Kärnämneskontroll och bedömningar av överensstämmelse med säkerhets- och strålskyddskrav i verksamhet med strålning

I detta avsnitt behandlar utskottet tre motionsyrkanden som på olika sätt rör kärnkraft och säkerhet.

När det till att börja med gäller motionsyrkandet om att kärnkraftsaktörer ska stå för sina egna kostnader bl.a. när det gäller säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring konstaterar utskottet att den pågående Kärnkraftsprövningsutredningen har i uppdrag att se över ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Detta omfattar krav bl.a. på ansvarsförsäkring eller annan ekonomisk säkerhet, förbättrad prövning av sådana säkerheter samt möjligheten att fastställa fasta ersättningsbelopp för anläggningar och transporter. Utskottet kan även konstatera att utredaren ska redovisa sina förslag till regeringen i slutet av våren 2026.

Vidare vill utskottet påminna om att regeringen nyligen har lagt fram förslag för riksdagen om ett nytt program för kärnavfallshantering (prop. 2025/26:99). Utskottet redogjorde för sin syn på dessa förslag i ett yttrande till finansutskottet i maj 2026 (yttr. 2025/26:FöU3y).

Utskottet ser ingen anledning att föregripa vare sig utredarens slutsatser eller den pågående beredningen i riksdagen genom att förorda ett tillkännagivande så som föreslås i det aktuella motionsyrkandet.

När det vidare gäller motionsyrkandena om fler analyser av kärnkraft ur ett totalförsvarsperspektiv vill utskottet framhålla att Strålsäkerhetsmyndigheten för närvarande har i uppdrag att utreda förutsättningarna för att driva kärnkraftverk under höjd beredskap. I uppdraget ingår också att Svenska kraftnät ska bistå i arbetet. Uppdraget ska slutredovisas i november 2026.

Utskottet vill också påminna om att Kärnkraftsprövningsutredningen har i uppdrag att analysera om beredskaps- och planeringszoner för kärnkraft behöver anpassas. Som utskottet redan har konstaterat ska utredaren lämna sina förslag till regeringen i slutet av våren 2026.

Slutligen vill utskottet betona att det förändrade säkerhetsläget ställer höga krav på skyddet av samhällsviktig verksamhet – såsom anläggningar för elproduktion – och på vem som får investera i sådan verksamhet. Med hänvisning till det som tas upp i motionen vill utskottet påminna om att utländska investeringar i Sverige granskas enligt det system för granskning av direktinvesteringar som gäller sedan hösten 2023.

Sammanfattningsvis ser utskottet inga skäl att föregripa det pågående arbetet som rör säkerhetsanalyser och kärnkraft genom att föreslå något tillkännagivande i linje med det som efterfrågas i motionerna.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader, punkt 2 (V, C, MP)

av Hanna Gunnarsson (V), Mikael Larsson (C) och Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33.

Ställningstagande

När det gäller utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen vill vi inledningsvis framhålla att fokus bör ligga på att bygga ut de kraftslag som är billigast och snabbast går att få på plats. Det är dock tydligt att kärnkraften – som inte hör till dessa kraftslag – kommer att vara en del av det framtida energisystemet.

Mot denna bakgrund vill vi understryka att en långsiktig utbyggnad av kärnkraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader. Den aktör som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor ska därför vara fri att göra det, men ska alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Detta kräver enligt vår uppfattning kraftigt ökade avsättningar från kärnkraftsaktörerna för dessa ändamål.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Kärnkraft och totalförsvaret, punkt 3 (V, MP)

av Hanna Gunnarsson (V) och Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 50 och

2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 44.

Ställningstagande

Kriget i Ukraina och attackerna mot kärnkraftverket i Zaporizjzja har på många sätt tydligt visat de stora säkerhetsrisker som kärnkraften innebär.

Utöver de risker som rör strålsäkerhet vill jag framhålla att kostnaderna för att bygga kärnkraftverk är mycket höga och att tillgången till uran är avgörande för att driva dem. I detta sammanhang har dessvärre Ryssland och Kina avgörande roller när det gäller både att finansiera byggandet och att tillhandahålla bränsle för själva driften. Jag kan konstatera att de flesta nya reaktorer som byggs på ett eller annat sätt är beroende av den kinesiska eller ryska staten.

Vidare vill jag påpeka att det inte är någon nyhet att dessa antidemokratiska stater har en expansiv geopolitisk och ekonomisk agenda, och att kärnkraft fått en nyckelroll i deras maktstrategi. Detta är något som regeringen i högre grad bör ta på allvar i sin iver att bygga ny kärnkraft.

Mot bakgrund av att ny kärnkraft nu ser ut att bli verklighet i Sverige anser jag att regeringen bör göra ytterligare riskbedömningar av kärnkraften ur ett totalförsvarsperspektiv, särskilt med hänsyn till erfarenheterna från kriget i Ukraina.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Vissa övriga frågor om kärnkraft och säkerhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 3. Läs betänkandet

I detta avsnitt behandlar utskottet tre motionsyrkanden som på olika sätt rör kärnkraft och säkerhet.

När det till att börja med gäller motionsyrkandet om att kärnkraftsaktörer ska stå för sina egna kostnader bl.a. när det gäller säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring konstaterar utskottet att den pågående Kärnkraftsprövningsutredningen har i uppdrag att se över ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor. Detta omfattar krav bl.a. på ansvarsförsäkring eller annan ekonomisk säkerhet, förbättrad prövning av sådana säkerheter samt möjligheten att fastställa fasta ersättningsbelopp för anläggningar och transporter. Utskottet kan även konstatera att utredaren ska redovisa sina förslag till regeringen i slutet av våren 2026.

Vidare vill utskottet påminna om att regeringen nyligen har lagt fram förslag för riksdagen om ett nytt program för kärnavfallshantering (prop. 2025/26:99). Utskottet redogjorde för sin syn på dessa förslag i ett yttrande till finansutskottet i maj 2026 (yttr. 2025/26:FöU3y).

Utskottet ser ingen anledning att föregripa vare sig utredarens slutsatser eller den pågående beredningen i riksdagen genom att förorda ett tillkännagivande så som föreslås i det aktuella motionsyrkandet.

När det vidare gäller motionsyrkandena om fler analyser av kärnkraft ur ett totalförsvarsperspektiv vill utskottet framhålla att Strålsäkerhetsmyndigheten för närvarande har i uppdrag att utreda förutsättningarna för att driva kärnkraftverk under höjd beredskap. I uppdraget ingår också att Svenska kraftnät ska bistå i arbetet. Uppdraget ska slutredovisas i november 2026.

Utskottet vill också påminna om att Kärnkraftsprövningsutredningen har i uppdrag att analysera om beredskaps- och planeringszoner för kärnkraft behöver anpassas. Som utskottet redan har konstaterat ska utredaren lämna sina förslag till regeringen i slutet av våren 2026.

Slutligen vill utskottet betona att det förändrade säkerhetsläget ställer höga krav på skyddet av samhällsviktig verksamhet – såsom anläggningar för elproduktion – och på vem som får investera i sådan verksamhet. Med hänvisning till det som tas upp i motionen vill utskottet påminna om att utländska investeringar i Sverige granskas enligt det system för granskning av direktinvesteringar som gäller sedan hösten 2023.

Sammanfattningsvis ser utskottet inga skäl att föregripa det pågående arbetet som rör säkerhetsanalyser och kärnkraft genom att föreslå något tillkännagivande i linje med det som efterfrågas i motionerna.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks därmed.

Reservationer

1.

Kärnkraftsaktörers ansvar för kostnader, punkt 2 (V, C, MP)

av Hanna Gunnarsson (V), Mikael Larsson (C) och Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 33.

Ställningstagande

När det gäller utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen vill vi inledningsvis framhålla att fokus bör ligga på att bygga ut de kraftslag som är billigast och snabbast går att få på plats. Det är dock tydligt att kärnkraften – som inte hör till dessa kraftslag – kommer att vara en del av det framtida energisystemet.

Mot denna bakgrund vill vi understryka att en långsiktig utbyggnad av kärnkraft förutsätter att den, liksom andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader. Den aktör som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor ska därför vara fri att göra det, men ska alltid själv bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Detta kräver enligt vår uppfattning kraftigt ökade avsättningar från kärnkraftsaktörerna för dessa ändamål.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

2.

Kärnkraft och totalförsvaret, punkt 3 (V, MP)

av Hanna Gunnarsson (V) och Emma Berginger (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 50 och

2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 44.

Ställningstagande

Kriget i Ukraina och attackerna mot kärnkraftverket i Zaporizjzja har på många sätt tydligt visat de stora säkerhetsrisker som kärnkraften innebär.

Utöver de risker som rör strålsäkerhet vill jag framhålla att kostnaderna för att bygga kärnkraftverk är mycket höga och att tillgången till uran är avgörande för att driva dem. I detta sammanhang har dessvärre Ryssland och Kina avgörande roller när det gäller både att finansiera byggandet och att tillhandahålla bränsle för själva driften. Jag kan konstatera att de flesta nya reaktorer som byggs på ett eller annat sätt är beroende av den kinesiska eller ryska staten.

Vidare vill jag påpeka att det inte är någon nyhet att dessa antidemokratiska stater har en expansiv geopolitisk och ekonomisk agenda, och att kärnkraft fått en nyckelroll i deras maktstrategi. Detta är något som regeringen i högre grad bör ta på allvar i sin iver att bygga ny kärnkraft.

Mot bakgrund av att ny kärnkraft nu ser ut att bli verklighet i Sverige anser jag att regeringen bör göra ytterligare riskbedömningar av kärnkraften ur ett totalförsvarsperspektiv, särskilt med hänsyn till erfarenheterna från kriget i Ukraina.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Ur avsnittet "Vissa övriga frågor om kärnkraft och säkerhet" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet