Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslagen för 2026

Utskottet kan konstatera att Sverige för närvarande genomför den största upprustningen av svenskt försvar sedan kalla krigets slut. Den regelbaserade världsordningen är satt under press och omvärlden präglas av instabilitet och oförutsägbarhet. Läget kan snabbt försämras ytterligare med allvarliga konsekvenser för Sveriges och Europas säkerhet, varför utskottet vill understryka att upprustningen av totalförsvaret behöver fortsätta i ännu snabbare takt och förmågan behöver stärkas. Inriktningen av försvaret bygger på det försvarsbeslut som togs av Sveriges riksdag den 17 december 2024. I juni träffades dessutom en bred överenskommelse mellan alla riksdagens partier om att göra en historisk utbyggnad av försvaret för att nå Natos nya mål. Målen innebär att 3,5 procent av BNP ska läggas på militärt försvar och att 1,5 procent av BNP ska gå till försvarsrelaterade investeringar. För att Sverige ska ha en trovärdig avskräckningsförmåga och ett totalförsvar som kan möta krigets krav krävs ett starkt, motståndskraftigt och uthålligt militärt och civilt försvar. Med det anförda avstyrker utskottet budgetförslagen i motionerna 2025/26:3521 av Emma Berginger m.fl. (MP) och 2025/26:3605 av Mikael Larsson m.fl. (C) och tillstyrker regeringens förslag till anslag för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Den breda politiska överenskommelsen utgör en grund för resursökningar under 2026 och kommande år. Utskottet delar regeringens bild av att alla försvarsgrenar behöver stärkas, att den krigsorganisation som riksdagen beslutat om måste växa och ny materiel tillföras. Som regeringen framhållit måste krigsdugligheten i organisationen öka för att den ska kunna bedriva väpnad strid uthålligt mot en kvalificerad motståndare. Målet är personellt och materiellt uppfyllda krigsförband som är samövade. I sin resultatredovisning till riksdagen bör regeringen beskriva hur det arbetet fortskrider. Exempelvis noterar utskottet med viss oro att det finns vissa utmaningar inom personalförsörjningen som måste åtgärdas om krigsorganisationen ska kunna fortsätta att växa. Utskottet förutsätter att regeringen redovisar resultatet av de åtgärder som vidtas för att uppnå en tillräcklig redundans i personalförsörjningen av krigsförbanden.

Utskottet vill understryka att förmågan inom det civila försvaret måste stärkas skyndsamt och takten i förmågeuppbyggnaden fortsätta att öka. Att värna civilbefolkningen är en central uppgift för det civila försvaret och avgörande för vår samlade försvarsvilja och motståndskraft. Utskottet noterar att arbetet när det gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskydd fortsättningsvis kommer att bedrivas inom en egen del av Myndigheten för civilt försvar med en av regeringen utsedd chef och ser skäl att fortsatt följa hur arbetet utvecklas.

Utskottet delar regeringens bedömning att Sveriges samlade förmåga att identifiera, förvarna om, motstå och bemöta hybridhot i olika former behöver utvecklas och stärkas. Det förutsätter dels en förbättrad lägesuppfattning samt lednings- och beslutsförmåga, dels en förbättrad samverkan mellan olika sektorer och beslutsnivåer i samhället och mellan offentlig och privat sektor samt utvecklade internationella samarbeten. Utskottet vill dessutom understryka att en väl fungerande försvarsunderrättelseverksamhet och ökad förmåga att hantera antagonistiska hot utgör en viktig del i detta. Utskottet ser det som positivt att regeringen genom cybersäkerhetsstrategin lägger om Sveriges arbete på området för att ge en tydlig inriktning för att höja Sveriges förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot och it-incidenter. Utskottet välkomnar vidare regeringens inriktning om att Sverige ska vara en aktiv och ansvarstagande partner på den internationella rymdarenan och bidra till den gemensamma säkerheten.

När det gäller Sveriges stöd till Ukraina lägger utskottet stor vikt vid att stödet är uthålligt och långsiktigt. Utskottet anser att den s.k. Ukrainaramen både bidrar till förutsägbarhet och effektivitet och är en viktig politisk signal till omvärlden.

Utskottet delar regeringens bedömning att helheten i materielförsörjningen och försvarsindustrin måste utvecklas. Försvarsindustrin är en viktig del av Sveriges försvarsförmåga och i betänkandet Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige (2025/26:FöU3) underströk utskottet vikten av att riksdagen ges möjligheter att följa upp de åtgärder som regeringen vidtar inom ramen för genomförandet av strategin. När det gäller materielförsörjning noterar utskottet att regeringen föreslår att möjligheten att utnyttja bemyndigandet för läglighetsköp förlängs t.o.m. 2026. Utskottet ser positivt på förslaget om läglighetsköp och vill understryka vikten av att riksdagen får en redovisning av utfallet och hur var och en av våra försvarsgrenar stärks genom dessa investeringar.

