Kommunala frågor

Liksom tidigare noterar utskottet att regeringen arbetar för att minska antalet riktade statsbidrag och att utveckla och förbättra styrningen genom riktade bidrag för att de ska vara effektiva och skapa största möjliga nytta. Utskottet noterar också att regeringen inrättat en statsbidragsportal för att minska den administrativa bördan för kommuner och regioner. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte nu finns skäl att vidta ytterligare åtgärder och avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Riktade statsbidrag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill liksom tidigare invänta beredningen av betänkandet från Utredningen om förenkling och finansiering av kontrollorganisationen i livsmedelskedjan innan eventuella ytterligare åtgärder övervägs och avstyrker därför samtliga här aktuella motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Kommunala tillsynsavgifter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill liksom tidigare framhålla de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning lämnar till kommunerna om att redovisningen ska upprättas så att den tillgodoser dels fullmäktiges behov av uppföljning och ansvarsprövning av styrelser och nämnder, dels externa intressenters behov av information om hur verksamheterna fördelar och förbrukar resurserna. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl att överväga ytterligare åtgärder och avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Kommunal redovisning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar liksom tidigare att riksdagen nyligen beslutat om lagändringar för att öka möjligheterna för idéburna organisationer att tillhandahålla offentligt finansierade välfärdstjänster. Utskottet noterar också det arbete som pågår för att ytterligare stärka de idéburna aktörernas roll inom välfärdens områden. Vidare anser utskottet att det fortfarande inte finns skäl att i lagen göra ett undantag från principerna i EUF-fördraget för valfrihetssystem som saknar gränsöverskridande intresse. Liksom tidigare anser utskottet att ett generellt undantag från de EU-rättsliga principerna om bl.a. likabehandling och icke-diskriminering riskerar att skapa ett godtycke vid tilldelning och uppföljning av kontrakt, vilket skulle medföra risker för bl.a. korruption. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet samtliga här aktuella motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Idéburna aktörer inom välfärdens verksamheter" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar det arbete som pågår inom kommunsektorn med att jämföra resultat för att lära av varandra och utveckla verksamheterna. Utskottet noterar också det arbete som pågår med kapacitetsanalyser för att stärka kommunernas förmåga att utföra sina uppdrag gentemot medborgarna och möta de utmaningar som samhällsutvecklingen innebär. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl att vidta eventuella ytterligare åtgärder och avstyrker samtliga här aktuella motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Kompetensförsörjning och kunskapsspridning inom kommunsektorn" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att befintliga avskrivningsregler, enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning och de rekommendationer och vägledning som ges av RKR, innebär att tillgångens avskrivningsperiod ska baseras på tillgångens tekniska och ekonomiska livslängd och att det torde spegla byggnadens faktiska livslängd på ett bra sätt. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl att vidta eventuella åtgärder och avstyrker därför här aktuella motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Förändrade avskrivningsregler" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att utjämningssystemet uppfyller sitt syfte med att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner och att det inte skapar osunda incitament som riskerar att motverka effektivisering, utveckling och tillväxt. Utskottet noterar att regeringen avser att under 2026 lämna förslag till riksdagen om ändringar i utjämningssystemet och vill avvakta regeringens förslag innan ytterligare åtgärder vidtas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Det kommunalekonomiska utjämningssystemet" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet

Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning och anser liksom regeringen att den utgör ett värdefullt bidrag till analysen av träffsäkerheten och effekten av konjunkturstöden samt underlagen för besluten om stöd. Utskottet noterar att regeringen ständigt strävar efter att utforma ändamålsenliga åtgärder. Utskottet konstaterar också att skrivelsen om det finanspolitiska ramverket, som nyligen beslutats av riksdagen, återigen innehåller principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Med det anförda föreslår utskottet att skrivelsen läggs till handlingarna och att motionsyrkandet avslås.

Reservationer

1.

