Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet instämmer med regeringen i att tydlighet och transparens är bärande delar i det finanspolitiska ramverket som bidrar till att finanspolitiken blir mer förutsägbar. Utskottet välkomnar att regeringen i skrivelsen anger att man kontinuerligt arbetar med att öka tydligheten och transparensen i redovisningen av finanspolitikens inriktning.

Utskottet bedömer liksom regeringen att den parlamentariska överenskommelsen alltjämt är ändamålsenligt utformad för att rusta upp försvaret och stötta Ukraina, samtidigt som den värnar långsiktigt hållbara finanser. Ramverket ses över av en parlamentariskt tillsatt kommitté varannan mandatperiod och det finns inte skäl att ta initiativ till att ompröva de ställningstaganden som nu utgör en del av det finanspolitiska ramverket.

Utskottet hänvisar i övrigt till sitt ställningstagande i kapitel 1 Riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna och att motionsyrkandet avslås.

Reservationer

1.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Jim Svensk Larm (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4101 av Magdalena Andersson m.fl. (S) och

avslår proposition 2025/26:100 punkt 1 och motionerna

2025/26:617 av Markus Kallifatides (S),

2025/26:1048 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 2–5,

2025/26:1146 av Anders Karlsson (C),

2025/26:2493 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2025/26:2496 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2025/26:3150 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkandena 1 och 2,

2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 40,

2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 23,

2025/26:4108 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

2025/26:4110 av Martin Ådahl m.fl. (C) och

2025/26:4118 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Krig, höga energipriser, hot om tullar och brist på viktiga insatsvaror pressar världsekonomin och påverkar Sverige genom högre bränslepriser, ökade kostnader för företag och risk för förnyad inflation. Sveriges beroende av fossil energi gör dessutom ekonomin särskilt sårbar.

Samtidigt utvecklas den svenska ekonomin i en negativ riktning. Hushållens köpkraft har försvagats, tillväxten är låg, arbetslösheten hög och lågkonjunkturen har förlängts. Minskade stöd till bostadsbyggande, arbetsmarknad och hushåll, liksom skattesänkningar som i hög utsträckning gynnar höginkomsttagare, har bidragit till svag konsumtion, budgetunderskott och ökade framtida kostnader för hushållen. Dessutom har välfärden försvagats, med en sjukvård under press och en fortsatt allvarlig gängkriminalitet. Med en annan politik hade Sverige haft ett starkare utgångsläge för att hantera det ekonomiska läget.

Den ekonomiska politiken behöver därför en förändrad inriktning. Den bör fokusera på reformer som stärker den svenska ekonomin, ökar hushållens ekonomiska utrymme, värnar välfärden och bidrar till ett tryggare och säkrare samhälle.

För att stärka ekonomin och öka välståndet krävs en långsiktig och framtidsinriktad näringspolitik med strukturella reformer som främjar produktivitet, sysselsättning, tillväxt och löneutveckling. Politiken ska därför inriktas på att genomföra en svensk tillväxtpakt, där staten och näringslivet samverkar i strategiskt viktiga frågor för att stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa fler företag och jobb. Vidare ska politiken prioritera satsningar på bl.a. järnvägsunderhåll, fungerande infrastruktur, vuxenutbildning, omställningsstudiestöd, ett jobbkontrakt för unga, investeringsstöd, byggkrediter samt på åtgärder för att skydda små och medelstora företag från höga sjuklönekostnader.

Under de senaste åren har reallönerna minskat samtidigt som priserna har stigit. Det finns nu en risk för en ny inflationsuppgång, med högre drivmedels- och energipriser samt stigande räntor. Politiken ska därför inriktas på åtgärder som stärker hushållens ekonomi, exempelvis genom höjt barn- och studiebidrag, ett permanent förstärkt bostadsbidrag samt lägre kostnader för mediciner och tandvård för unga. Vanligt folks ekonomi ska prioriteras framför omfattande skattesänkningar för de med högst inkomster.

Välfärden är samtidigt underfinansierad. Vårdens väntetider är långa, skolans resurser ansträngda och det förekommer att skattemedel förs ut ur välfärdens verksamheter. Dessutom finns allvarliga problem med kriminella inslag i viss verksamhet, såsom HVB-hem. Politiken ska därför inriktas på att stärka resurserna till sjukvården och skolan samt på att indexera de generella statsbidragen till kommuner och regioner, så att långsiktiga planeringsförutsättningar förbättras. Den demokratiska kontrollen över välfärden behöver stärkas för att säkerställa att skattemedel används till avsedda ändamål. Vidare måste kompetensförsörjningen säkras genom satsningar på utbildning och bättre matchning på arbetsmarknaden.

Politiken ska vidare inriktas på att stärka Sveriges yttre och inre säkerhet genom satsningar på försvarsindustrin, ökad beredskap och en väl fungerande infrastruktur.

För att minska kriminaliteten ska politiken också inriktas på omfattande reformer där kriminalpolitiken samverkar med en stram migrationspolitik och med förebyggande åtgärder för att bryta nyrekryteringen till kriminalitet. Det handlar bl.a. om att tillföra socialtjänsten ökade resurser samt att skapa fler sommar- och extrajobb för unga.

Som en del av finansieringen av den politiska inriktningen ska en tillfällig skatt på bankernas övervinster införas. Politiken ska även inriktas på att motverka slöseri med skattemedel utifrån fem principer: disciplin i de offentliga finanserna, begränsning av vinstuttag i välfärden, bekämpning av den kriminella ekonomin, förbättrad offentlig upphandling samt åtgärder för att frigöra tid och resurser i välfärden.