Utskottet välkomnar inriktningen att Sverige ska ha en robust beredskap i hela hotskalan. Förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och olyckor utgör en bottenplatta för samhällets motståndskraft, och främjar en hög försvarsvilja. Kommuner och regioner är centrala för att förebygga, motstå och hantera händelser, såväl vid fredstida förhållanden som i händelse av krigshandlingar på svenskt territorium. Det är positivt att den ekonomiska planeringsramen utökas för det civila försvaret med ytterligare medel inom flera viktiga områden. Utökningen av planeringsramen är betydande genom kombinationen av nya medel för generella förstärkningar och medel för investeringar inom fysisk infrastruktur och försörjningsberedskap som härrör från den blocköverskridande överenskommelsen. Utskottet sätter stort värde på att regeringen lämnar en samlad redovisning av satsningarna för att stärka det civila försvaret, men vill samtidigt understryka att det även är viktigt att riksdagen ska kunna få en samlad beskrivning av resultaten som dessa stora satsningar utmynnar i. Utskottet vill därför särskilt hänvisa till de iakttagelser som utskottet gör i fråga om resultatredovisningen av det civila försvaret och som redovisas på s. 15-17 i betänkandet.

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 6" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Anslagen för 2026

Utskottet kan konstatera att Sverige för närvarande genomför den största upprustningen av svenskt försvar sedan kalla krigets slut. Den regelbaserade världsordningen är satt under press och omvärlden präglas av instabilitet och oförutsägbarhet. Läget kan snabbt försämras ytterligare med allvarliga konsekvenser för Sveriges och Europas säkerhet, varför utskottet vill understryka att upprustningen av totalförsvaret behöver fortsätta i ännu snabbare takt och förmågan behöver stärkas. Inriktningen av försvaret bygger på det försvarsbeslut som togs av Sveriges riksdag den 17 december 2024. I juni träffades dessutom en bred överenskommelse mellan alla riksdagens partier om att göra en historisk utbyggnad av försvaret för att nå Natos nya mål. Målen innebär att 3,5 procent av BNP ska läggas på militärt försvar och att 1,5 procent av BNP ska gå till försvarsrelaterade investeringar. För att Sverige ska ha en trovärdig avskräckningsförmåga och ett totalförsvar som kan möta krigets krav krävs ett starkt, motståndskraftigt och uthålligt militärt och civilt försvar. Med det anförda avstyrker utskottet budgetförslagen i motionerna 2025/26:3521 av Emma Berginger m.fl. (MP) och 2025/26:3605 av Mikael Larsson m.fl. (C) och tillstyrker regeringens förslag till anslag för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Den breda politiska överenskommelsen utgör en grund för resursökningar under 2026 och kommande år. Utskottet delar regeringens bild av att alla försvarsgrenar behöver stärkas, att den krigsorganisation som riksdagen beslutat om måste växa och ny materiel tillföras. Som regeringen framhållit måste krigsdugligheten i organisationen öka för att den ska kunna bedriva väpnad strid uthålligt mot en kvalificerad motståndare. Målet är personellt och materiellt uppfyllda krigsförband som är samövade. I sin resultatredovisning till riksdagen bör regeringen beskriva hur det arbetet fortskrider. Exempelvis noterar utskottet med viss oro att det finns vissa utmaningar inom personalförsörjningen som måste åtgärdas om krigsorganisationen ska kunna fortsätta att växa. Utskottet förutsätter att regeringen redovisar resultatet av de åtgärder som vidtas för att uppnå en tillräcklig redundans i personalförsörjningen av krigsförbanden.

Utskottet vill understryka att förmågan inom det civila försvaret måste stärkas skyndsamt och takten i förmågeuppbyggnaden fortsätta att öka. Att värna civilbefolkningen är en central uppgift för det civila försvaret och avgörande för vår samlade försvarsvilja och motståndskraft. Utskottet noterar att arbetet när det gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskydd fortsättningsvis kommer att bedrivas inom en egen del av Myndigheten för civilt försvar med en av regeringen utsedd chef och ser skäl att fortsatt följa hur arbetet utvecklas.

