Betänkande · 2025/26

Statens budget 2026 - Rambeslutet

Sammanfattning Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026. Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet höjd fastighetsskatt för vindkraftverk sänkt energiskatt på el förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar moderniserad beskattning av gaser. Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045. Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen. Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Finansutskottet · 2 voteringar 26 november 2025

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Ekonomi och skatter (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 2 och avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 1.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Utskottets motivering

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2026, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Reservationer

1.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 2 och motionerna

2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1 och

2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Världen har förändrats, säkerhetsläget är allvarligt och den globala ekonomin är i gungning. Samtidigt går Sverige i fel riktning, med en tillväxt i EU:s bottenliga, 100 000 fler arbetslösa än när regeringen tillträdde, familjer som kämpar med att få ekonomin att gå ihop, reallöner som har fallit, ett bostadsbyggande som har avstannat och en underfinansierad välfärd. Den ekonomiska politiken måste inriktas på långsiktiga investeringar och strukturella reformer för att tillväxten ska öka och välståndet stärkas. Vi vill se en mer tillväxtorienterad politik som skapar förutsättningar för att långsiktigt kunna finansiera investeringar och stärka välfärden. Inriktningen ska vara att genomföra en tillväxtpakt där staten och näringslivet krokar arm och där långsiktiga förutsättningar ska ges för företag att bedriva verksamhet och göra nya investeringar. Den ska också säkerställa att investeringar görs i bl.a. infrastruktur och bostäder samt att en blocköverskridande energiöverenskommelse nås med såväl kärnkraft som vindkraft och annan fossilfri el, att skattesystemet blir effektivare, rättvisare och att det vilar på bredare skattebaser, att fler utbildas inom relevanta områden, att tillståndsprocesser blir effektivare och snabbare samt att svenska företag har goda förutsättningar att konkurrera med andra länder. För att påbörja denna tillväxtpakt ska resurser avsättas motsvarande 1 miljard kronor, bl.a. för en saminvestering mellan staten och näringslivet i framtidsteknik som AI och ny industriteknik, för det s.k. Industriklivet samt för en snabbhetsbonus för vindkraft för att på sätt få fram mer fossilfri el snabbt. Resurser ska också avsättas för gröna krediter.

Export- och industrifrämjande insatser ska också prioriteras liksom att införa högkostnadsskydd mot höga sjuklönekostnader för att skydda små och medelstora företag mot höga sjuklöner. Svenska vägar och järnvägar ska rustas upp och resurser för detta ska prioriteras. Vidare ska ett statligt investeringsstöd och statliga byggkrediter införas så att fler bostäder kan byggas.

Målet för den ekonomiska politiken ska vara full sysselsättning. Det kräver fler arbetstillfällen och tydliga krav på att alla som kan arbeta ska arbeta. Ett krav på aktivitetsplikt i försörjningsstödet ska därför införas och arbetsmarknadsutbildningarna ska byggas ut och extratjänster återinföras. Ett jobbpaket riktat mot unga ska också införas, bl.a. med traineeprogram inom staten.

Politiken ska vidare inriktas på åtgärder som förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för vanligt folk, bl.a. genom höjt barnbidrag, permanent förstärkning av bostadsbidraget för barnfamiljer, en mer rättvis skattesänkning än den regeringen föreslår, billigare mediciner och slopat karensavdrag.

Sveriges yttre och inre säkerhet måste också stärkas, och för att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden ska en beredskapsskatt utredas och införas.

Gängkriminaliteten fortsätter att skörda liv och sprida rädsla i vårt land. Det behövs ett nytt angreppssätt för att vända utvecklingen. Politiken ska prioritera både en maffialag och ökade resurser till bl.a. Skatteverket. För att bryta nyrekrytering måste politiken inriktas på att införa ett socialtjänstlyft med s.k. riskfamiljprogram och punktmarkering av unga samt utöka resurserna till bl.a. Kriminalvården och brottsofferjourer.

Vidare är välfärden underfinansierad, väntetiderna i vården är oacceptabelt långa, klassrummen överfulla och skattepengar försvinner till riskkapitalbolag, i stället för att gå till elever och patienter. Vi vill därför se ett systemskifte där de generella statsbidragen räknas upp i takt med inflationen samtidigt som den demokratiska kontrollen över välfärden tas tillbaka så att skattepengar som ska gå till skolbarn och sjukvård inte går till riskkapitalister och kriminella. Utökade resurser till skolan och förskolan ska också prioriteras så att fler lärare kan anställas, och för att korta vårdköerna ska resurser avsättas för en satsning på mer personal.

Politiken ska också inriktas på åtgärder som skapar bättre förutsättningar att leva och bo på landsbygden.

För att finansiera inriktningen på politiken ska bl.a. en tillfällig bankskatt på övervinster införas. Regeringens avisering om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga bör inte genomföras och återvandringsbidraget ska inte höjas.

Sammanfattningsvis tillstyrks Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

av Ida Gabrielsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Ur avsnittet "3.4 Bemyndigande att överskrida anslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

150 ja · 94 nej · 52 avstår · 53 frånvarande Mot förslaget: reservation 1 (S)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 0 93 0 13
Sverigedemokraterna 61 0 0 11
Moderaterna 60 0 0 8
Centerpartiet 0 0 20 4
Vänsterpartiet 0 0 17 5
Kristdemokraterna 16 0 0 3
Miljöpartiet 0 0 14 4
Liberalerna 12 0 0 4
Partilösa 1 1 1 1

#2 Rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget Bifall

Utskottets förslag till beslut

a) Målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande Riksdagen fastställer målet för den offentliga förvaltningens finansiella sparande till ett sparande i balans över en konjunkturcykel fr.o.m. 2027. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 5 och avslår motionerna 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 22 och 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 3. b) Utgiftstak för staten 2026-2028 Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 936 miljarder kronor för 2026, 2 009 miljarder kronor för 2027 och 2 105 miljarder kronor för 2028. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 3 och 4 samt avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 2 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2. c) Utgiftsramar för utgiftsområdena 2026 Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 8 och avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 5, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 6 och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3. d) Övriga utgifter i statens budget 2026 Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 9, 13 och 14. e) Beräkningen av inkomster i statens budget 2026 Riksdagen godkänner beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 6 och avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del. f) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:1 och 2025/26:16 punkt 2.2 Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 2. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 3. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 4. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 5. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 6. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 8. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 9. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 10. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 11. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227), 12. lag om upphävande av lagen (2008:205) om lagerskatt på flygbensin, 13. lag om ändring i lagen (2011:1200) om elcertifikat med den ändringen att 4 kap. 5 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 7, 14. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244), 15. lag om ändring i lagen (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, 16. lag om ändring i lagen (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, 17. lag om ändring i lagen (2024:294) om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227), 18. lag om ändring i lagen (2025:539) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 19. lag om ändring i lagen (2025:540) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2025/26:1 finansplanen punkterna 18-36 och 2025/26:16 punkt 2.2 och avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 3 i denna del, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 4 i denna del och 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 5 i denna del. g) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:168 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:168. h) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2024/25:188 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:1256) om riskskatt för kreditinstitut. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:188 och avslår motion 2025/26:270 av Martin Ådahl (C). i) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:31 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:31 och avslår motion 2025/26:3839 av Martin Ådahl (C). j) Ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2025/26:32 Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). 2. lag om ändring i lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:32 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna 2025/26:3837 av Martin Ådahl (C) och 2025/26:3840 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP). k) Ålderspensionssystemets utgifter 2026 Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2026 enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 10. l) Preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2027 och 2028 Riksdagen godkänner preliminära utgiftsramar för utgiftsområdena och preliminära beräkningar av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkterna 7 och 11 samt avslår motionerna 2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 4 och 6, 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkandena 4 och 6, 2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 5 och 7 samt 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 4 och 6.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Utskottets motivering

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2026, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Reservationer

1.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 2 och motionerna

2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1 och

2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Världen har förändrats, säkerhetsläget är allvarligt och den globala ekonomin är i gungning. Samtidigt går Sverige i fel riktning, med en tillväxt i EU:s bottenliga, 100 000 fler arbetslösa än när regeringen tillträdde, familjer som kämpar med att få ekonomin att gå ihop, reallöner som har fallit, ett bostadsbyggande som har avstannat och en underfinansierad välfärd. Den ekonomiska politiken måste inriktas på långsiktiga investeringar och strukturella reformer för att tillväxten ska öka och välståndet stärkas. Vi vill se en mer tillväxtorienterad politik som skapar förutsättningar för att långsiktigt kunna finansiera investeringar och stärka välfärden. Inriktningen ska vara att genomföra en tillväxtpakt där staten och näringslivet krokar arm och där långsiktiga förutsättningar ska ges för företag att bedriva verksamhet och göra nya investeringar. Den ska också säkerställa att investeringar görs i bl.a. infrastruktur och bostäder samt att en blocköverskridande energiöverenskommelse nås med såväl kärnkraft som vindkraft och annan fossilfri el, att skattesystemet blir effektivare, rättvisare och att det vilar på bredare skattebaser, att fler utbildas inom relevanta områden, att tillståndsprocesser blir effektivare och snabbare samt att svenska företag har goda förutsättningar att konkurrera med andra länder. För att påbörja denna tillväxtpakt ska resurser avsättas motsvarande 1 miljard kronor, bl.a. för en saminvestering mellan staten och näringslivet i framtidsteknik som AI och ny industriteknik, för det s.k. Industriklivet samt för en snabbhetsbonus för vindkraft för att på sätt få fram mer fossilfri el snabbt. Resurser ska också avsättas för gröna krediter.

Export- och industrifrämjande insatser ska också prioriteras liksom att införa högkostnadsskydd mot höga sjuklönekostnader för att skydda små och medelstora företag mot höga sjuklöner. Svenska vägar och järnvägar ska rustas upp och resurser för detta ska prioriteras. Vidare ska ett statligt investeringsstöd och statliga byggkrediter införas så att fler bostäder kan byggas.

Målet för den ekonomiska politiken ska vara full sysselsättning. Det kräver fler arbetstillfällen och tydliga krav på att alla som kan arbeta ska arbeta. Ett krav på aktivitetsplikt i försörjningsstödet ska därför införas och arbetsmarknadsutbildningarna ska byggas ut och extratjänster återinföras. Ett jobbpaket riktat mot unga ska också införas, bl.a. med traineeprogram inom staten.

Politiken ska vidare inriktas på åtgärder som förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för vanligt folk, bl.a. genom höjt barnbidrag, permanent förstärkning av bostadsbidraget för barnfamiljer, en mer rättvis skattesänkning än den regeringen föreslår, billigare mediciner och slopat karensavdrag.

Sveriges yttre och inre säkerhet måste också stärkas, och för att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden ska en beredskapsskatt utredas och införas.

Gängkriminaliteten fortsätter att skörda liv och sprida rädsla i vårt land. Det behövs ett nytt angreppssätt för att vända utvecklingen. Politiken ska prioritera både en maffialag och ökade resurser till bl.a. Skatteverket. För att bryta nyrekrytering måste politiken inriktas på att införa ett socialtjänstlyft med s.k. riskfamiljprogram och punktmarkering av unga samt utöka resurserna till bl.a. Kriminalvården och brottsofferjourer.

Vidare är välfärden underfinansierad, väntetiderna i vården är oacceptabelt långa, klassrummen överfulla och skattepengar försvinner till riskkapitalbolag, i stället för att gå till elever och patienter. Vi vill därför se ett systemskifte där de generella statsbidragen räknas upp i takt med inflationen samtidigt som den demokratiska kontrollen över välfärden tas tillbaka så att skattepengar som ska gå till skolbarn och sjukvård inte går till riskkapitalister och kriminella. Utökade resurser till skolan och förskolan ska också prioriteras så att fler lärare kan anställas, och för att korta vårdköerna ska resurser avsättas för en satsning på mer personal.

Politiken ska också inriktas på åtgärder som skapar bättre förutsättningar att leva och bo på landsbygden.

För att finansiera inriktningen på politiken ska bl.a. en tillfällig bankskatt på övervinster införas. Regeringens avisering om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga bör inte genomföras och återvandringsbidraget ska inte höjas.

Sammanfattningsvis tillstyrks Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

av Ida Gabrielsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Ur avsnittet "3.4 Bemyndigande att överskrida anslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

150 ja · 94 nej · 51 avstår · 54 frånvarande Mot förslaget: reservation 5 (S)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 0 92 0 14
Sverigedemokraterna 61 0 0 11
Moderaterna 60 0 0 8
Centerpartiet 0 1 19 4
Vänsterpartiet 0 0 17 5
Kristdemokraterna 16 0 0 3
Miljöpartiet 0 0 14 4
Liberalerna 12 0 0 4
Partilösa 1 1 1 1

#3 Bemyndigande om upplåning Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 12.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Utskottets motivering

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2026, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Reservationer

1.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 2 och motionerna

2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1 och

2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Världen har förändrats, säkerhetsläget är allvarligt och den globala ekonomin är i gungning. Samtidigt går Sverige i fel riktning, med en tillväxt i EU:s bottenliga, 100 000 fler arbetslösa än när regeringen tillträdde, familjer som kämpar med att få ekonomin att gå ihop, reallöner som har fallit, ett bostadsbyggande som har avstannat och en underfinansierad välfärd. Den ekonomiska politiken måste inriktas på långsiktiga investeringar och strukturella reformer för att tillväxten ska öka och välståndet stärkas. Vi vill se en mer tillväxtorienterad politik som skapar förutsättningar för att långsiktigt kunna finansiera investeringar och stärka välfärden. Inriktningen ska vara att genomföra en tillväxtpakt där staten och näringslivet krokar arm och där långsiktiga förutsättningar ska ges för företag att bedriva verksamhet och göra nya investeringar. Den ska också säkerställa att investeringar görs i bl.a. infrastruktur och bostäder samt att en blocköverskridande energiöverenskommelse nås med såväl kärnkraft som vindkraft och annan fossilfri el, att skattesystemet blir effektivare, rättvisare och att det vilar på bredare skattebaser, att fler utbildas inom relevanta områden, att tillståndsprocesser blir effektivare och snabbare samt att svenska företag har goda förutsättningar att konkurrera med andra länder. För att påbörja denna tillväxtpakt ska resurser avsättas motsvarande 1 miljard kronor, bl.a. för en saminvestering mellan staten och näringslivet i framtidsteknik som AI och ny industriteknik, för det s.k. Industriklivet samt för en snabbhetsbonus för vindkraft för att på sätt få fram mer fossilfri el snabbt. Resurser ska också avsättas för gröna krediter.

Export- och industrifrämjande insatser ska också prioriteras liksom att införa högkostnadsskydd mot höga sjuklönekostnader för att skydda små och medelstora företag mot höga sjuklöner. Svenska vägar och järnvägar ska rustas upp och resurser för detta ska prioriteras. Vidare ska ett statligt investeringsstöd och statliga byggkrediter införas så att fler bostäder kan byggas.

Målet för den ekonomiska politiken ska vara full sysselsättning. Det kräver fler arbetstillfällen och tydliga krav på att alla som kan arbeta ska arbeta. Ett krav på aktivitetsplikt i försörjningsstödet ska därför införas och arbetsmarknadsutbildningarna ska byggas ut och extratjänster återinföras. Ett jobbpaket riktat mot unga ska också införas, bl.a. med traineeprogram inom staten.

Politiken ska vidare inriktas på åtgärder som förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för vanligt folk, bl.a. genom höjt barnbidrag, permanent förstärkning av bostadsbidraget för barnfamiljer, en mer rättvis skattesänkning än den regeringen föreslår, billigare mediciner och slopat karensavdrag.

Sveriges yttre och inre säkerhet måste också stärkas, och för att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden ska en beredskapsskatt utredas och införas.

Gängkriminaliteten fortsätter att skörda liv och sprida rädsla i vårt land. Det behövs ett nytt angreppssätt för att vända utvecklingen. Politiken ska prioritera både en maffialag och ökade resurser till bl.a. Skatteverket. För att bryta nyrekrytering måste politiken inriktas på att införa ett socialtjänstlyft med s.k. riskfamiljprogram och punktmarkering av unga samt utöka resurserna till bl.a. Kriminalvården och brottsofferjourer.

Vidare är välfärden underfinansierad, väntetiderna i vården är oacceptabelt långa, klassrummen överfulla och skattepengar försvinner till riskkapitalbolag, i stället för att gå till elever och patienter. Vi vill därför se ett systemskifte där de generella statsbidragen räknas upp i takt med inflationen samtidigt som den demokratiska kontrollen över välfärden tas tillbaka så att skattepengar som ska gå till skolbarn och sjukvård inte går till riskkapitalister och kriminella. Utökade resurser till skolan och förskolan ska också prioriteras så att fler lärare kan anställas, och för att korta vårdköerna ska resurser avsättas för en satsning på mer personal.

Politiken ska också inriktas på åtgärder som skapar bättre förutsättningar att leva och bo på landsbygden.

För att finansiera inriktningen på politiken ska bl.a. en tillfällig bankskatt på övervinster införas. Regeringens avisering om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga bör inte genomföras och återvandringsbidraget ska inte höjas.

Sammanfattningsvis tillstyrks Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

av Ida Gabrielsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Ur avsnittet "3.4 Bemyndigande att överskrida anslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5 och 6. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#4 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 74 900 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 15.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Utskottets motivering

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2026, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Reservationer

1.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 2 och motionerna

2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1 och

2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Världen har förändrats, säkerhetsläget är allvarligt och den globala ekonomin är i gungning. Samtidigt går Sverige i fel riktning, med en tillväxt i EU:s bottenliga, 100 000 fler arbetslösa än när regeringen tillträdde, familjer som kämpar med att få ekonomin att gå ihop, reallöner som har fallit, ett bostadsbyggande som har avstannat och en underfinansierad välfärd. Den ekonomiska politiken måste inriktas på långsiktiga investeringar och strukturella reformer för att tillväxten ska öka och välståndet stärkas. Vi vill se en mer tillväxtorienterad politik som skapar förutsättningar för att långsiktigt kunna finansiera investeringar och stärka välfärden. Inriktningen ska vara att genomföra en tillväxtpakt där staten och näringslivet krokar arm och där långsiktiga förutsättningar ska ges för företag att bedriva verksamhet och göra nya investeringar. Den ska också säkerställa att investeringar görs i bl.a. infrastruktur och bostäder samt att en blocköverskridande energiöverenskommelse nås med såväl kärnkraft som vindkraft och annan fossilfri el, att skattesystemet blir effektivare, rättvisare och att det vilar på bredare skattebaser, att fler utbildas inom relevanta områden, att tillståndsprocesser blir effektivare och snabbare samt att svenska företag har goda förutsättningar att konkurrera med andra länder. För att påbörja denna tillväxtpakt ska resurser avsättas motsvarande 1 miljard kronor, bl.a. för en saminvestering mellan staten och näringslivet i framtidsteknik som AI och ny industriteknik, för det s.k. Industriklivet samt för en snabbhetsbonus för vindkraft för att på sätt få fram mer fossilfri el snabbt. Resurser ska också avsättas för gröna krediter.

Export- och industrifrämjande insatser ska också prioriteras liksom att införa högkostnadsskydd mot höga sjuklönekostnader för att skydda små och medelstora företag mot höga sjuklöner. Svenska vägar och järnvägar ska rustas upp och resurser för detta ska prioriteras. Vidare ska ett statligt investeringsstöd och statliga byggkrediter införas så att fler bostäder kan byggas.

Målet för den ekonomiska politiken ska vara full sysselsättning. Det kräver fler arbetstillfällen och tydliga krav på att alla som kan arbeta ska arbeta. Ett krav på aktivitetsplikt i försörjningsstödet ska därför införas och arbetsmarknadsutbildningarna ska byggas ut och extratjänster återinföras. Ett jobbpaket riktat mot unga ska också införas, bl.a. med traineeprogram inom staten.

Politiken ska vidare inriktas på åtgärder som förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för vanligt folk, bl.a. genom höjt barnbidrag, permanent förstärkning av bostadsbidraget för barnfamiljer, en mer rättvis skattesänkning än den regeringen föreslår, billigare mediciner och slopat karensavdrag.

Sveriges yttre och inre säkerhet måste också stärkas, och för att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden ska en beredskapsskatt utredas och införas.

Gängkriminaliteten fortsätter att skörda liv och sprida rädsla i vårt land. Det behövs ett nytt angreppssätt för att vända utvecklingen. Politiken ska prioritera både en maffialag och ökade resurser till bl.a. Skatteverket. För att bryta nyrekrytering måste politiken inriktas på att införa ett socialtjänstlyft med s.k. riskfamiljprogram och punktmarkering av unga samt utöka resurserna till bl.a. Kriminalvården och brottsofferjourer.

Vidare är välfärden underfinansierad, väntetiderna i vården är oacceptabelt långa, klassrummen överfulla och skattepengar försvinner till riskkapitalbolag, i stället för att gå till elever och patienter. Vi vill därför se ett systemskifte där de generella statsbidragen räknas upp i takt med inflationen samtidigt som den demokratiska kontrollen över välfärden tas tillbaka så att skattepengar som ska gå till skolbarn och sjukvård inte går till riskkapitalister och kriminella. Utökade resurser till skolan och förskolan ska också prioriteras så att fler lärare kan anställas, och för att korta vårdköerna ska resurser avsättas för en satsning på mer personal.

Politiken ska också inriktas på åtgärder som skapar bättre förutsättningar att leva och bo på landsbygden.

För att finansiera inriktningen på politiken ska bl.a. en tillfällig bankskatt på övervinster införas. Regeringens avisering om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga bör inte genomföras och återvandringsbidraget ska inte höjas.

Sammanfattningsvis tillstyrks Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

av Ida Gabrielsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Ur avsnittet "3.4 Bemyndigande att överskrida anslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5 och 6. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#5 Myndigheternas räntekontokrediter Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2026 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 23 400 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 16.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Utskottets motivering

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2026, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Reservationer

1.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 2 och motionerna

2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1 och

2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Världen har förändrats, säkerhetsläget är allvarligt och den globala ekonomin är i gungning. Samtidigt går Sverige i fel riktning, med en tillväxt i EU:s bottenliga, 100 000 fler arbetslösa än när regeringen tillträdde, familjer som kämpar med att få ekonomin att gå ihop, reallöner som har fallit, ett bostadsbyggande som har avstannat och en underfinansierad välfärd. Den ekonomiska politiken måste inriktas på långsiktiga investeringar och strukturella reformer för att tillväxten ska öka och välståndet stärkas. Vi vill se en mer tillväxtorienterad politik som skapar förutsättningar för att långsiktigt kunna finansiera investeringar och stärka välfärden. Inriktningen ska vara att genomföra en tillväxtpakt där staten och näringslivet krokar arm och där långsiktiga förutsättningar ska ges för företag att bedriva verksamhet och göra nya investeringar. Den ska också säkerställa att investeringar görs i bl.a. infrastruktur och bostäder samt att en blocköverskridande energiöverenskommelse nås med såväl kärnkraft som vindkraft och annan fossilfri el, att skattesystemet blir effektivare, rättvisare och att det vilar på bredare skattebaser, att fler utbildas inom relevanta områden, att tillståndsprocesser blir effektivare och snabbare samt att svenska företag har goda förutsättningar att konkurrera med andra länder. För att påbörja denna tillväxtpakt ska resurser avsättas motsvarande 1 miljard kronor, bl.a. för en saminvestering mellan staten och näringslivet i framtidsteknik som AI och ny industriteknik, för det s.k. Industriklivet samt för en snabbhetsbonus för vindkraft för att på sätt få fram mer fossilfri el snabbt. Resurser ska också avsättas för gröna krediter.

Export- och industrifrämjande insatser ska också prioriteras liksom att införa högkostnadsskydd mot höga sjuklönekostnader för att skydda små och medelstora företag mot höga sjuklöner. Svenska vägar och järnvägar ska rustas upp och resurser för detta ska prioriteras. Vidare ska ett statligt investeringsstöd och statliga byggkrediter införas så att fler bostäder kan byggas.

Målet för den ekonomiska politiken ska vara full sysselsättning. Det kräver fler arbetstillfällen och tydliga krav på att alla som kan arbeta ska arbeta. Ett krav på aktivitetsplikt i försörjningsstödet ska därför införas och arbetsmarknadsutbildningarna ska byggas ut och extratjänster återinföras. Ett jobbpaket riktat mot unga ska också införas, bl.a. med traineeprogram inom staten.

Politiken ska vidare inriktas på åtgärder som förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för vanligt folk, bl.a. genom höjt barnbidrag, permanent förstärkning av bostadsbidraget för barnfamiljer, en mer rättvis skattesänkning än den regeringen föreslår, billigare mediciner och slopat karensavdrag.

Sveriges yttre och inre säkerhet måste också stärkas, och för att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden ska en beredskapsskatt utredas och införas.

Gängkriminaliteten fortsätter att skörda liv och sprida rädsla i vårt land. Det behövs ett nytt angreppssätt för att vända utvecklingen. Politiken ska prioritera både en maffialag och ökade resurser till bl.a. Skatteverket. För att bryta nyrekrytering måste politiken inriktas på att införa ett socialtjänstlyft med s.k. riskfamiljprogram och punktmarkering av unga samt utöka resurserna till bl.a. Kriminalvården och brottsofferjourer.

Vidare är välfärden underfinansierad, väntetiderna i vården är oacceptabelt långa, klassrummen överfulla och skattepengar försvinner till riskkapitalbolag, i stället för att gå till elever och patienter. Vi vill därför se ett systemskifte där de generella statsbidragen räknas upp i takt med inflationen samtidigt som den demokratiska kontrollen över välfärden tas tillbaka så att skattepengar som ska gå till skolbarn och sjukvård inte går till riskkapitalister och kriminella. Utökade resurser till skolan och förskolan ska också prioriteras så att fler lärare kan anställas, och för att korta vårdköerna ska resurser avsättas för en satsning på mer personal.

Politiken ska också inriktas på åtgärder som skapar bättre förutsättningar att leva och bo på landsbygden.

För att finansiera inriktningen på politiken ska bl.a. en tillfällig bankskatt på övervinster införas. Regeringens avisering om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga bör inte genomföras och återvandringsbidraget ska inte höjas.

Sammanfattningsvis tillstyrks Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

av Ida Gabrielsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Ur avsnittet "3.4 Bemyndigande att överskrida anslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 6. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#6 Bemyndigande att överskrida anslag Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 17.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2026, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Utskottets motivering

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2026, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Reservationer

1.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

av Mikael Damberg (S), Gunilla Carlsson (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och

avslår proposition 2025/26:1 finansplanen punkt 2 och motionerna

2025/26:2792 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1,

2025/26:3770 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1 och

2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 1.

Ställningstagande

Världen har förändrats, säkerhetsläget är allvarligt och den globala ekonomin är i gungning. Samtidigt går Sverige i fel riktning, med en tillväxt i EU:s bottenliga, 100 000 fler arbetslösa än när regeringen tillträdde, familjer som kämpar med att få ekonomin att gå ihop, reallöner som har fallit, ett bostadsbyggande som har avstannat och en underfinansierad välfärd. Den ekonomiska politiken måste inriktas på långsiktiga investeringar och strukturella reformer för att tillväxten ska öka och välståndet stärkas. Vi vill se en mer tillväxtorienterad politik som skapar förutsättningar för att långsiktigt kunna finansiera investeringar och stärka välfärden. Inriktningen ska vara att genomföra en tillväxtpakt där staten och näringslivet krokar arm och där långsiktiga förutsättningar ska ges för företag att bedriva verksamhet och göra nya investeringar. Den ska också säkerställa att investeringar görs i bl.a. infrastruktur och bostäder samt att en blocköverskridande energiöverenskommelse nås med såväl kärnkraft som vindkraft och annan fossilfri el, att skattesystemet blir effektivare, rättvisare och att det vilar på bredare skattebaser, att fler utbildas inom relevanta områden, att tillståndsprocesser blir effektivare och snabbare samt att svenska företag har goda förutsättningar att konkurrera med andra länder. För att påbörja denna tillväxtpakt ska resurser avsättas motsvarande 1 miljard kronor, bl.a. för en saminvestering mellan staten och näringslivet i framtidsteknik som AI och ny industriteknik, för det s.k. Industriklivet samt för en snabbhetsbonus för vindkraft för att på sätt få fram mer fossilfri el snabbt. Resurser ska också avsättas för gröna krediter.

Export- och industrifrämjande insatser ska också prioriteras liksom att införa högkostnadsskydd mot höga sjuklönekostnader för att skydda små och medelstora företag mot höga sjuklöner. Svenska vägar och järnvägar ska rustas upp och resurser för detta ska prioriteras. Vidare ska ett statligt investeringsstöd och statliga byggkrediter införas så att fler bostäder kan byggas.

Målet för den ekonomiska politiken ska vara full sysselsättning. Det kräver fler arbetstillfällen och tydliga krav på att alla som kan arbeta ska arbeta. Ett krav på aktivitetsplikt i försörjningsstödet ska därför införas och arbetsmarknadsutbildningarna ska byggas ut och extratjänster återinföras. Ett jobbpaket riktat mot unga ska också införas, bl.a. med traineeprogram inom staten.

Politiken ska vidare inriktas på åtgärder som förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för vanligt folk, bl.a. genom höjt barnbidrag, permanent förstärkning av bostadsbidraget för barnfamiljer, en mer rättvis skattesänkning än den regeringen föreslår, billigare mediciner och slopat karensavdrag.

Sveriges yttre och inre säkerhet måste också stärkas, och för att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden ska en beredskapsskatt utredas och införas.

Gängkriminaliteten fortsätter att skörda liv och sprida rädsla i vårt land. Det behövs ett nytt angreppssätt för att vända utvecklingen. Politiken ska prioritera både en maffialag och ökade resurser till bl.a. Skatteverket. För att bryta nyrekrytering måste politiken inriktas på att införa ett socialtjänstlyft med s.k. riskfamiljprogram och punktmarkering av unga samt utöka resurserna till bl.a. Kriminalvården och brottsofferjourer.

Vidare är välfärden underfinansierad, väntetiderna i vården är oacceptabelt långa, klassrummen överfulla och skattepengar försvinner till riskkapitalbolag, i stället för att gå till elever och patienter. Vi vill därför se ett systemskifte där de generella statsbidragen räknas upp i takt med inflationen samtidigt som den demokratiska kontrollen över välfärden tas tillbaka så att skattepengar som ska gå till skolbarn och sjukvård inte går till riskkapitalister och kriminella. Utökade resurser till skolan och förskolan ska också prioriteras så att fler lärare kan anställas, och för att korta vårdköerna ska resurser avsättas för en satsning på mer personal.

Politiken ska också inriktas på åtgärder som skapar bättre förutsättningar att leva och bo på landsbygden.

För att finansiera inriktningen på politiken ska bl.a. en tillfällig bankskatt på övervinster införas. Regeringens avisering om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga bör inte genomföras och återvandringsbidraget ska inte höjas.

Sammanfattningsvis tillstyrks Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)

av Ida Gabrielsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Ur avsnittet "3.4 Bemyndigande att överskrida anslag" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.