Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor

Utskottet konstaterar att lagstiftningsarbetet på EU-nivå, som syftar till att ge lagstöd för inrättandet av en digital centralbanksvaluta i euro, fortskrider. En allmän riktlinje om lagförslaget antogs vid Ekofinrådets möte i december 2025, och regeringen ställde sig bakom riktlinjen i den del Sverige direkt berörs, dvs. som rör tillhandahållandet av digitala euro av betaltjänst-förmedlare i icke-euromedlemsstater. Utskottet – som informerades av regeringen om lagstiftningsarbetet om den digitala euron senast i november 2025 – anser att det är viktigt att följa hur frågan utvecklas på EU-nivån. När det handlar om ett eventuellt införande av en digital centralbanksvaluta i Sverige, en e-krona, konstaterar utskottet att Betalningsutredningens slutsats 2023 var att det då inte fanns tillräckligt starka samhällsbehov av att Riksbanken skulle ge ut en sådan. Samtidigt framhöll utredningen att givet att utvecklingen sker snabbt, kan ekonomiska, politiska och tekniska förändringar föranleda en ny bedömning. Utredningen ansåg att Riksbanken borde fortsätta att utvärdera förutsättningarna för att införa en e-krona för att möjliggöra ett införande inom rimlig tid om riksdagen skulle fatta ett sådant beslut. Utskottet noterar att Riksbanken i sin verksamhetsplan och budget för 2026 uppger att den följer förhandlingarna om en digital euro och att det finns en beredskap för att intensifiera Riksbankens egen analys av en e-krona.

När det gäller frågor om att utreda bitcoin som del av valutareserven konstaterar utskottet att Riksbanken – i likhet med vad som gäller för utformningen och genomförandet av penningpolitiken – har ett långtgående oberoende vad gäller förvaltningen av valutareserven.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Makrotillsyn och bolånemarknaden, punkt 2 (S)

av Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Peder Björk (S), Patrik Lundqvist (S) och Hanna Westerén (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3559 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1, 2 och 5 samt

2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 16 och

avslår motionerna

2025/26:321 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 2,

2025/26:1239 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 5,

2025/26:1289 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2804 av Markus Wiechel och Ann-Christine Frohm (båda SD) yrkandena 1–3,

2025/26:2806 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2025/26:3074 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 28 och 30–32.

Ställningstagande

Kostnadskrisen för hushållen har blixtbelyst de strukturella problemen i den svenska banksektorn och på bolånemarknaden. Många, särskilt unga, har i dag svårt att komma in på bostadsmarknaden. Vi menar att regeringen bör utreda och återkomma med förslag på åtgärder i syfte att stärka konsumenternas ställning och rörligheten på bolånemarknaden. Korta räntebindningstider på bolån innebär inte bara en risk för individen, utan utgör också en sårbarhet för Sveriges finansiella stabilitet. Regeringen bör därför återkomma med förslag på åtgärder i syfte att stärka de ekonomiska incitamenten för konsumenter att ha längre räntebindningstider. Vi menar också att det bör införas ett förbud mot användningen av listräntor vid bolån.

Med dagens höga bostadspriser är det många gånger nästan omöjligt att spara ihop till en kontantinsats. Vi anser därför att det bör införas ett statligt startlån för förstagångsköpare. Ett sådant lån skulle underlätta inträdet på den ägda bostadsmarknaden och minska behovet av t.ex. blancolån för att finansiera en kontantinsats.

2.

Makrotillsyn och bolånemarknaden, punkt 2 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:321 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motionerna

2025/26:1239 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 5,

2025/26:1289 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2804 av Markus Wiechel och Ann-Christine Frohm (båda SD) yrkandena 1–3,

2025/26:2806 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2025/26:3074 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 28 och 30–32,

2025/26:3559 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1, 2 och 5 samt

2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 16.

Ställningstagande

En bidragande orsak till de svenska bankernas höga bolånemarginaler är den svaga förhandlingssits som bolånekunderna har gentemot banken vid en förhandling om bolåneräntan. Kunderna känner t.ex. i allmänhet inte till hur stora bankens upplåningskostnader är, vilket gör det svårt för kunden att värdera bankens erbjudanden i en förhandling. I Finland däremot sätts bostadsräntorna ofta som ett påslag på internbankräntan i euroområdet, Euribor. Det blir då tydligt för kunden hur stort påslag banken gör, vilket också underlättar för kunden att jämföra och värdera bankens erbjudande. Jag menar att regeringen bör återkomma med förslag om att införa en motsvarighet till den finska modellen för bostadslån i Sverige.

3.

Makrotillsyn och bolånemarknaden, punkt 2 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 28 och 30–32 samt

avslår motionerna

2025/26:321 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 2,

2025/26:1239 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 5,

2025/26:1289 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2804 av Markus Wiechel och Ann-Christine Frohm (båda SD) yrkandena 1–3,

2025/26:2806 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

Ur avsnittet "Digitala valutor" i betänkandet, som även gäller punkt 12. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att makrotillsyn, inklusive låntagarbaserade makro-tillsynsåtgärder, är ett politikområde som syftar till att identifiera och hantera risker i det finansiella systemet som helhet. Makrotillsynen ska bidra till att värna den finansiella stabiliteten och minska uppbyggnaden av systemrisker. Samtidigt som t.ex. amorteringskrav bidrar till att dämpa skuldsättningen och därigenom öka motståndskraften hos hushållen kan de, om de är alltför höga, ha motsatt effekt. Som framgår av utskottets redogörelse ovan har ett arbete med att se över reglerna för makrotillsynen pågått under senare år. Som ett resultat av det arbetet beslutade riksdagen nyligen om en proposition om en ny lag om begränsning av bostadskrediter, som ska ersätta FI:s föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak. Syftet med lagen är att bidra till en sund amorteringskultur, minskade trösklar på bostadsmarknaden och bättre förutsättningar för olika grupper att äga sin bostad utan att det görs avkall på den finansiella stabiliteten.

Som också framgår av redogörelsen ovan har det därutöver vidtagits en rad åtgärder för att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden, exempelvis nya regler om ränteskillnadsersättning och amorteringsunderlag.

Mot den bakgrunden avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Makrotillsyn och bolånemarknaden" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att SBAB har en viktig roll för att stärka konkurrensen och bidra till en sund och transparent marknad gentemot sina kunder. Vidare är det viktigt att staten är en aktiv och professionell ägare med fokus på långsiktigt och hållbart värdeskapande. Utskottet påminner också om att det ingår för staten som aktiv och professionell ägare att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika inriktning. Mot bakgrund av detta avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "SBAB" i betänkandet. Läs betänkandet

Det riksdagsbundna målet för finansmarknadsområdet innebär bl.a. att det finansiella systemet ska vara stabilt, präglas av sund konkurrens och att de finansiella företagen ska ta sitt ansvar för ett starkt skydd för konsumenter.

Den svenska bankmarknaden är koncentrerad och tillsammans står sju banker för mer än 80 procent av utlåningen till allmänheten i Sverige. Utskottet konstaterar samtidigt att de tre storbankerna över tid tappat marknadsandelar till fördel för framför allt bolånebankerna. Sverige har i förhållande till många EU-länder väl fungerande finansiella marknader och ett högt och aktivt deltagande från konsumenter. Utskottets uppfattning är att regeringen också arbetar aktivt såväl nationellt som på EU-nivå för att fortsätta att utveckla finansmarknaderna och säkerställa ett högt konsumentskydd.

Därmed avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden" i betänkandet. Läs betänkandet

Som utskottet redogjort för ovan har såväl FI som Riksbanken centrala roller när det gäller att upprätthålla beredskapen i det finansiella systemet – FI som sektorsansvarig beredskapsmyndighet och Riksbanken med ansvaret för att allmänheten ska kunna göra betalningar såväl i krissituationer som vid höjd beredskap. Vidare lämnade regeringen i februari 2026 en proposition med ett förslag om en ny funktion för operativ krishantering i den finansiella sektorn. Den nya ordningen syftar till att motverka att allvarliga driftsstörningar i det finansiella systemet eskalerar. Riksbanken ges enligt förslaget ansvaret för att leda krishanteringsfunktionen, vilket ska skapa tydlighet när det gäller ledarskapet, inte minst när en krissituation uppstår. Utskottet kommer att behandla propositionen i betänkande 2025/26:FiU37 senare under våren.

Genom den s.k. DORA-förordningen har det sedan januari 2025 införts nya krav på företag inom den finansiella sektorn, exempelvis krav på företagens riskhantering och testning av digital operativ motståndskraft. Genom det nya regelverket har också Riksbanken och FI fått nya verktyg för att stärka den operativa digitala motståndskraften i den finansiella sektorn.

Utskottet har noterat att Riksbanken tillsammans med marknadsaktörer enats om en lösning för offlinebetalningar för livsnödvändiga varor som ska införas vid halvårsskiftet 2026. Det kommer också att bidra till att stärka Sveriges betalningsberedskap.

