Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete

Sveriges medlemskap i Nato innebär att Sveriges försvar måste ses som en del av alliansens kollektiva avskräckning och försvar. Utskottet anser därför att det behöver finnas en ändamålsenlig och modern reglering som gör det möjligt att snabbt, effektivt och rättssäkert besluta om militär verksamhet på svenskt territorium inom ramen för internationell rätt. Utskottet konstaterar att det krävs beslut om överlåtelse av vissa förvaltningsuppgifter för att allierade styrkor som befinner sig i Sverige ska få genomföra stridshandlingar och andra försvarsåtgärder mot fientliga styrkor. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om ändringar i lagen om operativt militärt samarbete som syftar till att anpassa lagstiftningen till de krav som följer av medlemskapet i Nato och till att förbättra Sveriges förutsättningar att bidra till alliansens avskräckning och försvar. Utskottet konstaterar vidare att alla allierade förutsätts stödja Natos gemensamma doktrin för avskräckning, inklusive den funktion som kärnvapen har för alliansens avskräckning och försvar. Utskottet påminner om att Sveriges ansökan om medlemskap i Nato lämnades in utan förbehåll och anser i likhet med regeringen och utrikesutskottet att det inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Utskottet tar i sammanhanget fasta på att regeringen framhåller att det genom uttrycket ”i enlighet med internationell rätt” tydliggörs att de militära försvarsåtgärder som vidtas på svenskt territorium alltid måste vara förenliga med folkrätten.

När det gäller lagen om operativt militärt samarbete anser utskottet att regeringens ändringsförslag är ändamålsenliga. I och med det svenska Natomedlemskapet är det rimligt att bemyndiganden som tidigare avsett Finland och Amerikas förenta stater utvidgas till att även gälla Nato som organisation samt en stat som är medlem i Nato eller EU. Utskottet delar även regeringens bedömning att utländsk militär personal, som efter beslut av Försvarsmakten bevakar skyddsobjekt eller genomför beslut om undanförsel eller förstöring, ska omfattas av brottsbalkens bestämmelser om våld eller hot mot tjänsteman, angrepp mot tjänsteman, förolämpning mot tjänsteman och våldsamt motstånd.

Med anledning av det ovan anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag om ändring i lagen om operativt militärt samarbete och avstyrker motion 2025/26:4176 (MP) yrkandena 1 och 2. Utskottet konstaterar att regeringens förslag är ändamålsenligt och anser inte att det i nuläget finns skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om lagens framtida utformning eller innehåll. Utskottet avstyrker således även motion 2025/26:4180 (V) yrkandena 1 och 2.

Utskottet konstaterar vidare att 10 kap. 8 § regeringsformen ska tillämpas vid riksdagens beslut för de beslut som avser överlåtelse av myndighetsutövning till en annan stat. Detta gäller för antagande av regeringens förslag till ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete vad avser 2–5 §§. Det innebär att beslutet om lagen i dessa delar ska fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget, i enlighet med 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.

Vad gäller lagen om krigsmateriel anser utskottet att möjligheterna att göra undantag från kravet på tillstånd behöver utvidgas när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet och vid lämnande av tekniskt bistånd utanför landet. Med nuvarande reglering saknar regeringen möjlighet att föreskriva om undantag när det gäller Nato som organisation och Natoländer utanför EES, förutom för Amerikas förenta stater. Utskottet delar regeringens och utrikesutskottets bedömning att Sverige som medlem i Nato inte bör göra åtskillnad mellan Natos medlemsstater när det gäller regeringens föreskriftsrätt och möjligheten till undantag. Även Nato som organisation bör omfattas av bestämmelsen. Utskottet tillstyrker därmed propositionens förslag om ändring i lagen om krigsmateriel och avstyrker motionerna 2025/26:4180 (V) yrkande 3 samt 2025/26:4176 (MP) yrkande 3.

När det gäller regeringens övriga lagförslag anser utskottet att dessa bör antas av de skäl som anförs i propositionen.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motion 2025/26:4171 (-).

Med anledning av propositionen har det även väckts förslag om tillkännagivanden om beslutsordningen för vissa militära försvarsåtgärder på svenskt territorium och om utländsk militär personals verksamhet och befogenheter. I propositionen föreslås ett bemyndigande som medger att regeringen får besluta om Natos och vissa staters militära försvarsåtgärder på svenskt territorium. Utskottet framhåller att bemyndigandets föreslagna utformning ger regeringen möjlighet att tillräckligt snabbt fatta beslut om att stödja en Natoallierad. Vidare noterar utskottet att bemyndigandet är avgränsat till att regeringen i särskilda fall får besluta om att Nato eller en stat som är medlem i Nato eller EU får genomföra stridshandlingar och andra skarpa militära operationer inom området militär verksamhet för avskräckning och försvar. Utskottet delar regeringens bedömning att det utvidgade bemyndigandet – från försvarsåtgärder till stöd för försvaret av Sverige till försvarsåtgärder även för försvaret av allierade – inte innebär någon otydlighet om att det fortfarande rör sig om överlåtelse av förvaltningsuppgifter i särskilda fall.

När det gäller utländsk militär personals verksamhet och befogenheter i Sverige konstaterar utskottet, likt utrikesutskottet, att nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato Sofa) och avtalet om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (DCA-avtalet) innehåller bestämmelser om att en sändande stats personal ska respektera lagstiftningen i den mottagande staten. Myndighetsutövande verksamhet ska vara rättssäker och proportionerlig, och utskottet förutsätter att regeringen och Försvarsmakten skapar de förutsättningar som krävs för att detta säkerställs även när det gäller utländsk militär personals verksamhet i Sverige. Utskottet ser i nuläget inte skäl att vidta ytterligare åtgärder vad gäller beslutsordningen för vissa militära försvarsåtgärder på svenskt territorium eller utländsk militär personals verksamhet och befogenheter. Därmed avstyrkes motion 2025/26:4176 (MP) yrkandena 4, 5 och 6.

Ur avsnittet "Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6 och 7. Läs betänkandet

Sveriges medlemskap i Nato innebär att Sveriges försvar måste ses som en del av alliansens kollektiva avskräckning och försvar. Utskottet anser därför att det behöver finnas en ändamålsenlig och modern reglering som gör det möjligt att snabbt, effektivt och rättssäkert besluta om militär verksamhet på svenskt territorium inom ramen för internationell rätt. Utskottet konstaterar att det krävs beslut om överlåtelse av vissa förvaltningsuppgifter för att allierade styrkor som befinner sig i Sverige ska få genomföra stridshandlingar och andra försvarsåtgärder mot fientliga styrkor. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om ändringar i lagen om operativt militärt samarbete som syftar till att anpassa lagstiftningen till de krav som följer av medlemskapet i Nato och till att förbättra Sveriges förutsättningar att bidra till alliansens avskräckning och försvar. Utskottet konstaterar vidare att alla allierade förutsätts stödja Natos gemensamma doktrin för avskräckning, inklusive den funktion som kärnvapen har för alliansens avskräckning och försvar. Utskottet påminner om att Sveriges ansökan om medlemskap i Nato lämnades in utan förbehåll och anser i likhet med regeringen och utrikesutskottet att det inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Utskottet tar i sammanhanget fasta på att regeringen framhåller att det genom uttrycket ”i enlighet med internationell rätt” tydliggörs att de militära försvarsåtgärder som vidtas på svenskt territorium alltid måste vara förenliga med folkrätten.

När det gäller lagen om operativt militärt samarbete anser utskottet att regeringens ändringsförslag är ändamålsenliga. I och med det svenska Natomedlemskapet är det rimligt att bemyndiganden som tidigare avsett Finland och Amerikas förenta stater utvidgas till att även gälla Nato som organisation samt en stat som är medlem i Nato eller EU. Utskottet delar även regeringens bedömning att utländsk militär personal, som efter beslut av Försvarsmakten bevakar skyddsobjekt eller genomför beslut om undanförsel eller förstöring, ska omfattas av brottsbalkens bestämmelser om våld eller hot mot tjänsteman, angrepp mot tjänsteman, förolämpning mot tjänsteman och våldsamt motstånd.

Med anledning av det ovan anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag om ändring i lagen om operativt militärt samarbete och avstyrker motion 2025/26:4176 (MP) yrkandena 1 och 2. Utskottet konstaterar att regeringens förslag är ändamålsenligt och anser inte att det i nuläget finns skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om lagens framtida utformning eller innehåll. Utskottet avstyrker således även motion 2025/26:4180 (V) yrkandena 1 och 2.

Utskottet konstaterar vidare att 10 kap. 8 § regeringsformen ska tillämpas vid riksdagens beslut för de beslut som avser överlåtelse av myndighetsutövning till en annan stat. Detta gäller för antagande av regeringens förslag till ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete vad avser 2–5 §§. Det innebär att beslutet om lagen i dessa delar ska fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget, i enlighet med 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.

Vad gäller lagen om krigsmateriel anser utskottet att möjligheterna att göra undantag från kravet på tillstånd behöver utvidgas när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet och vid lämnande av tekniskt bistånd utanför landet. Med nuvarande reglering saknar regeringen möjlighet att föreskriva om undantag när det gäller Nato som organisation och Natoländer utanför EES, förutom för Amerikas förenta stater. Utskottet delar regeringens och utrikesutskottets bedömning att Sverige som medlem i Nato inte bör göra åtskillnad mellan Natos medlemsstater när det gäller regeringens föreskriftsrätt och möjligheten till undantag. Även Nato som organisation bör omfattas av bestämmelsen. Utskottet tillstyrker därmed propositionens förslag om ändring i lagen om krigsmateriel och avstyrker motionerna 2025/26:4180 (V) yrkande 3 samt 2025/26:4176 (MP) yrkande 3.

När det gäller regeringens övriga lagförslag anser utskottet att dessa bör antas av de skäl som anförs i propositionen.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motion 2025/26:4171 (-).

Med anledning av propositionen har det även väckts förslag om tillkännagivanden om beslutsordningen för vissa militära försvarsåtgärder på svenskt territorium och om utländsk militär personals verksamhet och befogenheter. I propositionen föreslås ett bemyndigande som medger att regeringen får besluta om Natos och vissa staters militära försvarsåtgärder på svenskt territorium. Utskottet framhåller att bemyndigandets föreslagna utformning ger regeringen möjlighet att tillräckligt snabbt fatta beslut om att stödja en Natoallierad. Vidare noterar utskottet att bemyndigandet är avgränsat till att regeringen i särskilda fall får besluta om att Nato eller en stat som är medlem i Nato eller EU får genomföra stridshandlingar och andra skarpa militära operationer inom området militär verksamhet för avskräckning och försvar. Utskottet delar regeringens bedömning att det utvidgade bemyndigandet – från försvarsåtgärder till stöd för försvaret av Sverige till försvarsåtgärder även för försvaret av allierade – inte innebär någon otydlighet om att det fortfarande rör sig om överlåtelse av förvaltningsuppgifter i särskilda fall.

När det gäller utländsk militär personals verksamhet och befogenheter i Sverige konstaterar utskottet, likt utrikesutskottet, att nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato Sofa) och avtalet om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (DCA-avtalet) innehåller bestämmelser om att en sändande stats personal ska respektera lagstiftningen i den mottagande staten. Myndighetsutövande verksamhet ska vara rättssäker och proportionerlig, och utskottet förutsätter att regeringen och Försvarsmakten skapar de förutsättningar som krävs för att detta säkerställs även när det gäller utländsk militär personals verksamhet i Sverige. Utskottet ser i nuläget inte skäl att vidta ytterligare åtgärder vad gäller beslutsordningen för vissa militära försvarsåtgärder på svenskt territorium eller utländsk militär personals verksamhet och befogenheter. Därmed avstyrkes motion 2025/26:4176 (MP) yrkandena 4, 5 och 6.

Ur avsnittet "Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6 och 7. Läs betänkandet

Sveriges medlemskap i Nato innebär att Sveriges försvar måste ses som en del av alliansens kollektiva avskräckning och försvar. Utskottet anser därför att det behöver finnas en ändamålsenlig och modern reglering som gör det möjligt att snabbt, effektivt och rättssäkert besluta om militär verksamhet på svenskt territorium inom ramen för internationell rätt. Utskottet konstaterar att det krävs beslut om överlåtelse av vissa förvaltningsuppgifter för att allierade styrkor som befinner sig i Sverige ska få genomföra stridshandlingar och andra försvarsåtgärder mot fientliga styrkor. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om ändringar i lagen om operativt militärt samarbete som syftar till att anpassa lagstiftningen till de krav som följer av medlemskapet i Nato och till att förbättra Sveriges förutsättningar att bidra till alliansens avskräckning och försvar. Utskottet konstaterar vidare att alla allierade förutsätts stödja Natos gemensamma doktrin för avskräckning, inklusive den funktion som kärnvapen har för alliansens avskräckning och försvar. Utskottet påminner om att Sveriges ansökan om medlemskap i Nato lämnades in utan förbehåll och anser i likhet med regeringen och utrikesutskottet att det inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Utskottet tar i sammanhanget fasta på att regeringen framhåller att det genom uttrycket ”i enlighet med internationell rätt” tydliggörs att de militära försvarsåtgärder som vidtas på svenskt territorium alltid måste vara förenliga med folkrätten.

När det gäller lagen om operativt militärt samarbete anser utskottet att regeringens ändringsförslag är ändamålsenliga. I och med det svenska Natomedlemskapet är det rimligt att bemyndiganden som tidigare avsett Finland och Amerikas förenta stater utvidgas till att även gälla Nato som organisation samt en stat som är medlem i Nato eller EU. Utskottet delar även regeringens bedömning att utländsk militär personal, som efter beslut av Försvarsmakten bevakar skyddsobjekt eller genomför beslut om undanförsel eller förstöring, ska omfattas av brottsbalkens bestämmelser om våld eller hot mot tjänsteman, angrepp mot tjänsteman, förolämpning mot tjänsteman och våldsamt motstånd.

Med anledning av det ovan anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag om ändring i lagen om operativt militärt samarbete och avstyrker motion 2025/26:4176 (MP) yrkandena 1 och 2. Utskottet konstaterar att regeringens förslag är ändamålsenligt och anser inte att det i nuläget finns skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om lagens framtida utformning eller innehåll. Utskottet avstyrker således även motion 2025/26:4180 (V) yrkandena 1 och 2.

Utskottet konstaterar vidare att 10 kap. 8 § regeringsformen ska tillämpas vid riksdagens beslut för de beslut som avser överlåtelse av myndighetsutövning till en annan stat. Detta gäller för antagande av regeringens förslag till ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete vad avser 2–5 §§. Det innebär att beslutet om lagen i dessa delar ska fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget, i enlighet med 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.

Vad gäller lagen om krigsmateriel anser utskottet att möjligheterna att göra undantag från kravet på tillstånd behöver utvidgas när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet och vid lämnande av tekniskt bistånd utanför landet. Med nuvarande reglering saknar regeringen möjlighet att föreskriva om undantag när det gäller Nato som organisation och Natoländer utanför EES, förutom för Amerikas förenta stater. Utskottet delar regeringens och utrikesutskottets bedömning att Sverige som medlem i Nato inte bör göra åtskillnad mellan Natos medlemsstater när det gäller regeringens föreskriftsrätt och möjligheten till undantag. Även Nato som organisation bör omfattas av bestämmelsen. Utskottet tillstyrker därmed propositionens förslag om ändring i lagen om krigsmateriel och avstyrker motionerna 2025/26:4180 (V) yrkande 3 samt 2025/26:4176 (MP) yrkande 3.

När det gäller regeringens övriga lagförslag anser utskottet att dessa bör antas av de skäl som anförs i propositionen.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motion 2025/26:4171 (-).

Med anledning av propositionen har det även väckts förslag om tillkännagivanden om beslutsordningen för vissa militära försvarsåtgärder på svenskt territorium och om utländsk militär personals verksamhet och befogenheter. I propositionen föreslås ett bemyndigande som medger att regeringen får besluta om Natos och vissa staters militära försvarsåtgärder på svenskt territorium. Utskottet framhåller att bemyndigandets föreslagna utformning ger regeringen möjlighet att tillräckligt snabbt fatta beslut om att stödja en Natoallierad. Vidare noterar utskottet att bemyndigandet är avgränsat till att regeringen i särskilda fall får besluta om att Nato eller en stat som är medlem i Nato eller EU får genomföra stridshandlingar och andra skarpa militära operationer inom området militär verksamhet för avskräckning och försvar. Utskottet delar regeringens bedömning att det utvidgade bemyndigandet – från försvarsåtgärder till stöd för försvaret av Sverige till försvarsåtgärder även för försvaret av allierade – inte innebär någon otydlighet om att det fortfarande rör sig om överlåtelse av förvaltningsuppgifter i särskilda fall.

När det gäller utländsk militär personals verksamhet och befogenheter i Sverige konstaterar utskottet, likt utrikesutskottet, att nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato Sofa) och avtalet om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (DCA-avtalet) innehåller bestämmelser om att en sändande stats personal ska respektera lagstiftningen i den mottagande staten. Myndighetsutövande verksamhet ska vara rättssäker och proportionerlig, och utskottet förutsätter att regeringen och Försvarsmakten skapar de förutsättningar som krävs för att detta säkerställs även när det gäller utländsk militär personals verksamhet i Sverige. Utskottet ser i nuläget inte skäl att vidta ytterligare åtgärder vad gäller beslutsordningen för vissa militära försvarsåtgärder på svenskt territorium eller utländsk militär personals verksamhet och befogenheter. Därmed avstyrkes motion 2025/26:4176 (MP) yrkandena 4, 5 och 6.

Ur avsnittet "Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 7. Läs betänkandet

Sveriges medlemskap i Nato innebär att Sveriges försvar måste ses som en del av alliansens kollektiva avskräckning och försvar. Utskottet anser därför att det behöver finnas en ändamålsenlig och modern reglering som gör det möjligt att snabbt, effektivt och rättssäkert besluta om militär verksamhet på svenskt territorium inom ramen för internationell rätt. Utskottet konstaterar att det krävs beslut om överlåtelse av vissa förvaltningsuppgifter för att allierade styrkor som befinner sig i Sverige ska få genomföra stridshandlingar och andra försvarsåtgärder mot fientliga styrkor. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om ändringar i lagen om operativt militärt samarbete som syftar till att anpassa lagstiftningen till de krav som följer av medlemskapet i Nato och till att förbättra Sveriges förutsättningar att bidra till alliansens avskräckning och försvar. Utskottet konstaterar vidare att alla allierade förutsätts stödja Natos gemensamma doktrin för avskräckning, inklusive den funktion som kärnvapen har för alliansens avskräckning och försvar. Utskottet påminner om att Sveriges ansökan om medlemskap i Nato lämnades in utan förbehåll och anser i likhet med regeringen och utrikesutskottet att det inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Utskottet tar i sammanhanget fasta på att regeringen framhåller att det genom uttrycket ”i enlighet med internationell rätt” tydliggörs att de militära försvarsåtgärder som vidtas på svenskt territorium alltid måste vara förenliga med folkrätten.

När det gäller lagen om operativt militärt samarbete anser utskottet att regeringens ändringsförslag är ändamålsenliga. I och med det svenska Natomedlemskapet är det rimligt att bemyndiganden som tidigare avsett Finland och Amerikas förenta stater utvidgas till att även gälla Nato som organisation samt en stat som är medlem i Nato eller EU. Utskottet delar även regeringens bedömning att utländsk militär personal, som efter beslut av Försvarsmakten bevakar skyddsobjekt eller genomför beslut om undanförsel eller förstöring, ska omfattas av brottsbalkens bestämmelser om våld eller hot mot tjänsteman, angrepp mot tjänsteman, förolämpning mot tjänsteman och våldsamt motstånd.

Med anledning av det ovan anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag om ändring i lagen om operativt militärt samarbete och avstyrker motion 2025/26:4176 (MP) yrkandena 1 och 2. Utskottet konstaterar att regeringens förslag är ändamålsenligt och anser inte att det i nuläget finns skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om lagens framtida utformning eller innehåll. Utskottet avstyrker således även motion 2025/26:4180 (V) yrkandena 1 och 2.

Utskottet konstaterar vidare att 10 kap. 8 § regeringsformen ska tillämpas vid riksdagens beslut för de beslut som avser överlåtelse av myndighetsutövning till en annan stat. Detta gäller för antagande av regeringens förslag till ändring i lagen (2020:782) om operativt militärt samarbete vad avser 2–5 §§. Det innebär att beslutet om lagen i dessa delar ska fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget, i enlighet med 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen.

Vad gäller lagen om krigsmateriel anser utskottet att möjligheterna att göra undantag från kravet på tillstånd behöver utvidgas när det gäller utförsel av krigsmateriel ur landet och vid lämnande av tekniskt bistånd utanför landet. Med nuvarande reglering saknar regeringen möjlighet att föreskriva om undantag när det gäller Nato som organisation och Natoländer utanför EES, förutom för Amerikas förenta stater. Utskottet delar regeringens och utrikesutskottets bedömning att Sverige som medlem i Nato inte bör göra åtskillnad mellan Natos medlemsstater när det gäller regeringens föreskriftsrätt och möjligheten till undantag. Även Nato som organisation bör omfattas av bestämmelsen. Utskottet tillstyrker därmed propositionens förslag om ändring i lagen om krigsmateriel och avstyrker motionerna 2025/26:4180 (V) yrkande 3 samt 2025/26:4176 (MP) yrkande 3.

När det gäller regeringens övriga lagförslag anser utskottet att dessa bör antas av de skäl som anförs i propositionen.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motion 2025/26:4171 (-).

Med anledning av propositionen har det även väckts förslag om tillkännagivanden om beslutsordningen för vissa militära försvarsåtgärder på svenskt territorium och om utländsk militär personals verksamhet och befogenheter. I propositionen föreslås ett bemyndigande som medger att regeringen får besluta om Natos och vissa staters militära försvarsåtgärder på svenskt territorium. Utskottet framhåller att bemyndigandets föreslagna utformning ger regeringen möjlighet att tillräckligt snabbt fatta beslut om att stödja en Natoallierad. Vidare noterar utskottet att bemyndigandet är avgränsat till att regeringen i särskilda fall får besluta om att Nato eller en stat som är medlem i Nato eller EU får genomföra stridshandlingar och andra skarpa militära operationer inom området militär verksamhet för avskräckning och försvar. Utskottet delar regeringens bedömning att det utvidgade bemyndigandet – från försvarsåtgärder till stöd för försvaret av Sverige till försvarsåtgärder även för försvaret av allierade – inte innebär någon otydlighet om att det fortfarande rör sig om överlåtelse av förvaltningsuppgifter i särskilda fall.

När det gäller utländsk militär personals verksamhet och befogenheter i Sverige konstaterar utskottet, likt utrikesutskottet, att nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato Sofa) och avtalet om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (DCA-avtalet) innehåller bestämmelser om att en sändande stats personal ska respektera lagstiftningen i den mottagande staten. Myndighetsutövande verksamhet ska vara rättssäker och proportionerlig, och utskottet förutsätter att regeringen och Försvarsmakten skapar de förutsättningar som krävs för att detta säkerställs även när det gäller utländsk militär personals verksamhet i Sverige. Utskottet ser i nuläget inte skäl att vidta ytterligare åtgärder vad gäller beslutsordningen för vissa militära försvarsåtgärder på svenskt territorium eller utländsk militär personals verksamhet och befogenheter. Därmed avstyrkes motion 2025/26:4176 (MP) yrkandena 4, 5 och 6.

Ur avsnittet "Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Läs betänkandet