Totalförsvar

Utskottet kan konstatera att riksdagen har beslutat om målet för politiken för det civila samhället där det bl.a. framkommer att villkoren för det civila samhället, som en central del av demokratin, ska förbättras och att detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer. I likhet med kulturutskottet är utskottet positivt till det arbete regeringen genomför med utgångspunkt i det mål riksdagen har beslutat om. Utskottet kan konstatera att regeringen har infört ett nytt demokrativillkor och utgår från att regeringen i sin resultatredovisning kommer att ange hur det bidrar till arbetet med att stärka demokratin. Därmed ser inte utskottet skäl att tillstyrka yrkande 63 i motion 2025/26:3405 om att stärka civilsamhället.

Utskottet kan konstatera att MSB arbetat aktivt med såväl beredskaps-veckor som med råd till allmänheten om hemberedskap. Utskottet utgår från att det arbetet kommer att fortsätta att bedrivas med minst samma intensitet av Myndigheten för civilt försvar. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:1971 om landsomfattande preppingkampanjer.

Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att stärka den svenska befolkningens försvarsvilja och motståndskraft och att regeringen vidtar åtgärder för att värna det öppna och demokratiska samhället och den fria åsiktsbildningen. Utskottet kan konstatera att regeringens arbete med att stärka det civila och det psykologiska försvaret bedrivs med dessa viktiga perspektiv som utgångspunkt och finner därför inte skäl att tillstyrka övriga förslag om psykologiskt försvar och försvarsvilja.

Ur avsnittet "Psykologiskt försvar och försvarsvilja" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet ser inga skäl att förändra inriktningen när det gäller Försvarsmaktens möjligheter att bistå övriga samhället vid t.ex. skogsbränder och kräva att dessa uppgifter ska vara dimensionerande för myndigheten. Eftersom riksdagen har beslutat att det militära försvarets förmåga att skydda samhället och dess funktionalitet bör ske genom att med befintlig förmåga och resurser bistå övriga samhället såväl i fred som vid höjd beredskap avstyrker utskottet motion 2025/26:332.

Utskottet kan konstatera att Sverige för närvarande genomför den största upprustningen av svenskt försvar sedan kalla krigets slut. Alla försvarsgrenar stärks, krigsorganisationen ökar i volym och ny materiel tillförs. Inriktningen bygger på det försvarsbeslut som togs av Sveriges riksdag den 17 december 2024. Därefter nådde alla riksdagens partier en överenskommelse i juni 2025 om att göra en historisk utbyggnad av försvaret för att nå Natos nya mål. Prioriterade åtgärder i överenskommelsen inkluderar bl.a. behovet av ökad krigsduglighet i krigsförbanden, investeringar i personal, materiel, infra-struktur och ett stärkt civilt försvar. Med utgångspunkt i 2024 års försvarsbeslut kan därför den inledda uppbyggnaden av försvaret påskyndas och utökas. I december 2025 beslutade riksdagen både om anslag för 2026 som uppgår till ca 225 miljarder kronor och om beställningsbemyndiganden som innebär att regeringen får ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag om ca 341 miljarder kronor. Utskottet bedömer att detta ger regeringen mycket goda förutsättningar att säkerställa att inriktningen om att upprusta och mobilisera det svenska försvaret också kan omsättas i ökad militär förmåga. Eftersom de mål riksdagen beslutat om för det militära försvaret ska vara styrande för regeringens arbete med förmågeutvecklingen och utskottet inte finner skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen om enskilda delar i fråga om Försvarsmaktens förmåga avstyrks samtliga motionsyrkanden om operativ förmåga och det militära försvarets utveckling.

Ur avsnittet "Försvarsmaktens operativa förmåga" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att det är nödvändigt att svensk innovationsförmåga använder erfarenheter och lärdomar från kriget i Ukraina och lägger stor vikt vid snabb och situationsanpassad teknik- och taktik-utveckling där t.ex. civila obemannade system och artificiell intelligens integreras med existerande militära förmågor. Eftersom utskottet inte ser skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om ytterligare åtgärder när det gäller obemannade farkoster avstyrker utskottet yrkande 34 i motion 2025/26:3556 och motion 2025/26:226.

Utskottet kan konstatera att erfarenheter vad gäller både skydd och verkan i samband med olika krig och konflikter i omvärlden är viktigt att tillvarata. Utskottet delar regeringens bedömning att dessa snabbt måste omhändertas och systematiskt delas mellan myndigheter och industri. Utskottet välkomnar vidare att regeringen har som utgångspunkt att totalförsvarsplaneringen ska vara samordnad och att forskning också sker med fokus på samhällets beredskap för kris och krig, dvs. såväl civilt försvar som utveckling av koncept för civil-militär samverkan. Utskottet kan konstatera att dagens inriktning av forskning och utveckling ger möjligheter till omprioriteringar av forsknings-projekt och dessutom ett betydande utrymme för Försvarsmakten att beställa sådan forskning som svarar mot de bedömda behoven. Utskottet ser inte skäl att i nuläget förändra arbetet med att inrikta forskning och utveckling för att riksdagen i högre utsträckning ska kunna besluta om vilka fokusområden som bör gälla för forskningen. Därmed avstyrker utskottet övriga motionsyrkanden som gäller forskningens inriktning och specifika områden som bör prioriteras.

Ur avsnittet "Forskning och tillämpning av ny teknologi" i betänkandet, som även gäller punkt 9. Läs betänkandet

Utskottet lägger stor vikt vid att krigsorganisationen byggs upp på ett sådant sätt att den får förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp och hävda Sveriges territoriella integritet på det sätt som riksdagen har beslutat om. Enligt det riksdagsbundna målet för det militära försvaret är ingen del av Sverige undantagen från kravet på förmåga att hävda Sveriges territoriella integritet. Utskottet ser därför inte några skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att stärka försvaret av något enskilt område. Med utgångs-punkten att regeringen säkerställer att samtliga krigsförband bygger upp nödvändig förmåga genom att fyllas upp personellt och materiellt och genom att samövas avstyrker utskottet samtliga yrkanden om försvar av Sveriges territorium och territoriella integritet.

Ur avsnittet "Sveriges territorium och territoriell integritet" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att det är nödvändigt att svensk innovationsförmåga använder erfarenheter och lärdomar från kriget i Ukraina och lägger stor vikt vid snabb och situationsanpassad teknik- och taktik-utveckling där t.ex. civila obemannade system och artificiell intelligens integreras med existerande militära förmågor. Eftersom utskottet inte ser skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen om ytterligare åtgärder när det gäller obemannade farkoster avstyrker utskottet yrkande 34 i motion 2025/26:3556 och motion 2025/26:226.

Utskottet kan konstatera att erfarenheter vad gäller både skydd och verkan i samband med olika krig och konflikter i omvärlden är viktigt att tillvarata. Utskottet delar regeringens bedömning att dessa snabbt måste omhändertas och systematiskt delas mellan myndigheter och industri. Utskottet välkomnar vidare att regeringen har som utgångspunkt att totalförsvarsplaneringen ska vara samordnad och att forskning också sker med fokus på samhällets beredskap för kris och krig, dvs. såväl civilt försvar som utveckling av koncept för civil-militär samverkan. Utskottet kan konstatera att dagens inriktning av forskning och utveckling ger möjligheter till omprioriteringar av forsknings-projekt och dessutom ett betydande utrymme för Försvarsmakten att beställa sådan forskning som svarar mot de bedömda behoven. Utskottet ser inte skäl att i nuläget förändra arbetet med att inrikta forskning och utveckling för att riksdagen i högre utsträckning ska kunna besluta om vilka fokusområden som bör gälla för forskningen. Därmed avstyrker utskottet övriga motionsyrkanden som gäller forskningens inriktning och specifika områden som bör prioriteras.

Ur avsnittet "Forskning och tillämpning av ny teknologi" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

I Försvarsmaktens s.k. orderverk finns miljöannex som beskriver hur myndigheten kan säkerställa att miljöhänsyn tas och att miljöpåverkan kan minimeras. Utskottet kan konstatera att det finns ett regelverk och rutiner för att myndigheten ska ha miljökompetens tillgänglig såväl inför som under och efter övningar och operationer. Utskottet finner därför inte skäl att tillstyrka förslaget i motion 2025/26:3408 yrkande 6 om specifika utbildningar inom området.