Därmed avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Beredskap i det finansiella systemet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att mängden kontanter i cirkulation i Sverige har fortsatt att minska under 2025 och att kontanter alltmer sällan används vid köp i butik. Samtidigt behövs kontanterna av flera skäl. Det finns grupper i samhället som fortfarande behöver och vill använda dem, och kontanter kan också fylla en viktig funktion vid allvarliga kriser. För att kontanter ska kunna användas måste också hela den bakomliggande infrastrukturen med transporter, hantering av dagskassor och växelkassor, uppräkning m.m. fungera.

Som framgår av redogörelsen ovan har en utredare på uppdrag av regeringen utrett och lämnat förslag på insatser som kan stödja möjligheten att betala med kontanter och tillgången till kontanttjänster. I december 2025 lämnade regeringen en lagrådsremiss som behandlar utredarens förslag för att stärka kontanternas funktionssätt. En proposition är aviserad till våren 2026. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att slå vakt om kontanternas funktionalitet som betalningsmedel, även om kontantanvändningen fortsätter att minska.

När det gäller infrastrukturen för kontantförsörjning har Riksbanken en central roll. Riksbanken ska bl.a. bidra till att det finns tillgång till kontanter i betryggande utsträckning i hela Sverige. Eftersom kontanthanteringen samtidigt är beroende av några få företag är den känslig för störningar. Det blev inte minst tydligt under våren och sommaren 2025 med de driftstörningar i insättnings- och uttagsautomater som uppstod när Bankomat tog över kontanthanteringen från Loomis. Utskottet noterar också att Riksbanken i sin årsredovisning för 2025 bedömer att kontantförsörjningen i Sverige fortfarande är sårbar, men att Riksbanken nyligen vidtagit åtgärder som förväntas göra kontantförsörjningen effektivare och robustare.

Utskottet avstyrker därmed de aktuella motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Kontanternas ställning" i betänkandet. Läs betänkandet

Det finansiella systemet har en viktig roll i omställningen till en hållbar ekonomi. Utskottet anser i likhet med regeringen att för att Sverige ska kunna uppnå sina mål inom hållbarhetsområdet, inklusive klimat- och miljömål, behöver de finansiella företagen aktivt medverka till en hållbar utveckling och omställningen fortsätta i den finansiella sektorn. Det är också viktigt att Sverige fortsätter att engagera sig i EU:s regelutveckling på området för att regelverket ska bli mer användarvänligt och effektivt, samtidigt som det fortsätter uppfylla sitt syfte. I regeringens klimathandlingsplan redovisas ett antal prioriteringar för finanssektorns klimatomställning, däribland att fortsätta integrera hållbarhetsaspekter inom kapitalmarknadsunionen. På nationell nivå omfattar FI:s övergripande uppdrag ett ansvar för att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling, och vidare ska Riksbanken i sin tillgångsförvaltning fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas, utan att det görs avkall på Riksbankens övriga mål och principer för tillgångsförvaltningen.

Utskottet konstaterar att det pågår ett omfattande arbete på området och avstyrker mot den bakgrunden de aktuella motionsyrkandena.

Ur avsnittet "En hållbar finansmarknad" i betänkandet. Läs betänkandet

Överskuldsättning innebär stora kostnader för enskilda och är ett stort samhällsproblem. Utskottet vill påminna om att kreditförvaltningslagen, som gäller sedan 2024, infördes för att stärka regleringen av marknaden för överlåtelser av s.k. nödlidande kreditavtal och motverka oseriöst agerande, liksom för att öka skyddet för låntagarna. För att ytterligare stärka konsumentskyddet, motverka överskuldsättning och skapa en jämnare spelplan för aktörer på kreditmarknaden har även lagändringar genomförts som bl.a. innebär att endast kreditinstitut får bedriva näringsverksamhet som har till ändamål att lämna eller förmedla krediter till konsumenter. När det gäller frågan om vilka uppgifter som får lämnas i kreditupplysningar bygger regleringen på en avvägning mellan intresset av en väl fungerande kreditmarknad och skyddet för den enskildes integritet. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Kreditupplysning och inkassoverksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att lagstiftningsarbetet på EU-nivå, som syftar till att ge lagstöd för inrättandet av en digital centralbanksvaluta i euro, fortskrider. En allmän riktlinje om lagförslaget antogs vid Ekofinrådets möte i december 2025, och regeringen ställde sig bakom riktlinjen i den del Sverige direkt berörs, dvs. som rör tillhandahållandet av digitala euro av betaltjänst-förmedlare i icke-euromedlemsstater. Utskottet – som informerades av regeringen om lagstiftningsarbetet om den digitala euron senast i november 2025 – anser att det är viktigt att följa hur frågan utvecklas på EU-nivån. När det handlar om ett eventuellt införande av en digital centralbanksvaluta i Sverige, en e-krona, konstaterar utskottet att Betalningsutredningens slutsats 2023 var att det då inte fanns tillräckligt starka samhällsbehov av att Riksbanken skulle ge ut en sådan. Samtidigt framhöll utredningen att givet att utvecklingen sker snabbt, kan ekonomiska, politiska och tekniska förändringar föranleda en ny bedömning. Utredningen ansåg att Riksbanken borde fortsätta att utvärdera förutsättningarna för att införa en e-krona för att möjliggöra ett införande inom rimlig tid om riksdagen skulle fatta ett sådant beslut. Utskottet noterar att Riksbanken i sin verksamhetsplan och budget för 2026 uppger att den följer förhandlingarna om en digital euro och att det finns en beredskap för att intensifiera Riksbankens egen analys av en e-krona.

