Offentlig upphandling

Utskottet noterar att det redan i befintlig upphandlingslagstiftning finns vissa möjligheter att av säkerhetsskäl inte inleda konkurrensutsättning av upphandlingar, bl.a. om tillämpningen av regelverket skulle kräva att en upphandlande organisation tillhandahåller information vars avslöjande strider mot Sveriges väsentliga säkerhetsintressen (se bl.a. 1 kap. 10 § LUFS). Även EU:s förordning International Procurement Instrument – IPI – ger vissa möjligheter för kommissionen att besluta om vissa åtgärder som begränsar tillträdet till offentliga upphandlingar för företag från tredjeländer. Även den nya cybersäkerhetslagen innehåller bestämmelser som kan påverka upphandling av samhällsviktig teknik och mjukvara.

Utskottet konstaterar att LUFS tillämpningsområde styrs av det bakomliggande EU-direktivet liksom av övriga upphandlingsdirektiv. Det är därför inte helt uteslutet att tillämpa LUFS även vid upphandling inom vård, omsorg och socialtjänst. När det handlar om beredskapsaspekter vid upphandling inom vård, omsorg och socialtjänst har regeringen gett olika myndigheter ett flertal uppdrag. EU-kommissionen föreslog under 2025 (som en del av omnibuspaketet om försvarsberedskap) föreslagit vissa ändringar i regelverket för upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår både på EU-nivå och på nationell nivå avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Utformning av upphandlingsregelverket vid kriser och beredskap" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att regeringen avser att ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att utreda hur den idéburna sektorns andel av den offentliga marknaden kan mätas och synliggöras och ta fram förslag på en lag för samverkansformen IOP. Upphandlingsmyndigheten har även haft i uppdrag att ta fram en vägledning och att genomföra utbildnings- och rådgivnings-insatser till kommuner och idéburna aktörer för att underlätta tillämpningen av upphandlingsreglerna när kommunerna anskaffar tjänsten skyddat boende från sådana aktörer. Upphandlingsmyndigheten ska även enligt sitt regleringsbrev för 2026 redovisa vilka åtgärder den har vidtagit för att förbättra civilsamhällets och idéburna organisationers förutsättningar att bidra till utförandet av offentligt finansierade tjänster.

Utskottet noterar också att Konkurrensverket har fått i uppdrag att kartlägga hinder för idéburna utövare att delta i upphandlingar och valfrihetssystem. I uppdraget ingår att kartlägga hur kommuners, regioners och statliga myndigheters tillämpning av lagstiftningen påverkar idéburna aktörers möjligheter att delta som leverantörer. Vidare har Upphandlingsmyndigheten fått ett särskilt uppdrag att främja och följa upp regeringens Färdplan för de offentliga affärerna. Upphandlingsmyndigheten har även fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att förenkla för företag att delta i upphandlingar.

Vid upphandling på det direktivstyrda området är upphandlande organisationer tvungna att ta ställning till om det går att dela upp ett kontrakt i separata delar. Upphandlande organisationer måste inte dela upp kontraktet, men de uppmuntras att göra det. Dessa regler är främst till för att underlätta för små företag att lämna anbud och bli tilldelade kontrakt i upphandlingar. Utskottet konstaterar att ett annat sätt för små företag att delta är att lämna ett gemensamt anbud tillsammans med andra företag.

Upphandlingsmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2024 i uppdrag att identifiera åtgärder som kan förenkla för företag att delta i offentlig upphandling, inklusive vilka hinder och möjligheter som finns i myndighetens eget stödarbete. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 mars 2026.

Utskottet noterar att E-hälsomyndigheten, Ivo och Socialstyrelsen har fått eller haft regeringsuppdrag som rör välfärdsbrottslighet, i vilka de ska hämta in erfarenheter från Upphandlingsmyndigheten. Utskottet avstyrker motionsyrkandena med hänvisning till pågående arbete.

Ur avsnittet "Mindre företag och idéburna organisationer" i betänkandet. Läs betänkandet

Liksom Upphandlingsmyndigheten konstaterar utskottet att allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag normalt är offentligt styrda organ som omfattas av såväl LOU som det bakomliggande upphandlingsdirektivet och att dessa bolag därför är skyldiga att tillämpa LOU när de anskaffar varor, tjänster och byggentreprenader. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Allmännyttan och LOU" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det inte är förenligt med upphandlingsdirektiven att begränsa antalet underleverantörsled när det gäller företag vars kapacitet åberopas av huvudleverantören, och att det inte är förenligt med EUF-fördragets bestämmelser om fri rörlighet för tjänster och etableringsfriheten att begränsa antalet underleverantörsled när det gäller övriga underleverantörer. Däremot finns det enligt upphandlingsdirektiven och LOU möjligheter att kräva att vissa uppgifter som är avgörande för anskaffningen ska utföras direkt av leverantören själv.

Vidare noterar utskottet att regeringen i färdplanen för de offentliga affärerna framhåller vikten av att upphandlande aktörer säkerställer att huvudleverantören har seriösa underleverantörer i sin leverantörskedja. Om detta inte är klart vid avtalstillfället kan den upphandlande aktören enligt färdplanen ställa krav på huvudleverantören att den har en väl fungerande inköpsfunktion som kontinuerligt följer upp och utvärderar sina underleverantörsled. Upphandlingsmyndigheten poängterar i sitt webbstöd också att det är viktigt att kraven på leverantören förs över till underleverantörerna för att motverka arbetslivskriminalitet i upphandlingar. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Antalet underleverantörer" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Utskottet noterar att Upphandlingsmyndigheten har tagit fram ett omfattande stöd om sysselsättningskrav i offentlig upphandling, som även omfattar lärlingsanställningar. Av stödet framgår bl.a. att alla sådana villkor måste ha en koppling till föremålet för upphandlingen.

Utskottet konstaterar att det inte är tillåtet att i offentlig upphandling ställa krav på att ett företag för att få delta eller tilldelas kontrakt i en upphandling ska omfattas av kollektivavtal. För en sådan förändring måste det göras en ändring av unionsrätten. Däremot ska den upphandlande myndigheten, om det behövs, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras. Nivåerna på dessa villkor ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Upphandlingsmyndigheten har tagit fram stöd om sådana arbetsrättsliga villkor. Regeringen har i färdplanen för de offentliga affärerna uppmanat upphandlande aktörer att, där det behövs, säkerställa att leverantören och eventuella underleverantörer följer arbetsrättsliga villkor och betalar skäliga löner, skatter och avgifter för sina anställda.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Kollektivavtal och lärlingsplatser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar, liksom Upphandlingsmyndigheten, att det i Sverige inte finns någon lagstadgad standard för hur immateriella rättigheter ska fördelas vid innovationsupphandling. Varje upphandlande organisation får därför definiera detta i upphandlingsdokumenten i varje enskild upphandling. Både EU och OECD belyser problematiken med innovationsupphandlingar och att det finns behov av ökad kompetens och kunskap hos upphandlande organisationer, tydligare strategisk förankring samt praktiskt stöd i planering och genomförande. Upphandlingsmyndigheten har kartlagt det svenska stödet till innovationsupphandling och slutsatsen är att det finns ett visst stöd, men att det är utspritt på olika aktörer.

Mot bakgrund av det arbete som pågår på detta område inom både EU och OECD anser utskottet att det för närvarande inte finns skäl att ytterligare se över hur innovationsupphandling kan användas. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Innovations- och funktionsupphandling" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att den svenska upphandlingslagstiftningen till stor del bygger på EU-direktiv. Som anges ovan under avsnittet Utformningen av upphandlingsregelverket – förenklingar och arbetsrätt gäller för icke-direktivstyrda upphandlingar redan i dag ett förenklat upphandlingsregelverk jämfört med de regler som gäller på det direktivstyrda området. Det nuvarande förenklade regelverket, som trädde i kraft 2022, kännetecknas bl.a. av att de grundläggande unionsrättsliga principerna för upphandling ska beaktas. Mot bakgrund av detta avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Direktupphandling och tröskelvärde" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet påminner om att Sveriges nationella upphandlingslagar i de delar de genomför EU:s upphandlingsdirektiv måste överensstämma med direktiven. Tillämpningsområdet för upphandlingsdirektiven har prövats i en rad domar av såväl EU-domstolen som nationella domstolar. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Ur avsnittet "LOU för föreningar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det ur ett upphandlingsrättsligt perspektiv inte finns några hinder för att upphandla näringsriktiga livsmedel och måltidsalternativ. Näringsriktighet och kostrekommendationer ligger inom Livsmedelsverkets verksamhetsområde och deras arbete är välkänt i kommunerna. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Ur avsnittet "Livsmedelsproduktion och hälsosam mat" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar på nytt att upphandling, rätt använd, kan vara ett effektivt instrument för att skapa flera positiva effekter i samhället som ökad tillväxt, sysselsättning, jämställdhet och skärpta miljökrav. Utskottet delar också regeringens uppfattning att den offentliga upphandlingen ska vara effektiv och rättssäker och ta till vara konkurrensen på marknaden samtidigt som innovativa lösningar främjas, och att miljöhänsyn och sociala hänsyn ska beaktas. På så sätt bidrar den offentliga upphandlingen till en väl fungerande samhällsservice till nytta för medborgarna och näringslivets utveckling samtidigt som skattemedel används på bästa sätt.

Utskottet noterar att det pågår ett arbete på EU-nivå med utformningen av upphandlingsdirektiven. Regelverken upplevs som komplexa och svåra att tillämpa. Det finns också ett behov av ökad flexibilitet, tydligare regler, bättre data för att stärka konkurrensen och ökad transparens. Dessutom finns behov av att möta framtidens utmaningar i offentlig upphandling.

Frågor om krav på arbetsrättsliga villkor och om begränsning av antalet underleverantörsled i upphandlingar har förhållandevis nyligen utretts och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet konstaterar att befintlig reglering innebär att upphandlande organisationer ska ta sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. På det direktivstyrda området är den upphandlande organisationen också skyldig att i vissa fall ställa arbetsrättsliga villkor. Det innebär att upphandlande organisationer t.ex. kan kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor i enlighet med ILO:s konventioner, om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig. Den upphandlande organisationen ska också kräva att leverantören säkerställer att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller dessa villkor. Utvecklingen i EU-domstolens praxis har belyst möjligheten att negativt särbehandla leverantörer från tredjeländer som saknar avtal om tillgång till EU:s upphandlingsmarknad, som t.ex. Kina. Det framgår också av unionsrätten att tredjelandsleverantörer från stater utan frihandelsavtal med EU inte är garanterade tillträde till upphandlingsförfaranden i EU och kan uteslutas från sådana förfaranden.

Sedan den 1 juli 2022 gäller nya regler för överprövning av offentlig upphandling, som bl.a. innebär krav på att upphandlingsmål ska hanteras skyndsamt i domstolarna, samt s.k. preklusionsfrister i överprövningsmål, vilket innebär att nya omständigheter ska åberopas inom tre veckor från ansökan om överprövning. Syftet med regeländringarna är att skapa en effektivare och mer förutsägbar överprövningsprocess. Utskottet noterar att Produktivitetskommissionen i sitt slutbetänkande hösten 2025 föreslog att det ska bli svårare för leverantörer att få upphandlingar överprövade, bl.a. genom införandet av en avgift (SOU 2025:96 s. 503). Förslaget har remitterats och remisstiden gick nyligen ut. När det gäller krav på saklig grund krävs det redan i dag att det förekommit ett upphandlingsfel för att få bifall till en ansökan om överprövning.

Mot bakgrund av det arbete som pågår både på EU-nivå och på nationell nivå avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Utformning av upphandlingsregelverket – förenklingar och arbetsrätt" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet