Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda

Utskottet har ställt sig bakom lagförslaget och gör ingen annan bedömning än regeringen när det gäller begreppet hållbar mobilitet. Därmed anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet, som därför bör avslås.

Reservationer

1.

Nytt mål för effektiv energianvändning, punkt 1 (S, V, MP)

av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3946 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 1 och

2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår proposition 2025/26:159 punkt 1.

Ställningstagande

Energieffektivisering är viktigt och det är en utgångspunkt i EU:s energipolitik. Det skapar också resurseffektivitet och är av stor betydelse för att bygga ett mer hållbart samhälle med ökad elektrifieringstakt och stärkt konkurrenskraft.

Regeringen föreslår nu ett icke förpliktigande kvalitativt mål som inte är mätbart samtidigt som stöden för energieffektivisering har tagits bort sedan tidigare. Vi konstaterar också att till skillnad från regeringens förslag så stöder det nuvarande kvantitativa målet Sveriges möjlighet att bidra till att nå EU:s samlade målbild. I likhet med ett flertal remissinstanser är vi av uppfattningen att målet bör innehålla kvantitativa målformuleringar för att vara styrande och kunna följas upp.

Mot denna bakgrund anser vi att regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning bör avslås.

2.

Ett kvantitativt mål för effektiv energianvändning, punkt 3 (S, V, MP)

av Andreas Lennkvist Manriquez (V), Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

2025/26:3946 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkande 2,

2025/26:3950 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 1,

2025/26:3955 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 1 och

2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Energieffektivisering skapar resurseffektivitet och är av stor betydelse för att bygga ett mer hållbart samhälle med ökad elektrifieringstakt, stärkt konkurrenskraft och sänkta elkostnader. Därför anser vi att det nya kvalitativa målet för en effektiv energianvändning är problematiskt av flera skäl.

Vi instämmer med de remissinstanser som påtalat att ett kvalitativt mål innebär en otydlighet som kommer att försvåra för styrning och prioritering på området. Det saknas också mätbara indikatorer som gör att målet går att följa upp.

Vi ser också en risk för att det nya målet kommer att göra det svårare för Sverige att leva upp till sina åtaganden på klimatområdet inom EU och internationellt.

Vi kan konstatera att regeringens politik på området inte är tillräcklig. Det behövs kvantitativa målformuleringar för att främja energieffektiviseringen i samhället. Därför anser vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag på ett nytt mål för effektiv energianvändning. Det målet ska ha en kvantitativ målformulering som möjliggör mätbarhet och uppföljning samt att Sverige ska kunna leva upp till sina åtaganden på klimatområdet.

Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som behövs med anledning av vårt förslag. Det vi nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Utveckling och utvärdering av systemet med energideklarationer, punkt 4 (S)

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Denis Begic (S) och Anna-Belle Strömberg (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3950 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och

avslår motionerna

2025/26:3955 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2 och

2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

När det gäller regeringens förslag till ändringar i LED har flera remissinstanser påpekat att det är otydligt vad som räknas som ombyggnad och att det är en alltför snäv avgränsning. Vidare har de framfört att det finns risk för att viss energipåverkan missas och att ändringarna leder till otydligheter för de som tillämpar lagen samt problem med tillsyn och bevisning. Därför föreslår vi att en kontrollstation ska upprättas tre år efter det att de nya reglerna i LED har trätt i kraft.

Det är regeringens uppgift att utföra en sådan utvärdering som vi efterfrågar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

4.

Utveckling och utvärdering av systemet med energideklarationer, punkt 4 (MP)

av Amanda Palmstierna (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3965 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) yrkande 3 och

avslår motionerna

2025/26:3950 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 2 och

2025/26:3955 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att energideklarationerna behöver utvecklas så att de leder till en kostnadseffektiv och skräddarsydd energieffektivisering för respektive byggnad. Det behövs t.ex. åtgärdsförslag utifrån byggnadens specifika förutsättningar. Det vore inte rimligt att göra energirenoveringsplaner obligatoriskt för samtliga byggnader, men för de som behöver omfattande energieffektiviseringsåtgärder för att minska driftskostnaderna vore det fullt rimligt med ett krav. En energirenoveringsplan kommer dock troligen att kosta mer än en energideklaration. För att kostnaden inte ska bli ett hinder bör såväl energideklarationer som energirenoveringsplaner subventioneras för sårbara hushåll.

Ur avsnittet "Begreppet hållbar mobilitet" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning, och det nya målet har en kvalitativ utformning.

Som näringsutskottet framhåller behöver målstyrningen på energiområdet utformas så att den inte motverkar nödvändiga omställningar. Samtidigt är det viktigt att politiken för effektiv energianvändning är tydlig, uppföljningsbar och ger vägledning för berörda aktörer. Det finns ett behov av att säkerställa att det nya målet följs upp genom relevanta indikatorer. Som utskottet noterat ovan kommer Energimyndigheten att få ett övergripande ansvar för att följa upp målet och att ta fram förslag på indikatorer för att mäta utveckling och framsteg.

Liksom näringsutskottet anser utskottet att det nya målet, i kombination med utvecklade uppföljningsformer, ger regeringen tillräckliga förutsättningar att bedriva en ändamålsenlig politik för effektiv energianvändning. Det finns således inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om kvantitativa mål för energieffektivisering. Motionsyrkandena bör därför avslås.

Ur avsnittet "Ett kvantitativt mål för effektiv energianvändning" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Civilutskottet ansluter sig till näringsutskottets utgångspunkt att en effektiv energianvändning är en viktig del av energipolitiken och att den är av betydelse för såväl försörjningstrygghet som konkurrenskraft och klimatomställning. Tydliga och ändamålsenliga mål för energieffektivisering bidrar till att skapa långsiktiga förutsättningar för investeringar, möjliggör uppföljning av utvecklingen och ger vägledning för såväl offentliga aktörer som näringsliv och hushåll.

I likhet med näringsutskottet vill utskottet framhålla att regeringen bedömer att det nuvarande målet på området inte är fullt ut ändamålsenligt eftersom det riskerar att stå i konflikt med den utveckling med ökad elektrifiering som krävs för att nå klimatmålen. Utskottet noterar också att Energimyndigheten kommer att få ett övergripande ansvar för att följa upp målet och att ta fram förslag på indikatorer för mätning av utveckling och framsteg.

Utskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen ska godkänna regeringens förslag till nytt mål för effektiv energianvändning och avslå motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Nytt mål för effektiv energianvändning" i betänkandet. Läs betänkandet