När det gäller frågor om att utreda bitcoin som del av valutareserven konstaterar utskottet att Riksbanken – i likhet med vad som gäller för utformningen och genomförandet av penningpolitiken – har ett långtgående oberoende vad gäller förvaltningen av valutareserven.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Makrotillsyn och bolånemarknaden, punkt 2 (S)

av Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Peder Björk (S), Patrik Lundqvist (S) och Hanna Westerén (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3559 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1, 2 och 5 samt

2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 16 och

avslår motionerna

2025/26:321 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 2,

2025/26:1239 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 5,

2025/26:1289 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2804 av Markus Wiechel och Ann-Christine Frohm (båda SD) yrkandena 1–3,

2025/26:2806 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2025/26:3074 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt

2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 28 och 30–32.

Ställningstagande

Kostnadskrisen för hushållen har blixtbelyst de strukturella problemen i den svenska banksektorn och på bolånemarknaden. Många, särskilt unga, har i dag svårt att komma in på bostadsmarknaden. Vi menar att regeringen bör utreda och återkomma med förslag på åtgärder i syfte att stärka konsumenternas ställning och rörligheten på bolånemarknaden. Korta räntebindningstider på bolån innebär inte bara en risk för individen, utan utgör också en sårbarhet för Sveriges finansiella stabilitet. Regeringen bör därför återkomma med förslag på åtgärder i syfte att stärka de ekonomiska incitamenten för konsumenter att ha längre räntebindningstider. Vi menar också att det bör införas ett förbud mot användningen av listräntor vid bolån.

Med dagens höga bostadspriser är det många gånger nästan omöjligt att spara ihop till en kontantinsats. Vi anser därför att det bör införas ett statligt startlån för förstagångsköpare. Ett sådant lån skulle underlätta inträdet på den ägda bostadsmarknaden och minska behovet av t.ex. blancolån för att finansiera en kontantinsats.

2.

Makrotillsyn och bolånemarknaden, punkt 2 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:321 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motionerna

2025/26:1239 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 5,

2025/26:1289 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2804 av Markus Wiechel och Ann-Christine Frohm (båda SD) yrkandena 1–3,

2025/26:2806 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

2025/26:3074 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 28 och 30–32,

2025/26:3559 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1, 2 och 5 samt

2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 16.

Ställningstagande

En bidragande orsak till de svenska bankernas höga bolånemarginaler är den svaga förhandlingssits som bolånekunderna har gentemot banken vid en förhandling om bolåneräntan. Kunderna känner t.ex. i allmänhet inte till hur stora bankens upplåningskostnader är, vilket gör det svårt för kunden att värdera bankens erbjudanden i en förhandling. I Finland däremot sätts bostadsräntorna ofta som ett påslag på internbankräntan i euroområdet, Euribor. Det blir då tydligt för kunden hur stort påslag banken gör, vilket också underlättar för kunden att jämföra och värdera bankens erbjudande. Jag menar att regeringen bör återkomma med förslag om att införa en motsvarighet till den finska modellen för bostadslån i Sverige.

3.

Makrotillsyn och bolånemarknaden, punkt 2 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 28 och 30–32 samt

avslår motionerna

2025/26:321 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 2,

2025/26:1239 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) yrkande 5,

2025/26:1289 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2804 av Markus Wiechel och Ann-Christine Frohm (båda SD) yrkandena 1–3,

2025/26:2806 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1–3,

Ur avsnittet "Digitala valutor" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet