Betänkande · 2025/26

Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling

Sammanfattning Riksdagen lade regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades. Riksrevisionens övergripande slutsats i rapporten är att arbetet med att ställa arbetsrättsliga krav i offentliga upphandlingar inte fungerar effektivt. Konsekvensen kan bli att myndigheterna bidrar till lönedumpning och i övrigt dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer. Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer i sin rapport till regeringen samt till Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket. Riksdagen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns möjligheter att effektivisera myndigheternas upphandlingar. I skrivelsen redovisar regeringen de åtgärder som har gjorts och som regeringen har för avsikt att genomföra med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Riksdagen noterar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommendationer omfattar och välkomnar dem. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Finansutskottet · 2 voteringar 26 mars 2026

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Ekonomi och skatter (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Skrivelsen Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen lägger skrivelse 2025/26:89 till handlingarna.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår motionsyrkanden om stöd i fråga om arbetsrättsliga villkor och om uppföljning av arbetsrättsliga villkor. Utskottet ser inte skäl till att föregripa det arbete som regeringen planerar på området.

Utskottets motivering

Utskottet instämmer med regeringen i att det är av vikt att alla upphandlande myndigheter säkerställer att leverantör och eventuella underleverantörer följer arbetsrättsliga villkor och betalar skäliga löner samt skatter och avgifter för sina anställda.

Utskottet välkomnar regeringens arbete för att det ska ställas arbetsrättsliga krav och göras uppföljningar i offentliga upphandlingar. Exempelvis förstärks upphandlingsstödet hos Upphandlingsmyndigheten. Genom digitalisering kommer det att bli lättare att ta ett helhetsgrepp på inköpsprocesserna och koppla ihop upphandling, beställning och fakturering på ett mer sammanhängande och effektivt sätt. I Färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030 har det tillkommit ett mål om att upphandlande aktörer ska säkerställa att endast seriösa leverantörer tilldelas offentliga kontrakt och att leverantörerna ska följa avtal och gällande regelverk och ha seriösa underleverantörer. För att arbeta med detta inriktningsmål är riskanalyser, arbetsrättsliga villkor och uppföljning en självklar del. Upphandlingsmyndigheten ska också informera, vägleda och möjliggöra erfarenhetsutbyte för upphandlande aktörer om hur färdplanen kan förverkligas.

Utskottet noterar också att regeringen betonar vikten av att de offentliga affärerna samordnas. Som exempel rekommenderas mindre kommuner och myndigheter med begränsade resurser att gå samman i regionala inköpscentraler. På så vis kan upphandlingskompetens och resurser samlas och möjliggöra en centraliserad uppföljning. Konkurrensverket lämnade den 30 september 2025 förslag som syftar till att göra det lättare att förkasta oseriösa anbud i offentliga upphandlingar.

I likhet med regeringen instämmer utskottet i Riksrevisionens bedömning att det finns möjligheter att effektivisera myndigheternas upphandlingar genom att Upphandlingsmyndigheten fortsätter sitt arbete med riskanalyser och kontraktsvillkor för olika yrkesgrupper och tillsammans med arbetsmarknadens parter tar fram nya villkorsbilagor och genom att andra myndigheter bistår Upphandlingsmyndigheten i det arbetet. Utskottet instämmer också i bedömningen att det kan bli enklare för leverantörerna när samma villkor i större utsträckning gäller hos flera upphandlande myndigheter och att det finns vinster i att viss uppföljning centraliseras, både på nationell och på regional nivå. Utskottet noterar och välkomnar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommendationer omfattar.

Finansutskottet gör samma bedömning som arbetsmarknadsutskottet.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och avstyrker motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Stöd i fråga om arbetsrättsliga villkor, punkt 2 (S, V, MP)

av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Ida Gabrielsson (V), Janine Alm Ericson (MP), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3896 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Politiken har ett särskilt ansvar för att säkerställa att verksamhet som finansieras av skattemedel aktivt bidrar till att uppnå samhällspolitiska mål. Den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår årligen till ca 900 miljarder kronor. Det innebär att aktörer inom offentlig upphandling har ett avgörande ansvar för att lagstiftningen om arbetsrättsliga villkor följs. Den socialdemokratiska regeringen genomförde 2017 förändringar i upphandlingslagen för att ge de ca 3 800 upphandlande myndigheterna och enheterna möjlighet att ställa och följa upp krav kopplat till arbetsrättsliga villkor. Det var ett viktigt första steg för att garantera att offentlig upphandling bidrar till bra arbetsförhållanden. Samtidigt kan vi se att det finns mycket kvar att önska när det gäller arbetsrättsliga villkor och krav i offentlig upphandling, vilket Riksrevisionens granskning belyser.

