Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad

I sitt budgetbetänkande för 2026 (bet. 2025/26:FöU1) understryker utskottet att det är en viktig uppgift att granska de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till alla de mål som riksdagen har beslutat om. Utskottet har under de senaste två åren valt att fördjupa sig specifikt inom området civilt försvar när det gäller resultatuppföljning. Utskottet välkomnar därför granskningen som Riksrevisionen gjort i rapporten Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad (RiR 2025:4). Utskottet betonade i budgetbetänkandet att det civila försvaret kännetecknas av stor komplexitet och inkluderar många samhällsaktörer. Utskottet vill dock ta fasta på vad regeringen anfört om att kontinuerligt verka för att styrningen och uppföljningen ska stärkas ytterligare med särskilt fokus på transparens och ändamålsenlighet för att på så sätt nå den ökade ambitionsnivå som krävs för att höja förmågan inom det civila försvaret.

Utskottet kan samtidigt konstatera att många av de iakttagelser som utskottet har gjort överensstämmer med Riksrevisionens iakttagelser. I regeringens skrivelse 2024/25:206 redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Riks-revisionens övergripande bedömning i rapporten är att regeringens styrning av det civila försvarets uppbyggnad inte har varit tillräckligt effektiv under perioden som granskats. Av skrivelsen framgår det att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser om att den statliga styrningen av uppbyggnaden av det civila försvaret inte varit tillräckligt effektiv.

När det gäller resultatuppföljningen av det civila försvaret har utskottet i budgetbetänkandet lyft fram fler möjliga förbättringar inom området, bl.a. att en sammanfattning av de viktigaste resultaten bör knytas till det riksdags-bundna målet för civilt försvar och att fleråriga tabeller och diagram skulle tillföra mycket värdefull information om hur utvecklingen ser ut över tid. Tillsammans med de åtgärder som regeringen har vidtagit och planerar för i syfte att förbättra styrningen av det civila försvaret (åtgärder som omfattar såväl författningsändringar som ekonomisk styrning) bedömer utskottet att styrningen och uppföljningen påtagligt förbättras. Utskottet delar dessutom regeringens bedömning att det är nödvändigt att verka kontinuerligt för att styrningen och uppföljningen ska stärkas ytterligare med särskilt fokus på transparens och ändamålsenlighet.

Utskottet anser att riksdagen bör lägga skrivelse 2024/25:206 till handlingarna och välkomnar regeringens intention att fortsätta verka för att stärka såväl styrning som uppföljning inom området.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om den statliga uppbyggnaden av det civila försvaret" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att den nuvarande beredskaps-strukturen med en indelning av statliga myndigheter i sektorer skapar en organisatorisk plattform för såväl planering som operativ hantering av fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Grunden för ansvarsprincipen är att den som har ett ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. Utskottet delar även regeringens och Riksrevisionens bedömning att roller och mandat för sektorsansvariga myndigheter och civilområdesansvariga länsstyrelser behöver förstärkas. Samtidigt kan utskottet konstatera att en grundläggande tanke när det gäller beslutet om inriktningen för totalförsvaret 2025–2030 är att det vid höjd beredskap är nödvändigt att beslut på olika nivåer kan fattas självständigt för högsta möjliga försvarseffekt, och att detta förutsätter att ansvar och mandat är tydligt fördelade till relevanta nivåer. Utskottet delar regeringens bedömning att frågorna om föreskriftsrätt kräver närmare analys och kan konstatera att regeringen fortsätter att vidareutveckla 2022 års reform för att öka effektiviteten i uppbyggnaden av det civila försvaret.

Med de åtgärder som vidtagits och med den fortsatta inriktning som regeringen aviserat i fråga om det civila försvarets beredskap ser utskottet i nuläget inga skäl att vidta ytterligare åtgärder varför samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Ur avsnittet "Ansvarsfördelning, ledning och beredskap" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att riksdagen har anvisat medel för 2026 i enlighet med regeringens förslag och ser det som positivt att den ekonomiska planeringsramen utökas för det civila försvaret med ytterligare medel inom flera viktiga områden. Utökning av planeringsramen är betydande genom kombinationen av nya medel för generella förstärkningar och medel för inves-teringar inom fysisk infrastruktur och försörjningsberedskap. Planeringsramen för det civila försvaret har en bred politisk förankring tack vare den blocköverskridande överenskommelsen om medel för det civila försvaret. Utskottet kan konstatera att detta utgör en grund för att nå de ökade ambitionerna på området. Med den inriktningen bedöms förslagen i motionsyrkandena i allt väsentligt vara tillgodosedda varför utskottet inte ser några skäl att tillstyrka motionerna.

Ur avsnittet "Finansiering och förstärkning av civilt försvar" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill understryka att kommuner och regioner har en mycket viktig roll i fråga om förberedelser och genomförande av samhällsviktig verksamhet under fredstida kriser och höjd beredskap. Utskottet ser därför att det kan finnas behov av en författningsreglering och ett system som ger bättre möjligheter att förstärka och utveckla kommuners och regioners verksamheter. Utskottet ser positivt på arbetet med förslagen i slutbetänkandet Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65) som överlämnades i september 2024. Utskottet kan konstatera att förslagen fortsatt bereds i Regeringskansliet och ser inte skäl att föregripa detta arbete, varför samtliga motionsyrkanden om kommunalt och regionalt arbete avstyrks.

Ur avsnittet "Kommunalt och regionalt arbete" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet