Betänkande · 2025/26

Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt

Sammanfattning Riksdagen sa ja till regeringens förslag att stärka möjligheten att använda kontanter. Följande åtgärder ingår i förslaget: Livsmedelsbutiker och apotek ska med vissa undantag ska vara skyldiga att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. Banker ska vara skyldiga att i betryggande utsträckning i hela landet tillhandahålla platser för kontantinsättningar för konsumenter. Det ska finnas behovsanpassade tjänster för företag för att hantera växelpengar och sätta in dagskassor. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda huruvida även vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet att ta emot kontant betalning som föreslås för livsmedelsbutiker och apotek. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)

Finansutskottet · 2 voteringar 27 maj 2026

· Se debatten i webb-tv

Ämne: Ekonomi och skatter (grov koppling via utskott)

Betänkandets beslutspunkter

#1 Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om skyldighet för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontant betalning, 2. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:199 punkterna 1 och 2.

Riksdagen avslår motioner med förslag om tillkännagivanden till regeringen om lagstiftningens framtida utformning. Förslagen handlar bl.a. om omfattningen av skyldigheten att ta emot kontanter och om kreditinstitutens kontanttjänster.

Utskottets motivering

Det finns som regeringen konstaterar i propositionen i dag ingen skyldighet för kreditinstituten att tillhandahålla kontant betalningsförmedling och de flesta bankkontor har avvecklat kontanthanteringen. I det sammanhanget är det viktigt att kreditinstituten tar ett större ansvar för att alla i samhället ska få tillgång till och kunna använda digitala betalningsmedel i praktiken. Samtidigt är det, som regeringen framhåller, också viktigt att det fortfarande finns möjlighet att betala räkningar med kontanter för dem som av olika anledningar har svårt att hantera befintliga elektroniska betalningsmedel. Utskottet noterar och välkomnar att regeringen uppger att den avser att fortsätta följa utvecklingen på betalningsmarknaden i denna del.

I fråga om beloppsgräns för kontanta betalningar för att motverka penningtvätt kan utskottet konstatera att skyldigheten i det aktuella lagförslaget är begränsad till att ta emot kontant betalning upp till 0,1 prisbasbelopp, dvs. i nuläget motsvarande knappt 6 000 kronor. Butikerna har således möjlighet, men inte skyldighet, att ta emot större belopp. Detta anser utskottet är en väl avvägd reglering.

När det gäller frågan om en eventuell utvidgad skyldighet att ta emot kontanter för fler än livsmedelsbutiker och apotek konstaterar utskottet liksom regeringen att det bör prövas från sektor till sektor och att det inte ryms inom ramen för det här aktuella ärendet.

Tillgång till tjänster för växelhantering är en grundförutsättning för att företag ska kunna hantera kontanta betalningar. Utskottet kan samtidigt konstatera att kontantkedjan är sårbar, eftersom det i dag i princip finns en ensam tillhandahållare av tjänster för växelhantering. Utskottet vill här understryka att kreditinstituten bör ta ett större ansvar för att erbjuda de tjänster av dagskasseinsättning som krävs för att upprätthålla en fungerande infrastruktur för kontanter. Utskottet håller samtidigt med regeringen om att det bör vara det enskilda kreditinstitutet som ska avgöra hur den nya föreslagna kompletterande skyldigheten i fråga om behovsanpassade och i övrigt lämpliga tjänster för växelhantering och dagskasseinsättningar ska uppfyllas.

Utskottet anser vidare i likhet med regeringen att det inte bör införas bestämmelser om tillträde till kontanttjänster för andra kreditinstitut än de som omfattas av skyldigheten att tillhandahålla kontanttjänster. Som regeringen konstaterar finns det inget som hindrar kreditinstitut som inte omfattas av skyldigheten att tillhandahålla kontanttjänster att göra det i egen regi eller genom avtal med de kreditinstitut som omfattas av skyldigheten.

Riksbankens ansvar i kontantkedjan utvidgades i samband med införandet av den nya riksbankslagen 2023. Utskottet ser i nuläget inget skäl att ta ytterligare initiativ till förändringar av Riksbankens ansvar i denna del.

Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Tillsyn och ingripande, punkt 3 (S, V)

av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Ida Gabrielsson (V), Patrik Lundqvist (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4013 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna

2025/26:4043 av Martin Ådahl m.fl. (C) i denna del och

2025/26:4061 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi menar att det när en ny lagstiftning med krav på skyldigheter att ta emot kontanter införs är rimligt att denna åtföljs av en lämplig tillsynsmekanism. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med förslag om en lämplig tillsynsmekanism för hur den nya lagen i fråga om livsmedelsbutiker och apotek följs.

2.

Tillsyn och ingripande, punkt 3 (C)

av Martin Ådahl (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4043 av Martin Ådahl m.fl. (C) i denna del och

bifaller delvis motionerna

2025/26:4013 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 och

2025/26:4061 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Regeringens lagförslag saknar ett tillsynsorgan med verklig kraft, vilket riskerar att göra lagen verkningslös. Jag anser att regeringen bör återkomma med förslag om att inrätta ett tillsynsorgan för att säkerställa att lagstiftningen följs. Ett sådant organ behövs inte bara för att säkerställa att lagstiftningen följs, utan också för att utvärdera reformen inom två år.

3.

Tillsyn och ingripande, punkt 3 (MP)

av Janine Alm Ericson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4061 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna

2025/26:4013 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 och

2025/26:4043 av Martin Ådahl m.fl. (C) i denna del.

Ställningstagande

I regeringens förslag finns ingen tillsynsstruktur för butiker och apotek, utan företagen ska själva avgöra hur skyldigheten ska uppfyllas. Jag menar att om riksdagen vill skapa en faktisk skyldighet att ta emot kontanter måste den skyldigheten också vara möjlig att kontrollera och upprätthålla. Ett framtida lagförslag behöver därför kompletteras med tydlig tillsyn och sanktioner. Jag anser att regeringen bör återkomma med en plan för hur skyldigheten att ta emot kontanter kan förenas med ändamålsenlig tillsyn och sanktioner.

4.

Lagstiftningens framtida utformning i övrigt, punkt 4 (S)

av Gunilla Carlsson (S), Joakim Sandell (S), Ingela Nylund Watz (S), Patrik Lundqvist (S) och Niklas Sigvardsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Ur avsnittet "Lagstiftningens framtida utformning i övrigt" i betänkandet. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#2 Offentligrättsliga tjänster Acklamation

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att en utredning bör se över om – och i så fall om avgränsningar behövs – även det offentliga genom vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet som föreslås i propositionen för livsmedelsbutiker och apotek, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2025/26:3993 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkande 5, 2025/26:4013 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 1, 2025/26:4043 av Martin Ådahl m.fl. (C) i denna del och 2025/26:4061 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1.

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att en utredning bör se över om – och i så fall om avgränsningar behövs – även det offentliga genom vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet som föreslås i propositionen för livsmedelsbutiker och apotek, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen bifaller därmed delvis motioner om offentligrättsliga tjänster.

Utskottets motivering

Utskottet vill först påminna om att innebörden av att kontanter är lagligt betalningsmedel är att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning (prop. 1986/87:143 s. 64 och prop. 2021/22:41 s. 122). Skyldigheten kan dock avtalas bort i civilrättsliga förhållanden eller vissa offentligrättsliga förhållanden av civilrättslig karaktär. Det kan också göras undantag från skyldigheten i författning (se t.ex. 62 kap. 2 § skatteförfarandelagen [2011:1244]).

Utskottet anser i likhet med regeringen att det inte bör införas någon generell bestämmelse om en skyldighet för myndigheter, eller privata aktörer som bedriver myndighetsutövning, att ta emot kontant betalning. Som regeringen konstaterar i propositionen varierar förutsättningarna för att ta emot kontant betalning för olika offentligrättsliga tjänster, och likaså får allmänhetens behov av att betala med kontanter för dessa tjänster antas variera mellan olika sektorer. Frågan om behovet av att kunna betala med kontanter bör därmed bedömas från sektor till sektor.

Dock anser utskottet att den föreslagna lagstiftningen avseende skyldighet att ta emot kontanter innebär en alltför snäv avgränsning och i praktiken medför att huvudansvaret för att upprätthålla kontanterna som betalningsmedel överlåts till en liten del av den privata sektorn. För att upprätthålla kontantkedjan och säkerställa kontanternas roll som lagligt betalningsmedel samt av beredskapsskäl bör en utredning se över om – och i så fall om avgränsningar behövs – även det offentliga genom vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet som föreslås i propositionen för livsmedelsbutiker och apotek. Det bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden delvis de här aktuella motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Offentligrättsliga tjänster" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 4. Läs betänkandet

Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.

#3 Tillsyn och ingripande Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:4013 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2, 2025/26:4043 av Martin Ådahl m.fl. (C) i denna del och 2025/26:4061 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 2.

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att en utredning bör se över om – och i så fall om avgränsningar behövs – även det offentliga genom vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet som föreslås i propositionen för livsmedelsbutiker och apotek, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen bifaller därmed delvis motioner om offentligrättsliga tjänster.

Utskottets motivering

Utskottet vill först påminna om att innebörden av att kontanter är lagligt betalningsmedel är att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning (prop. 1986/87:143 s. 64 och prop. 2021/22:41 s. 122). Skyldigheten kan dock avtalas bort i civilrättsliga förhållanden eller vissa offentligrättsliga förhållanden av civilrättslig karaktär. Det kan också göras undantag från skyldigheten i författning (se t.ex. 62 kap. 2 § skatteförfarandelagen [2011:1244]).

Utskottet anser i likhet med regeringen att det inte bör införas någon generell bestämmelse om en skyldighet för myndigheter, eller privata aktörer som bedriver myndighetsutövning, att ta emot kontant betalning. Som regeringen konstaterar i propositionen varierar förutsättningarna för att ta emot kontant betalning för olika offentligrättsliga tjänster, och likaså får allmänhetens behov av att betala med kontanter för dessa tjänster antas variera mellan olika sektorer. Frågan om behovet av att kunna betala med kontanter bör därmed bedömas från sektor till sektor.

Dock anser utskottet att den föreslagna lagstiftningen avseende skyldighet att ta emot kontanter innebär en alltför snäv avgränsning och i praktiken medför att huvudansvaret för att upprätthålla kontanterna som betalningsmedel överlåts till en liten del av den privata sektorn. För att upprätthålla kontantkedjan och säkerställa kontanternas roll som lagligt betalningsmedel samt av beredskapsskäl bör en utredning se över om – och i så fall om avgränsningar behövs – även det offentliga genom vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet som föreslås i propositionen för livsmedelsbutiker och apotek. Det bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden delvis de här aktuella motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Offentligrättsliga tjänster" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 4. Läs betänkandet

175 ja · 130 nej · 43 avstår · 1 frånvarande Mot förslaget: reservation 1 (S, V)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 0 106 0 0
Sverigedemokraterna 70 0 0 0
Moderaterna 65 0 1 0
Centerpartiet 0 0 24 0
Vänsterpartiet 0 21 0 0
Kristdemokraterna 19 0 0 0
Miljöpartiet 0 0 18 0
Liberalerna 16 0 0 0
Partilösa 5 3 0 1

#4 Lagstiftningens framtida utformning i övrigt Bifall

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:3993 av Ida Gabrielsson m.fl. (V) yrkandena 1-4 och 6, 2025/26:4013 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 3-6 och 2025/26:4043 av Martin Ådahl m.fl. (C) i denna del.

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att en utredning bör se över om – och i så fall om avgränsningar behövs – även det offentliga genom vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet som föreslås i propositionen för livsmedelsbutiker och apotek, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen bifaller därmed delvis motioner om offentligrättsliga tjänster.

Utskottets motivering

Utskottet vill först påminna om att innebörden av att kontanter är lagligt betalningsmedel är att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning (prop. 1986/87:143 s. 64 och prop. 2021/22:41 s. 122). Skyldigheten kan dock avtalas bort i civilrättsliga förhållanden eller vissa offentligrättsliga förhållanden av civilrättslig karaktär. Det kan också göras undantag från skyldigheten i författning (se t.ex. 62 kap. 2 § skatteförfarandelagen [2011:1244]).

Utskottet anser i likhet med regeringen att det inte bör införas någon generell bestämmelse om en skyldighet för myndigheter, eller privata aktörer som bedriver myndighetsutövning, att ta emot kontant betalning. Som regeringen konstaterar i propositionen varierar förutsättningarna för att ta emot kontant betalning för olika offentligrättsliga tjänster, och likaså får allmänhetens behov av att betala med kontanter för dessa tjänster antas variera mellan olika sektorer. Frågan om behovet av att kunna betala med kontanter bör därmed bedömas från sektor till sektor.

Dock anser utskottet att den föreslagna lagstiftningen avseende skyldighet att ta emot kontanter innebär en alltför snäv avgränsning och i praktiken medför att huvudansvaret för att upprätthålla kontanterna som betalningsmedel överlåts till en liten del av den privata sektorn. För att upprätthålla kontantkedjan och säkerställa kontanternas roll som lagligt betalningsmedel samt av beredskapsskäl bör en utredning se över om – och i så fall om avgränsningar behövs – även det offentliga genom vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet som föreslås i propositionen för livsmedelsbutiker och apotek. Det bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden delvis de här aktuella motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Offentligrättsliga tjänster" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

192 ja · 24 nej · 132 avstår · 1 frånvarande Mot förslaget: reservation 6 (C)
PartiFördelningJaNejAvstårFrånv.
Socialdemokraterna 0 0 106 0
Sverigedemokraterna 70 0 0 0
Moderaterna 66 0 0 0
Centerpartiet 0 24 0 0
Vänsterpartiet 0 0 21 0
Kristdemokraterna 19 0 0 0
Miljöpartiet 16 0 2 0
Liberalerna 16 0 0 0
Partilösa 5 0 3 1

Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.