Utskottet delar regeringens bedömning att Sveriges samlade förmåga att identifiera, förvarna om, motstå och bemöta hybridhot i olika former behöver utvecklas och stärkas. Det förutsätter dels en förbättrad lägesuppfattning samt lednings- och beslutsförmåga, dels en förbättrad samverkan mellan olika sektorer och beslutsnivåer i samhället och mellan offentlig och privat sektor samt utvecklade internationella samarbeten. Utskottet vill dessutom understryka att en väl fungerande försvarsunderrättelseverksamhet och ökad förmåga att hantera antagonistiska hot utgör en viktig del i detta. Utskottet ser det som positivt att regeringen genom cybersäkerhetsstrategin lägger om Sveriges arbete på området för att ge en tydlig inriktning för att höja Sveriges förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot och it-incidenter. Utskottet välkomnar vidare regeringens inriktning om att Sverige ska vara en aktiv och ansvarstagande partner på den internationella rymdarenan och bidra till den gemensamma säkerheten.

När det gäller Sveriges stöd till Ukraina lägger utskottet stor vikt vid att stödet är uthålligt och långsiktigt. Utskottet anser att den s.k. Ukrainaramen både bidrar till förutsägbarhet och effektivitet och är en viktig politisk signal till omvärlden.

Utskottet delar regeringens bedömning att helheten i materielförsörjningen och försvarsindustrin måste utvecklas. Försvarsindustrin är en viktig del av Sveriges försvarsförmåga och i betänkandet Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige (2025/26:FöU3) underströk utskottet vikten av att riksdagen ges möjligheter att följa upp de åtgärder som regeringen vidtar inom ramen för genomförandet av strategin. När det gäller materielförsörjning noterar utskottet att regeringen föreslår att möjligheten att utnyttja bemyndigandet för läglighetsköp förlängs t.o.m. 2026. Utskottet ser positivt på förslaget om läglighetsköp och vill understryka vikten av att riksdagen får en redovisning av utfallet och hur var och en av våra försvarsgrenar stärks genom dessa investeringar.

Utskottet välkomnar inriktningen att Sverige ska ha en robust beredskap i hela hotskalan. Förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och olyckor utgör en bottenplatta för samhällets motståndskraft, och främjar en hög försvarsvilja. Kommuner och regioner är centrala för att förebygga, motstå och hantera händelser, såväl vid fredstida förhållanden som i händelse av krigshandlingar på svenskt territorium. Det är positivt att den ekonomiska planeringsramen utökas för det civila försvaret med ytterligare medel inom flera viktiga områden. Utökningen av planeringsramen är betydande genom kombinationen av nya medel för generella förstärkningar och medel för investeringar inom fysisk infrastruktur och försörjningsberedskap som härrör från den blocköverskridande överenskommelsen. Utskottet sätter stort värde på att regeringen lämnar en samlad redovisning av satsningarna för att stärka det civila försvaret, men vill samtidigt understryka att det även är viktigt att riksdagen ska kunna få en samlad beskrivning av resultaten som dessa stora satsningar utmynnar i. Utskottet vill därför särskilt hänvisa till de iakttagelser som utskottet gör i fråga om resultatredovisningen av det civila försvaret och som redovisas på s. 15-17 i betänkandet.

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 6" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

Anslagen för 2026

Utskottet kan konstatera att Sverige för närvarande genomför den största upprustningen av svenskt försvar sedan kalla krigets slut. Den regelbaserade världsordningen är satt under press och omvärlden präglas av instabilitet och oförutsägbarhet. Läget kan snabbt försämras ytterligare med allvarliga konsekvenser för Sveriges och Europas säkerhet, varför utskottet vill understryka att upprustningen av totalförsvaret behöver fortsätta i ännu snabbare takt och förmågan behöver stärkas. Inriktningen av försvaret bygger på det försvarsbeslut som togs av Sveriges riksdag den 17 december 2024. I juni träffades dessutom en bred överenskommelse mellan alla riksdagens partier om att göra en historisk utbyggnad av försvaret för att nå Natos nya mål. Målen innebär att 3,5 procent av BNP ska läggas på militärt försvar och att 1,5 procent av BNP ska gå till försvarsrelaterade investeringar. För att Sverige ska ha en trovärdig avskräckningsförmåga och ett totalförsvar som kan möta krigets krav krävs ett starkt, motståndskraftigt och uthålligt militärt och civilt försvar. Med det anförda avstyrker utskottet budgetförslagen i motionerna 2025/26:3521 av Emma Berginger m.fl. (MP) och 2025/26:3605 av Mikael Larsson m.fl. (C) och tillstyrker regeringens förslag till anslag för budgetåret 2026 inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Den breda politiska överenskommelsen utgör en grund för resursökningar under 2026 och kommande år. Utskottet delar regeringens bild av att alla försvarsgrenar behöver stärkas, att den krigsorganisation som riksdagen beslutat om måste växa och ny materiel tillföras. Som regeringen framhållit måste krigsdugligheten i organisationen öka för att den ska kunna bedriva väpnad strid uthålligt mot en kvalificerad motståndare. Målet är personellt och materiellt uppfyllda krigsförband som är samövade. I sin resultatredovisning till riksdagen bör regeringen beskriva hur det arbetet fortskrider. Exempelvis noterar utskottet med viss oro att det finns vissa utmaningar inom personalförsörjningen som måste åtgärdas om krigsorganisationen ska kunna fortsätta att växa. Utskottet förutsätter att regeringen redovisar resultatet av de åtgärder som vidtas för att uppnå en tillräcklig redundans i personalförsörjningen av krigsförbanden.