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet, punkt 1 (S, V)

av Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Peder Björk (S), Patrik Lundqvist (S), Hanna Westerén (S) och Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:322 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 6 och

2025/26:3560 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 14 och

avslår motionerna

2025/26:607 av Lars Isacsson m.fl. (S),

2025/26:665 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) yrkande 1,

2025/26:706 av Malin Danielsson m.fl. (L),

2025/26:1285 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkandena 1–4,

2025/26:1478 av Hanna Westerén (S),

2025/26:1786 av Boriana Åberg (M),

2025/26:2398 av Markus Wiechel (SD),

2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2,

2025/26:3456 av Christian Carlsson (KD) och

2025/26:3617 av Joar Forssell (L).

Ställningstagande

Förutsättningarna för kommuner och regioner att tillhandahålla service och välfärd till sina invånare är i dag inte jämlika. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet uppfyller inte sitt mål om att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och regioner i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service, oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. System bör därför snarast reformeras i enlighet med utjämningskommitténs förslag.

2.

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet, punkt 1 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2 och

avslår motionerna

2025/26:322 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 6,

2025/26:607 av Lars Isacsson m.fl. (S),

2025/26:665 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) yrkande 1,

2025/26:706 av Malin Danielsson m.fl. (L),

2025/26:1285 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkandena 1–4,

2025/26:1478 av Hanna Westerén (S),

2025/26:1786 av Boriana Åberg (M),

2025/26:2398 av Markus Wiechel (SD),

2025/26:3456 av Christian Carlsson (KD),

2025/26:3560 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 14 och

2025/26:3617 av Joar Forssell (L).

Ställningstagande

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet är i dag inte byggt för att garantera en fördelning som ger jämlika förutsättningar för välfärdens kärna i alla delar av landet. Systemet behöver vara mer rättvist och det bör därför reformeras så att gleshet beaktas i mycket högre utsträckning än i dag.

3.

Kommunsektorns långsiktiga finansiering, punkt 2 (S)

av Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Peder Björk (S), Patrik Lundqvist (S) och Hanna Westerén (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 76,

2025/26:3560 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 2, 6 och 13 samt

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 6 och

avslår motionerna

2025/26:322 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 3,

2025/26:916 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,

2025/26:928 av Serkan Köse (S),

2025/26:1422 av Åsa Karlsson och Helén Pettersson (båda S),

2025/26:2298 av Zara Leghissa m.fl. (S),

2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3,

2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 10,

2025/26:3481 av Patrik Karlson (L),

2025/26:3522 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 2,

2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 124 och

2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 2.

Ställningstagande

Det ekonomiska läget och regeringens ovilja att prioritera välfärden slår hårt mot välfärdens verksamheter. Vi anser att staten måste ta sitt ansvar för finansieringen av välfärden och ge långsiktighet och goda planeringsförutsättningar till kommuner och regioner. Kommunsektorn måste ges tillräcklig statlig finansiering för att kunna bedriva sin verksamhet. Det bör därför införas en bottenplatta för välfärden där statsbidragen till kommuner och regioner räknas upp årligen med inflationen. En modell bör också utredas och konstrueras för att på ett tillfredsställande sätt värdesäkra statsbidragen i takt med kostnadsdrivande faktorer. Kommuner och regioner måste också ges bättre förutsättningar att klara välfärden i tider av kris eller djupa lågkonjunkturer. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag på en garantimodell så att välfärden är tryggad inför kommande kriser. Vidare kommer den gröna omställningen och nyindustrialiseringen att vara en viktig del för Sveriges framtida konkurrenskraft. För att det ska vara möjligt måste kommuner och regioner ges förutsättningar att klara den omställningen. Det offentliga bör därför skapa förutsättningar för det genom ett tillväxtpaket som ska stötta snabbväxande kommuner och se till att framtidens jobb hamnar i Sverige.

4.

Kommunsektorns långsiktiga finansiering, punkt 2 (V)

av Ilona Szatmári Waldau (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument" i betänkandet. Läs betänkandet