För oss är det självklart att det ska vara bra arbetsvillkor på svenska arbetsplatser och att offentlig upphandling ska bidra till det. Vi vill att villkor enligt kollektivavtal ska gälla i offentlig upphandling och vi vill förändra EU-rätten så att krav på kollektivavtal kan ställas i offentlig upphandling. För att göra det svårare att fuska vill vi öka tillsynen av riskbranscher och förstärka det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet. Företag som fuskar ska kunna svartlistas.

Mot bakgrund av Riksrevisionens granskning anser vi att regeringen måste agera och lösa de frågor som i dag inte fungerar. För att komma åt det faktum att alltför få upphandlande myndigheter i dag ställer arbetsrättsliga krav måste regeringen vara tydlig i regleringsbreven till myndigheter som bedriver omfattande offentlig upphandling om att de ska säkerställa skäliga arbetsvillkor för anställda i offentligt upphandlande verksamheter. Regeringen måste också arbeta för att upphandlande myndigheter får nödvändigt stöd i fråga om arbetsrättsliga villkor.

2.

Uppföljning av arbetsrättsliga villkor, punkt 3 (S, MP)

av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Janine Alm Ericson (MP), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3896 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3 och

avslår motion

2025/26:3898 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Mot bakgrund av Riksrevisionens granskning anser vi att regeringen måste agera och lösa de frågor som i dag inte fungerar när det gäller uppföljning av arbetsrättsliga villkor vid offentliga upphandlingar. För att komma åt det faktum att alltför få upphandlande myndigheter i dag ställer arbetsrättsliga krav måste regeringen säkerställa att arbetet med arbetsrättsliga villkor följs upp i högre utsträckning.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#2 Stöd i fråga om arbetsrättsliga villkor Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motion 2025/26:3896 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår motionsyrkanden om stöd i fråga om arbetsrättsliga villkor och om uppföljning av arbetsrättsliga villkor. Utskottet ser inte skäl till att föregripa det arbete som regeringen planerar på området.

Utskottets motivering

Utskottet instämmer med regeringen i att det är av vikt att alla upphandlande myndigheter säkerställer att leverantör och eventuella underleverantörer följer arbetsrättsliga villkor och betalar skäliga löner samt skatter och avgifter för sina anställda.

Utskottet välkomnar regeringens arbete för att det ska ställas arbetsrättsliga krav och göras uppföljningar i offentliga upphandlingar. Exempelvis förstärks upphandlingsstödet hos Upphandlingsmyndigheten. Genom digitalisering kommer det att bli lättare att ta ett helhetsgrepp på inköpsprocesserna och koppla ihop upphandling, beställning och fakturering på ett mer sammanhängande och effektivt sätt. I Färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030 har det tillkommit ett mål om att upphandlande aktörer ska säkerställa att endast seriösa leverantörer tilldelas offentliga kontrakt och att leverantörerna ska följa avtal och gällande regelverk och ha seriösa underleverantörer. För att arbeta med detta inriktningsmål är riskanalyser, arbetsrättsliga villkor och uppföljning en självklar del. Upphandlingsmyndigheten ska också informera, vägleda och möjliggöra erfarenhetsutbyte för upphandlande aktörer om hur färdplanen kan förverkligas.

Utskottet noterar också att regeringen betonar vikten av att de offentliga affärerna samordnas. Som exempel rekommenderas mindre kommuner och myndigheter med begränsade resurser att gå samman i regionala inköpscentraler. På så vis kan upphandlingskompetens och resurser samlas och möjliggöra en centraliserad uppföljning. Konkurrensverket lämnade den 30 september 2025 förslag som syftar till att göra det lättare att förkasta oseriösa anbud i offentliga upphandlingar.

I likhet med regeringen instämmer utskottet i Riksrevisionens bedömning att det finns möjligheter att effektivisera myndigheternas upphandlingar genom att Upphandlingsmyndigheten fortsätter sitt arbete med riskanalyser och kontraktsvillkor för olika yrkesgrupper och tillsammans med arbetsmarknadens parter tar fram nya villkorsbilagor och genom att andra myndigheter bistår Upphandlingsmyndigheten i det arbetet. Utskottet instämmer också i bedömningen att det kan bli enklare för leverantörerna när samma villkor i större utsträckning gäller hos flera upphandlande myndigheter och att det finns vinster i att viss uppföljning centraliseras, både på nationell och på regional nivå. Utskottet noterar och välkomnar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommendationer omfattar.

Finansutskottet gör samma bedömning som arbetsmarknadsutskottet.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och avstyrker motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Stöd i fråga om arbetsrättsliga villkor, punkt 2 (S, V, MP)

av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Ida Gabrielsson (V), Janine Alm Ericson (MP), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3896 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Politiken har ett särskilt ansvar för att säkerställa att verksamhet som finansieras av skattemedel aktivt bidrar till att uppnå samhällspolitiska mål. Den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår årligen till ca 900 miljarder kronor. Det innebär att aktörer inom offentlig upphandling har ett avgörande ansvar för att lagstiftningen om arbetsrättsliga villkor följs. Den socialdemokratiska regeringen genomförde 2017 förändringar i upphandlingslagen för att ge de ca 3 800 upphandlande myndigheterna och enheterna möjlighet att ställa och följa upp krav kopplat till arbetsrättsliga villkor. Det var ett viktigt första steg för att garantera att offentlig upphandling bidrar till bra arbetsförhållanden. Samtidigt kan vi se att det finns mycket kvar att önska när det gäller arbetsrättsliga villkor och krav i offentlig upphandling, vilket Riksrevisionens granskning belyser.

För oss är det självklart att det ska vara bra arbetsvillkor på svenska arbetsplatser och att offentlig upphandling ska bidra till det. Vi vill att villkor enligt kollektivavtal ska gälla i offentlig upphandling och vi vill förändra EU-rätten så att krav på kollektivavtal kan ställas i offentlig upphandling. För att göra det svårare att fuska vill vi öka tillsynen av riskbranscher och förstärka det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet. Företag som fuskar ska kunna svartlistas.

Mot bakgrund av Riksrevisionens granskning anser vi att regeringen måste agera och lösa de frågor som i dag inte fungerar. För att komma åt det faktum att alltför få upphandlande myndigheter i dag ställer arbetsrättsliga krav måste regeringen vara tydlig i regleringsbreven till myndigheter som bedriver omfattande offentlig upphandling om att de ska säkerställa skäliga arbetsvillkor för anställda i offentligt upphandlande verksamheter. Regeringen måste också arbeta för att upphandlande myndigheter får nödvändigt stöd i fråga om arbetsrättsliga villkor.

2.

Uppföljning av arbetsrättsliga villkor, punkt 3 (S, MP)

av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Janine Alm Ericson (MP), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3896 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3 och

avslår motion

2025/26:3898 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Mot bakgrund av Riksrevisionens granskning anser vi att regeringen måste agera och lösa de frågor som i dag inte fungerar när det gäller uppföljning av arbetsrättsliga villkor vid offentliga upphandlingar. För att komma åt det faktum att alltför få upphandlande myndigheter i dag ställer arbetsrättsliga krav måste regeringen säkerställa att arbetet med arbetsrättsliga villkor följs upp i högre utsträckning.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

160 ja · 123 nej · 0 avstår · 66 frånvarande Mot förslaget: reservation 1 (S, V, MP)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 0 91 0 15
Sverigedemokraterna 57 0 0 13
Moderaterna 59 0 0 9
Centerpartiet 17 0 0 7
Vänsterpartiet 0 16 0 6
Kristdemokraterna 14 0 0 5
Miljöpartiet 0 13 0 5
Liberalerna 11 0 0 5
Partilösa 2 3 0 1

#3 Uppföljning av arbetsrättsliga villkor Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3896 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3 och 2025/26:3898 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår motionsyrkanden om stöd i fråga om arbetsrättsliga villkor och om uppföljning av arbetsrättsliga villkor. Utskottet ser inte skäl till att föregripa det arbete som regeringen planerar på området.

Utskottets motivering

Utskottet instämmer med regeringen i att det är av vikt att alla upphandlande myndigheter säkerställer att leverantör och eventuella underleverantörer följer arbetsrättsliga villkor och betalar skäliga löner samt skatter och avgifter för sina anställda.

Utskottet välkomnar regeringens arbete för att det ska ställas arbetsrättsliga krav och göras uppföljningar i offentliga upphandlingar. Exempelvis förstärks upphandlingsstödet hos Upphandlingsmyndigheten. Genom digitalisering kommer det att bli lättare att ta ett helhetsgrepp på inköpsprocesserna och koppla ihop upphandling, beställning och fakturering på ett mer sammanhängande och effektivt sätt. I Färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030 har det tillkommit ett mål om att upphandlande aktörer ska säkerställa att endast seriösa leverantörer tilldelas offentliga kontrakt och att leverantörerna ska följa avtal och gällande regelverk och ha seriösa underleverantörer. För att arbeta med detta inriktningsmål är riskanalyser, arbetsrättsliga villkor och uppföljning en självklar del. Upphandlingsmyndigheten ska också informera, vägleda och möjliggöra erfarenhetsutbyte för upphandlande aktörer om hur färdplanen kan förverkligas.

Utskottet noterar också att regeringen betonar vikten av att de offentliga affärerna samordnas. Som exempel rekommenderas mindre kommuner och myndigheter med begränsade resurser att gå samman i regionala inköpscentraler. På så vis kan upphandlingskompetens och resurser samlas och möjliggöra en centraliserad uppföljning. Konkurrensverket lämnade den 30 september 2025 förslag som syftar till att göra det lättare att förkasta oseriösa anbud i offentliga upphandlingar.

I likhet med regeringen instämmer utskottet i Riksrevisionens bedömning att det finns möjligheter att effektivisera myndigheternas upphandlingar genom att Upphandlingsmyndigheten fortsätter sitt arbete med riskanalyser och kontraktsvillkor för olika yrkesgrupper och tillsammans med arbetsmarknadens parter tar fram nya villkorsbilagor och genom att andra myndigheter bistår Upphandlingsmyndigheten i det arbetet. Utskottet instämmer också i bedömningen att det kan bli enklare för leverantörerna när samma villkor i större utsträckning gäller hos flera upphandlande myndigheter och att det finns vinster i att viss uppföljning centraliseras, både på nationell och på regional nivå. Utskottet noterar och välkomnar de åtgärder som regeringen överväger inom de områden som Riksrevisionens rekommendationer omfattar.

Finansutskottet gör samma bedömning som arbetsmarknadsutskottet.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och avstyrker motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Stöd i fråga om arbetsrättsliga villkor, punkt 2 (S, V, MP)

av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Ida Gabrielsson (V), Janine Alm Ericson (MP), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3896 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Politiken har ett särskilt ansvar för att säkerställa att verksamhet som finansieras av skattemedel aktivt bidrar till att uppnå samhällspolitiska mål. Den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår årligen till ca 900 miljarder kronor. Det innebär att aktörer inom offentlig upphandling har ett avgörande ansvar för att lagstiftningen om arbetsrättsliga villkor följs. Den socialdemokratiska regeringen genomförde 2017 förändringar i upphandlingslagen för att ge de ca 3 800 upphandlande myndigheterna och enheterna möjlighet att ställa och följa upp krav kopplat till arbetsrättsliga villkor. Det var ett viktigt första steg för att garantera att offentlig upphandling bidrar till bra arbetsförhållanden. Samtidigt kan vi se att det finns mycket kvar att önska när det gäller arbetsrättsliga villkor och krav i offentlig upphandling, vilket Riksrevisionens granskning belyser.

För oss är det självklart att det ska vara bra arbetsvillkor på svenska arbetsplatser och att offentlig upphandling ska bidra till det. Vi vill att villkor enligt kollektivavtal ska gälla i offentlig upphandling och vi vill förändra EU-rätten så att krav på kollektivavtal kan ställas i offentlig upphandling. För att göra det svårare att fuska vill vi öka tillsynen av riskbranscher och förstärka det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet. Företag som fuskar ska kunna svartlistas.

Mot bakgrund av Riksrevisionens granskning anser vi att regeringen måste agera och lösa de frågor som i dag inte fungerar. För att komma åt det faktum att alltför få upphandlande myndigheter i dag ställer arbetsrättsliga krav måste regeringen vara tydlig i regleringsbreven till myndigheter som bedriver omfattande offentlig upphandling om att de ska säkerställa skäliga arbetsvillkor för anställda i offentligt upphandlande verksamheter. Regeringen måste också arbeta för att upphandlande myndigheter får nödvändigt stöd i fråga om arbetsrättsliga villkor.

2.

Uppföljning av arbetsrättsliga villkor, punkt 3 (S, MP)

av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Eva Lindh (S), Janine Alm Ericson (MP), Peder Björk (S) och Patrik Lundqvist (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3896 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3 och

avslår motion

2025/26:3898 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Mot bakgrund av Riksrevisionens granskning anser vi att regeringen måste agera och lösa de frågor som i dag inte fungerar när det gäller uppföljning av arbetsrättsliga villkor vid offentliga upphandlingar. För att komma åt det faktum att alltför få upphandlande myndigheter i dag ställer arbetsrättsliga krav måste regeringen säkerställa att arbetet med arbetsrättsliga villkor följs upp i högre utsträckning.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

160 ja · 18 nej · 105 avstår · 66 frånvarande Mot förslaget: reservation 3 (V)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 0 0 91 15
Sverigedemokraterna 57 0 0 13
Moderaterna 59 0 0 9
Centerpartiet 17 0 0 7
Vänsterpartiet 0 16 0 6
Kristdemokraterna 14 0 0 5
Miljöpartiet 0 0 13 5
Liberalerna 11 0 0 5
Partilösa 2 2 1 1

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.