Utskottet vill understryka att förmågan inom det civila försvaret måste stärkas skyndsamt och takten i förmågeuppbyggnaden fortsätta att öka. Att värna civilbefolkningen är en central uppgift för det civila försvaret och avgörande för vår samlade försvarsvilja och motståndskraft. Utskottet noterar att arbetet när det gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskydd fortsättningsvis kommer att bedrivas inom en egen del av Myndigheten för civilt försvar med en av regeringen utsedd chef och ser skäl att fortsatt följa hur arbetet utvecklas.

Utskottet delar regeringens bedömning att Sveriges samlade förmåga att identifiera, förvarna om, motstå och bemöta hybridhot i olika former behöver utvecklas och stärkas. Det förutsätter dels en förbättrad lägesuppfattning samt lednings- och beslutsförmåga, dels en förbättrad samverkan mellan olika sektorer och beslutsnivåer i samhället och mellan offentlig och privat sektor samt utvecklade internationella samarbeten. Utskottet vill dessutom understryka att en väl fungerande försvarsunderrättelseverksamhet och ökad förmåga att hantera antagonistiska hot utgör en viktig del i detta. Utskottet ser det som positivt att regeringen genom cybersäkerhetsstrategin lägger om Sveriges arbete på området för att ge en tydlig inriktning för att höja Sveriges förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot och it-incidenter. Utskottet välkomnar vidare regeringens inriktning om att Sverige ska vara en aktiv och ansvarstagande partner på den internationella rymdarenan och bidra till den gemensamma säkerheten.

När det gäller Sveriges stöd till Ukraina lägger utskottet stor vikt vid att stödet är uthålligt och långsiktigt. Utskottet anser att den s.k. Ukrainaramen både bidrar till förutsägbarhet och effektivitet och är en viktig politisk signal till omvärlden.

Utskottet delar regeringens bedömning att helheten i materielförsörjningen och försvarsindustrin måste utvecklas. Försvarsindustrin är en viktig del av Sveriges försvarsförmåga och i betänkandet Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige (2025/26:FöU3) underströk utskottet vikten av att riksdagen ges möjligheter att följa upp de åtgärder som regeringen vidtar inom ramen för genomförandet av strategin. När det gäller materielförsörjning noterar utskottet att regeringen föreslår att möjligheten att utnyttja bemyndigandet för läglighetsköp förlängs t.o.m. 2026. Utskottet ser positivt på förslaget om läglighetsköp och vill understryka vikten av att riksdagen får en redovisning av utfallet och hur var och en av våra försvarsgrenar stärks genom dessa investeringar.

Utskottet välkomnar inriktningen att Sverige ska ha en robust beredskap i hela hotskalan. Förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och olyckor utgör en bottenplatta för samhällets motståndskraft, och främjar en hög försvarsvilja. Kommuner och regioner är centrala för att förebygga, motstå och hantera händelser, såväl vid fredstida förhållanden som i händelse av krigshandlingar på svenskt territorium. Det är positivt att den ekonomiska planeringsramen utökas för det civila försvaret med ytterligare medel inom flera viktiga områden. Utökningen av planeringsramen är betydande genom kombinationen av nya medel för generella förstärkningar och medel för investeringar inom fysisk infrastruktur och försörjningsberedskap som härrör från den blocköverskridande överenskommelsen. Utskottet sätter stort värde på att regeringen lämnar en samlad redovisning av satsningarna för att stärka det civila försvaret, men vill samtidigt understryka att det även är viktigt att riksdagen ska kunna få en samlad beskrivning av resultaten som dessa stora satsningar utmynnar i. Utskottet vill därför särskilt hänvisa till de iakttagelser som utskottet gör i fråga om resultatredovisningen av det civila försvaret och som redovisas på s. 15-17 i betänkandet.

Ur avsnittet "Statens budget inom utgiftsområde 6" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet