänster, punkt 1 (V)

av Malcolm Momodou Jallow (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3432 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkandena 1–4,

bifaller delvis motion

2024/25:3438 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår motion

2024/25:3438 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

I granskningsrapporten är Riksrevisionens övergripande slutsats att statens insatser brister i flera avseenden vilket sammantaget leder till att insatserna inte är effektiva. Riksrevisionen lämnar fyra rekommendationer till reger-ingen. I skrivelsen är dock regeringen tydlig med att man i nuläget inte avser att vidta några konkreta åtgärder med anledning av rekommendationerna. Regeringen avser i stället att överväga och avvakta med eventuella åtgärder, och är direkt tveksam till om det finns behov av att ge utökade befogenheter till länsstyrelserna.

Jag anser att regeringens passivitet med anledning av granskningsrapporten inte är acceptabel. Tillgången till rent vatten är en grundläggande förutsättning för vår överlevnad, och fortsatt tillgång på denna nödvändiga resurs kommer att kräva effektiva insatser för underhåll och investeringar inom vatten och avlopp i närtid. Med regeringens fortsatta inaktivitet och försvagning av klimat- och miljöpolitiken riskeras människors trygghet i vardagen. Jag anser därför att regeringen bör vidta följande med utgångspunkt från Riksrevi-sionens rekommendationer:

Regeringen bör till att börja med ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan i frågor relaterade till allmänna vattentjänster och vattentjänstlagen och ge en lämplig myndighet i uppdrag att vägleda i och följa upp kommunernas arbete med vattentjänstplaner. Vidare bör Havs- och vattenmyndigheten få i uppdrag att ta initiativ till åtgärder som säkerställer att länsstyrelsernas tillsyn omfattar kommunens hela ansvar enligt 6 § vattentjänstlagen. Regeringen bör även säkerställa att länsstyrelserna får de befogenheter och resurser som behövs för att möjliggöra en effektivare tillsyn av allmänna vattentjänster.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Statens insatser för allmänna vattentjänster, punkt 1 (MP)

av Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3438 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

bifaller delvis motion

2024/25:3432 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkandena 1–4.

Ställningstagande

Sveriges infrastruktur för dricksvatten och avlopp beräknas i dag ha ett årligt investeringsbehov på runt 31 miljarder kronor, enligt siffror från Svenskt Vatten. Samtidigt ligger den årliga investeringstakten på ca 20 miljarder kronor, vilket leder till en risk för försämrade va-system och en ökande investeringsskuld. Att investeringar dröjer beror på flera olika faktorer. Det handlar bl.a. om politisk styrning mot låg kostnad för vatten och avlopp, brist på resurser och expertis, otydliga direktiv och ansvarsförhållanden samt höga investeringskostnader som gör att man inte kan genomföra önskade åtgärder eller att man avvaktar med genomförandebeslut. Ansvaret ligger främst på kommunerna, och olika kommuner har kommit olika långt i arbetet med sin va-infrastruktur. I granskningsrapporten konstaterar dock Riksrevisionen att regeringen brustit i implementeringen av lagstiftningen samt varit saktfärdig när det gäller stöd och vägledning till kommunerna.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4 och 5. Läs betänkandet

Vattentjänster såsom vattenförsörjning och hantering av avloppsvatten är en grundläggande förutsättning för att upprätthålla samhället och dess olika funktioner. Utskottet anser att det är viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning i frågor som rör vatten och att det sker en samverkan på både lokal och regional nivå. Det behövs även en beredskap för att klara vattenförsörjningen i hela landet vid vattenrelaterade kriser. Liksom regeringen anser utskottet att Riksrevisionens rapport utgör ett viktigt bidrag för att effektivisera statens insatser och styrning gentemot kommunerna när det gäller deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster och statens tillsyn av kommunernas arbete.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser gentemot kommunerna när det gäller allmänna vattentjänster brister i flera avseenden vilket sammantaget leder till att insatserna inte är effektiva. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning och anser att de åtgärder som Riksrevisionen föreslagit är väl motiverade.

Regeringen anför att den genom Havs- och vattenmyndighetens pågående uppdrag, länsstyrelsens återrapporteringskrav och den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande vidtar nödvändiga åtgärder för att i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer effektivisera statens insatser för allmänna vattentjänster.

Mot den bakgrunden ser inte utskottet skäl för något tillkännagivande från riksdagen med anledning av motionerna 2024/25:3432 (V) yrkandena 1–4 och 2024/25:3438 (MP) yrkandena 1–3. Motionsyrkandena avstyrks därför.

När det sedan gäller motion 2024/25:3438 (MP) yrkandena 4 och 5 föreslår Va-beredskapsutredningen i syfte att möta det omfattande behovet av investeringar i va-infrastrukturen, bl.a. skärpta krav på hanteringen av va-ekonomi, ökade möjligheter till avgiftsuttag och ett investeringsprogram inriktat på beredskaps- och klimatanpassningsåtgärder. Va-beredskapsutredningen lämnar även flera förslag på andra åtgärder för att stärka förmågan att leverera allmänna vattentjänster i krissituationer och i ett förändrat klimat. Va-beredskapsutredningens betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att resultatet av den pågående beredningen bör föregripas genom någon åtgärd från riksdagen. Även dessa motionsyrkanden avstyrks.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Reservationer

1.

Statens insatser för allmänna vattentjänster, punkt 1 (V)

av Malcolm Momodou Jallow (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3432 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkandena 1–4,

bifaller delvis motion

2024/25:3438 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår motion

2024/25:3438 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

I granskningsrapporten är Riksrevisionens övergripande slutsats att statens insatser brister i flera avseenden vilket sammantaget leder till att insatserna inte är effektiva. Riksrevisionen lämnar fyra rekommendationer till reger-ingen. I skrivelsen är dock regeringen tydlig med att man i nuläget inte avser att vidta några konkreta åtgärder med anledning av rekommendationerna. Regeringen avser i stället att överväga och avvakta med eventuella åtgärder, och är direkt tveksam till om det finns behov av att ge utökade befogenheter till länsstyrelserna.

Jag anser att regeringens passivitet med anledning av granskningsrapporten inte är acceptabel. Tillgången till rent vatten är en grundläggande förutsättning för vår överlevnad, och fortsatt tillgång på denna nödvändiga resurs kommer att kräva effektiva insatser för underhåll och investeringar inom vatten och avlopp i närtid. Med regeringens fortsatta inaktivitet och försvagning av klimat- och miljöpolitiken riskeras människors trygghet i vardagen. Jag anser därför att regeringen bör vidta följande med utgångspunkt från Riksrevi-sionens rekommendationer:

Regeringen bör till att börja med ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan i frågor relaterade till allmänna vattentjänster och vattentjänstlagen och ge en lämplig myndighet i uppdrag att vägleda i och följa upp kommunernas arbete med vattentjänstplaner. Vidare bör Havs- och vattenmyndigheten få i uppdrag att ta initiativ till åtgärder som säkerställer att länsstyrelsernas tillsyn omfattar kommunens hela ansvar enligt 6 § vattentjänstlagen. Regeringen bör även säkerställa att länsstyrelserna får de befogenheter och resurser som behövs för att möjliggöra en effektivare tillsyn av allmänna vattentjänster.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Statens insatser för allmänna vattentjänster, punkt 1 (MP)

av Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3438 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

bifaller delvis motion

2024/25:3432 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkandena 1–4.

Ställningstagande

Sveriges infrastruktur för dricksvatten och avlopp beräknas i dag ha ett årligt investeringsbehov på runt 31 miljarder kronor, enligt siffror från Svenskt Vatten. Samtidigt ligger den årliga investeringstakten på ca 20 miljarder kronor, vilket leder till en risk för försämrade va-system och en ökande investeringsskuld. Att investeringar dröjer beror på flera olika faktorer. Det handlar bl.a. om politisk styrning mot låg kostnad för vatten och avlopp, brist på resurser och expertis, otydliga direktiv och ansvarsförhållanden samt höga investeringskostnader som gör att man inte kan genomföra önskade åtgärder eller att man avvaktar med genomförandebeslut. Ansvaret ligger främst på kommunerna, och olika kommuner har kommit olika långt i arbetet med sin va-infrastruktur. I granskningsrapporten konstaterar dock Riksrevisionen att regeringen brustit i implementeringen av lagstiftningen samt varit saktfärdig när det gäller stöd och vägledning till kommunerna.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om tillgången till kommunalt vatten och avlopp" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 4. Läs betänkandet