Ur avsnittet "1.5 Utskottets ställningstagande" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet

Utskottet instämmer med regeringen i att tydlighet och transparens är bärande delar i det finanspolitiska ramverket som bidrar till att finanspolitiken blir mer förutsägbar. Utskottet välkomnar att regeringen i skrivelsen anger att man kontinuerligt arbetar med att öka tydligheten och transparensen i redovisningen av finanspolitikens inriktning.

Utskottet bedömer liksom regeringen att den parlamentariska överenskommelsen alltjämt är ändamålsenligt utformad för att rusta upp försvaret och stötta Ukraina, samtidigt som den värnar långsiktigt hållbara finanser. Ramverket ses över av en parlamentariskt tillsatt kommitté varannan mandatperiod och det finns inte skäl att ta initiativ till att ompröva de ställningstaganden som nu utgör en del av det finanspolitiska ramverket.

Utskottet hänvisar i övrigt till sitt ställningstagande i kapitel 1 Riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna och att motionsyrkandet avslås.

Reservationer

1.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)

av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Peder Björk (S) och Jim Svensk Larm (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4101 av Magdalena Andersson m.fl. (S) och

avslår proposition 2025/26:100 punkt 1 och motionerna

2025/26:617 av Markus Kallifatides (S),

2025/26:1048 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 2–5,

2025/26:1146 av Anders Karlsson (C),

2025/26:2493 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2025/26:2496 av Jesper Skalberg Karlsson (M),

2025/26:3150 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkandena 1 och 2,

2025/26:3421 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 40,

2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 23,

2025/26:4108 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

2025/26:4110 av Martin Ådahl m.fl. (C) och

2025/26:4118 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Krig, höga energipriser, hot om tullar och brist på viktiga insatsvaror pressar världsekonomin och påverkar Sverige genom högre bränslepriser, ökade kostnader för företag och risk för förnyad inflation. Sveriges beroende av fossil energi gör dessutom ekonomin särskilt sårbar.

Samtidigt utvecklas den svenska ekonomin i en negativ riktning. Hushållens köpkraft har försvagats, tillväxten är låg, arbetslösheten hög och lågkonjunkturen har förlängts. Minskade stöd till bostadsbyggande, arbetsmarknad och hushåll, liksom skattesänkningar som i hög utsträckning gynnar höginkomsttagare, har bidragit till svag konsumtion, budgetunderskott och ökade framtida kostnader för hushållen. Dessutom har välfärden försvagats, med en sjukvård under press och en fortsatt allvarlig gängkriminalitet. Med en annan politik hade Sverige haft ett starkare utgångsläge för att hantera det ekonomiska läget.

Den ekonomiska politiken behöver därför en förändrad inriktning. Den bör fokusera på reformer som stärker den svenska ekonomin, ökar hushållens ekonomiska utrymme, värnar välfärden och bidrar till ett tryggare och säkrare samhälle.

För att stärka ekonomin och öka välståndet krävs en långsiktig och framtidsinriktad näringspolitik med strukturella reformer som främjar produktivitet, sysselsättning, tillväxt och löneutveckling. Politiken ska därför inriktas på att genomföra en svensk tillväxtpakt, där staten och näringslivet samverkar i strategiskt viktiga frågor för att stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa fler företag och jobb. Vidare ska politiken prioritera satsningar på bl.a. järnvägsunderhåll, fungerande infrastruktur, vuxenutbildning, omställningsstudiestöd, ett jobbkontrakt för unga, investeringsstöd, byggkrediter samt på åtgärder för att skydda små och medelstora företag från höga sjuklönekostnader.

Under de senaste åren har reallönerna minskat samtidigt som priserna har stigit. Det finns nu en risk för en ny inflationsuppgång, med högre drivmedels- och energipriser samt stigande räntor. Politiken ska därför inriktas på åtgärder som stärker hushållens ekonomi, exempelvis genom höjt barn- och studiebidrag, ett permanent förstärkt bostadsbidrag samt lägre kostnader för mediciner och tandvård för unga. Vanligt folks ekonomi ska prioriteras framför omfattande skattesänkningar för de med högst inkomster.

Välfärden är samtidigt underfinansierad. Vårdens väntetider är långa, skolans resurser ansträngda och det förekommer att skattemedel förs ut ur välfärdens verksamheter. Dessutom finns allvarliga problem med kriminella inslag i viss verksamhet, såsom HVB-hem. Politiken ska därför inriktas på att stärka resurserna till sjukvården och skolan samt på att indexera de generella statsbidragen till kommuner och regioner, så att långsiktiga planeringsförutsättningar förbättras. Den demokratiska kontrollen över välfärden behöver stärkas för att säkerställa att skattemedel används till avsedda ändamål. Vidare måste kompetensförsörjningen säkras genom satsningar på utbildning och bättre matchning på arbetsmarknaden.

Politiken ska vidare inriktas på att stärka Sveriges yttre och inre säkerhet genom satsningar på försvarsindustrin, ökad beredskap och en väl fungerande infrastruktur.

För att minska kriminaliteten ska politiken också inriktas på omfattande reformer där kriminalpolitiken samverkar med en stram migrationspolitik och med förebyggande åtgärder för att bryta nyrekryteringen till kriminalitet. Det handlar bl.a. om att tillföra socialtjänsten ökade resurser samt att skapa fler sommar- och extrajobb för unga.

Som en del av finansieringen av den politiska inriktningen ska en tillfällig skatt på bankernas övervinster införas. Politiken ska även inriktas på att motverka slöseri med skattemedel utifrån fem principer: disciplin i de offentliga finanserna, begränsning av vinstuttag i välfärden, bekämpning av den kriminella ekonomin, förbättrad offentlig upphandling samt åtgärder för att frigöra tid och resurser i välfärden.

Ur avsnittet "1.5 Utskottets ställningstagande" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet