Betänkande · 2025/26
Kommunala hyresgarantier för en socialt hållbar bostadsförsörjning
Sammanfattning Kommuner ska kunna bli skyldiga att erbjuda hyresgarantier för att hjälpa enskilda hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden. Förslaget innebär att regeringen kan införa en skyldighet för kommuner att ge hyresgarantier. Riksdagen sa ja till förslaget som syftar till att motverka osäkra bostadsförhållanden och utestängning från bostadsmarknaden. Riksdagen sa också ja till att det införs en sekretessbestämmelse för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden om kommunala hyresgarantier. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Civilutskottet · 1 votering 6 maj 2026
Betänkande CU37 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 6 maj 2026 (6 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”CU37” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: Bostäder (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 Regeringens lagförslag Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, 2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:212 punkterna 1 och 2.
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag om vilka krav en hyresvärd får ställa på en ny hyresgäst.
Utskottets motivering
I det utredningsbetänkande som ligger till grund för förslagen i propositionen lämnades också förslag om att reglera hyresvärdars tillträdeskrav på nya hyresgäster (SOU 2022:14). Som framgår av propositionen har regeringen inte för avsikt att gå vidare med det förslaget.
Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.
Reservation
Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (C, MP)
av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:4067 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Ställningstagande
Betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) överlämnades till regeringen 2022. Det dröjde dock fyra år innan regeringen återkom med ett lagförslag om en obligatorisk kommunal hyresgaranti. Vi motsätter oss inte förslaget som sådant men menar att regeringen har dröjt alltför länge.
Kommunala hyresgarantier innebär att kommunen går i borgen för en hyresgäst som har tillräckligt god ekonomi för att betala sin hyra men som trots detta har svårt att få en hyresrätt med besittningsskydd. Frågan om hyresgarantier har ett tydligt samband med de krav som hyresvärdar ställer på hyresgäster eftersom båda rör bedömningen av hyresgästens betalningsförmåga. Hyresvärdar har rätt att ställa olika typer av krav på blivande hyresgäster för att ingå hyresavtal. Ofta är kraven rimliga och välmotiverade, men i vissa fall är de alltför höga och kan försvåra tillgången till en bostad. Mot den bakgrunden finns det ett behov av att reglera vilka krav som hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett lagförslag om vilka krav en hyresvärd får ställa på en ny hyresgäst i enlighet förslaget i SOU 2022:14. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Särskilt yttrande
Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)
Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S) anför:
Vi socialdemokrater välkomnar att regeringen nu lämnar ett förslag som möjliggör att obligatoriska kommunala hyresgarantier införs. Det är ett viktigt verktyg för en bättre fungerande social bostadspolitik. Samtidigt beklagar vi tidsutdräkten i ärendet. Betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) överlämnades redan den 30 mars 2022, men inte förrän i budgetpropositionen för 2026 meddelade regeringen sin avsikt att göra det obligatoriskt för kommuner att under vissa förutsättningar tillhandahålla hyresgarantier. Vi förutsätter att regeringen skyndsamt tar de initiativ som krävs för att lagstiftningen ska få avsedda effekter. Vi bevakar frågan och återkommer med förslag i andra sammanhang om det finns skäl för det.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Ur avsnittet "Lagstiftningens framtida utformning" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#2 Lagstiftningens framtida utformning Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motion 2025/26:4067 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag om vilka krav en hyresvärd får ställa på en ny hyresgäst.
Utskottets motivering
I det utredningsbetänkande som ligger till grund för förslagen i propositionen lämnades också förslag om att reglera hyresvärdars tillträdeskrav på nya hyresgäster (SOU 2022:14). Som framgår av propositionen har regeringen inte för avsikt att gå vidare med det förslaget.
Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.
Reservation
Lagstiftningens framtida utformning, punkt 2 (C, MP)
av Alireza Akhondi (C) och Amanda Palmstierna (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:4067 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP).
Ställningstagande
Betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) överlämnades till regeringen 2022. Det dröjde dock fyra år innan regeringen återkom med ett lagförslag om en obligatorisk kommunal hyresgaranti. Vi motsätter oss inte förslaget som sådant men menar att regeringen har dröjt alltför länge.
Kommunala hyresgarantier innebär att kommunen går i borgen för en hyresgäst som har tillräckligt god ekonomi för att betala sin hyra men som trots detta har svårt att få en hyresrätt med besittningsskydd. Frågan om hyresgarantier har ett tydligt samband med de krav som hyresvärdar ställer på hyresgäster eftersom båda rör bedömningen av hyresgästens betalningsförmåga. Hyresvärdar har rätt att ställa olika typer av krav på blivande hyresgäster för att ingå hyresavtal. Ofta är kraven rimliga och välmotiverade, men i vissa fall är de alltför höga och kan försvåra tillgången till en bostad. Mot den bakgrunden finns det ett behov av att reglera vilka krav som hyresvärdar får ställa på nya hyresgäster.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett lagförslag om vilka krav en hyresvärd får ställa på en ny hyresgäst i enlighet förslaget i SOU 2022:14. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Särskilt yttrande
Regeringens lagförslag, punkt 1 (S)
Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Denis Begic (S), Anna-Belle Strömberg (S) och Markus Kallifatides (S) anför:
Vi socialdemokrater välkomnar att regeringen nu lämnar ett förslag som möjliggör att obligatoriska kommunala hyresgarantier införs. Det är ett viktigt verktyg för en bättre fungerande social bostadspolitik. Samtidigt beklagar vi tidsutdräkten i ärendet. Betänkandet Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14) överlämnades redan den 30 mars 2022, men inte förrän i budgetpropositionen för 2026 meddelade regeringen sin avsikt att göra det obligatoriskt för kommuner att under vissa förutsättningar tillhandahålla hyresgarantier. Vi förutsätter att regeringen skyndsamt tar de initiativ som krävs för att lagstiftningen ska få avsedda effekter. Vi bevakar frågan och återkommer med förslag i andra sammanhang om det finns skäl för det.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Ur avsnittet "Lagstiftningens framtida utformning" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 106 | 0 | 0 | 0 | |
| Sverigedemokraterna | 70 | 0 | 0 | 0 | |
| Moderaterna | 65 | 0 | 0 | 1 | |
| Centerpartiet | 0 | 24 | 0 | 0 | |
| Vänsterpartiet | 21 | 0 | 0 | 0 | |
| Kristdemokraterna | 19 | 0 | 0 | 0 | |
| Miljöpartiet | 0 | 18 | 0 | 0 | |
| Liberalerna | 16 | 0 | 0 | 0 | |
| Partilösa | 9 | 0 | 0 | 0 |
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.