Utskottet delar regeringens bedömning att en väl fungerande personal-försörjning är avgörande för försvarets fortsatta förmågetillväxt. I likhet med regeringen ser utskottet ett stort behov av att kunna följa produktionen av krigsorganisationen vad gäller t.ex. bemanningen och personaluppfyllnaden av krigsförbanden. När det gäller inriktningen för totalförsvaret välkomnade utskottet i samband med totalförsvarsbeslutet att regeringen avser att fortsätta att stärka en sammanhållen planering för totalförsvaret där det militära och det civila försvaret utvecklas samordnat. Eftersom detta utgör regeringens inriktning finner inte utskottet skäl att tillstyrka förslaget i motion 2025/26:750 yrkande 2 om att införa en tydligare prioritetsordning för att undvika att militära övningar begränsas av civila intressen eller förslaget om att bl.a. utveckla krisberedskapens övningsverksamhet i yrkande 78 i motion 2025/26:3556. Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att prioritera produktionen av samövade krigsförband och utskottet ser inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen med mer detaljerade anvisningar om hur övningsverksamheten ska bedrivas. Därför avstyrks även övriga yrkanden i motion 2025/26:3556 avstyrks.

Ur avsnittet "Utbildnings- och övningsverksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Som utskottet redan anfört går det inte att nog betona vikten av att stärka samhällets motståndskraft och då inte minst hälso- och sjukvårdens beredskap att hantera höjd beredskap och ytterst krig som en del av det civila försvaret. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet de satsningar som möjliggörs tack vare den parlamentariska överenskommelsen om finansiering i fråga om förstärkningar av beredskapssektorn Hälsa, vård och omsorg. Utskottet kan dessutom konstatera att regeringen verkar utifrån inriktningen att krigs-sjukvård är ett område som behöver förstärkas och finner därför inga skäl att tillstyrka förslaget i motion 2025/26:1892 om fältsjukhus och krigssjukvård.

När det gäller masskadeutfall är det Polismyndighetens uppgift att identifiera döda vid händelser med många omkomna. Polismyndigheten ansvarar för s.k. katastrofregistrering och identifieringen utförs av myn-digheten enligt processen Disaster Victim Identification (DVI) enligt Interpols riktlinjer för identifiering. Eftersom utskottet inte ser några skäl att förändra den ordning som gäller i dag, eller att Sverige skulle frångå Interpols riktlinjer för identifiering, avstyrks yrkande 83 om sjukvård i händelse av masskadeutfall i motion 2025/26:3556.

Ur avsnittet "Sjukvårdsberedskap" i betänkandet. Läs betänkandet

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har i grunden förändrat och försämrat säkerhetsläget i Europa och stödet till Ukraina fortsätter att vara en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik. Utskottet lägger stor vikt vid att Sveriges stöd till Ukraina är uthålligt och långsiktigt och välkomnar att den s.k. Ukrainaramen bidrar till förutsägbarhet och effektivitet. Det sätt på vilket Sveriges stöd till Ukraina är utformat ger en viktig politisk signal till omvärlden. För närvarande ser utskottet inte skäl att förändra förutsättningarna eller utformningen av stödet till Ukraina, och därför avstyrks samtliga yrkanden om stöd till Ukraina.

Ur avsnittet "Stöd till Ukraina" i betänkandet. Läs betänkandet

Sveriges inriktning för utvecklingen av totalförsvaret är att samarbeten med allierade som våra nordiska och baltiska grannländer är av särskild vikt för Sveriges säkerhet och att Sveriges försvarssamarbete med Finland alltjämt utgör en tyngdpunkt i svensk försvars- och säkerhetspolitik. Utskottet kan konstatera att regeringen med dessa utgångspunkter prioriterar åtgärder som genererar konkret förmågehöjning när det gäller såväl militärt som civilt försvar, krisberedskap och utveckling av rymdförmåga. Utskottet utgår från att regeringen även i fortsättningen kommer att redovisa hur Sveriges åtaganden som allierad i Nato utvecklas, både inom ramen för EU-samarbetet och i samarbete med våra nordiska och baltiska grannländer.

Utskottet finner inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om förändringar av den nu gällande inriktningen inom området och avstyrker därför samtliga motionsyrkanden inom området.

Ur avsnittet "Nordisk och baltisk samverkan" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet ser med oro på de mycket höga halter som förekommer av bl.a. PFAS och lägger stor vikt vid att Försvarsmakten vidtar åtgärder för att minska spridningen av PFAS, för att effektiv sanering genomförs och för att exempelvis dricksvatten skyddas. Utskottet har med anledning av detta krävt att Försvarsmakten i särskild ordning lämnar information om myndighetens PFAS-hantering. Utskottet avser att fortsätta att följa vilka åtgärder som vidtas inom området men ser inte skäl att i nuläget rikta något tillkännagivande till regeringen i fråga om sanering, och därför avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Sanering" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att tillväxten i det militära försvaret, medlemskapet i Nato, bilaterala samarbeten, samövning med allierade och en växande försvarsindustriverksamhet medför nya och ökade behov av att kunna bedriva miljöfarlig verksamhet. Det är därför en nödvändighet att regeringen arbetar för att förenkla hantering och processer inom ramen för gällande regelverk. Utskottet utgår från att regeringen redovisar resultatet av dessa ansträngningar för riksdagen, men eftersom utskottet inte ser skäl att föregripa arbetet med regelförenklingar som bl.a. följer av vissa utredningar avstyrker utskottet samtliga yrkanden i fråga om testverksamhet och övnings- och skjutfält.

Ur avsnittet "Övnings- och skjutfält samt testverksamhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att Sverige i dag har ett system där riksintressen pekas ut i miljöbalken och där samhällsviktig verksamhet definieras inom bered-skapssektorerna med utgångspunkt i ansvarsprincipen. Utskottet kan inte nog betona värdet av att de viktiga samhällsfunktioner som är nödvändiga för att möta samhällets grundläggande behov upprätthålls i vardag, i kris och i krig. Utskottet anser därför att det är av stor vikt att arbetet inom bereskapssektorerna med att definiera viktiga samhällsfunktioner fortsätter att utvecklas och att riksintressen enligt miljöbalken värnas. Utskottet anser däremot inte att riksdagen har en roll i att därutöver peka ut samhällsviktiga funktioner, eller kritisk infrastruktur, och därför avstyrks samtliga motions-yrkanden inom området.

Ur avsnittet "Riksintressen och strategisk infrastruktur för totalförsvaret" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att kopplingen mellan klimat och säkerhet är tydlig och att klimatförändringar utgör ett hot i sig. Utskottet kan konstatera att klimatförändringarna bidrar till ökad instabilitet och nya hot såväl globalt som i Europa. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att en rad åtgärder behöver vidtas för att skapa förutsättningar för ett strukturerat, samordnat och samhällseffektivt arbete med klimatanpassning som leder till att minska sårbarheten för klimatförändringarnas effekter.

Regeringen har redovisat avsikten att bl.a. verka för att ändamålsenliga mål och uppföljningssystem etableras och för att tillvarata synergier mellan klimat-anpassningen och arbetet med krisberedskap, försörjningsberedskap och åtgärder för att förebygga naturolyckor. Utskottet välkomnar detta eftersom en utebliven anpassning till det förändrade klimatet förväntas ge ökade kostnader för skador och förluster i samhället. Eftersom utskottet inte finner skäl att inrikta klimatanpassningen av totalförsvaret och av upphandlingar på andra sätt än de som gäller i dagsläget avstyrks samtliga motionsyrkanden inom området.

Ur avsnittet "Klimatanpassning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet lägger stor vikt vid att Försvarsmakten genomför ett arbete med att underlätta samexistensen mellan totalförsvarsintresset och andra intressen. I likhet med vad utskottet anfört tidigare utgör den militära upprustningen en komplex uppgift som kommer att aktualisera fler avvägningar i förhållande till andra samhällsintressen. Utskottet delar alltjämt regeringens bedömning att det svåra omvärldsläget och de behov som gör upprustningen nödvändig medför att verksamhet av vikt för totalförsvaret ska tillmätas stor betydelse när sådana avvägningar görs. Utskottet kan konstatera att miljöbalken anger att totalförsvaret och försvarsintresset ska ges företräde i avvägningen mellan oförenliga riksintressen och ser därför inte skäl att tillstyrka motionsyrkandena om samexistens och villkorade tillstånd.

Ur avsnittet "Villkorade tillstånd och samexistens" i betänkandet. Läs betänkandet