Personalfrågor

Utskottet konstaterar att det allt mer osäkra omvärldsläget och den inriktning för totalförsvaret som riksdagen beslutat medför ett behov av omfattande satsningar på personalförsörjning inom såväl det militära som det civila försvaret. Utskottet välkomnar därför att två offentliga utredningar om totalförsvarets personalförsörjning presenterades under 2025. Utskottet noterar att totalförsvarspliktigas förmåner analyserats i Utredningen om det militära försvarets personalförsörjning (SOU 2025:86) och att utredningen lämnar förslag om vissa ändringar, bl.a. vad gäller totalförsvarspliktigas dagersättning. Vidare har Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning (SOU 2025:6) gjort en översyn av inom vilka områden civilplikt får genomföras. Utskottet konstaterar att regeringen med utgångspunkt i de två utredningarna har aviserat propositioner om totalförsvarets personalförsörjning och förutsätter att dessa kommer att omhänderta utredningarnas slutsatser och förslag. Utskottet ser inte skäl att föregripa de aviserade propositionerna och beredningen av dessa, och bedömer att det i nuläget inte finns anledning att rikta något tillkännagivande till regeringen om totalförsvarsplikten eller enskilda aktörers roller inom totalförsvaret. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Totalförsvarsplikt" i betänkandet. Läs betänkandet

När riksdagen i december 2024 fattade beslut om totalförsvarets inriktning för perioden 2025–2030 tillstyrkte utskottet regeringens förslag till inriktning för Försvarsmaktens krigsorganisation och konstaterade samtidigt att förstärkningen av organisationen medför ett utökat personalbehov. Det är alltjämt utskottets uppfattning att värnplikten även i fortsättningen kommer att utgöra grunden för Försvarsmaktens personalförsörjning och att antalet värnpliktiga som årligen grundutbildas och krigsplaceras behöver öka för att säkerställa den utökade krigsorganisationens behov, både kvalitativt och kvantitativt. De värnpliktiga utgör också rekryteringsbas för vidare engagemang i Försvarsmakten. Att trygga personalförsörjningen med värnpliktiga långsiktigt är således centralt. Utskottet konstaterar att värnpliktsvolymerna utökas i överensstämmelse med uppsatta mål och att berörda myndigheter bedriver ett systematiskt arbete för att rekrytera, mönstra och utbilda fler och rätt personer. Utskottet vidhåller sin bedömning att den utbildning som genomförs ska hålla hög kvalitet och genomföras på ett säkert sätt, vilket förutsätter tillgång till personal för utbildning, materiel, infrastruktur samt skjut- och övningsfält.

Utskottet anser fortsatt att det kraftigt försämrade säkerhetsläget på sikt kräver en avsevärd ambitionshöjning gällande de svenska värnpliktsvolymerna och Försvarsmakten bör analysera, prognosticera och ta fram olika alternativ för att i möjligaste mån hålla fast vid målbilden om att kunna utbilda 12 000 värnpliktiga per år fr.o.m. 2032. Utskottet noterar vidare de åtgärder som Försvarsmakten vidtar för att öka andelen kvinnliga värnpliktiga och förutsätter att detta viktiga arbete fortsätter. Utskottet ser i nuläget inte skäl att vidta ytterligare åtgärder när det gäller värnpliktsvolymerna eller andelen kvinnliga värnpliktiga och avstyrker således motionerna 2025/26:3556 (S) yrkandena 12 och 14 samt 2025/26:2822 (C) yrkande 18.

Utskottet konstaterar att värnpliktigas villkor och förmåner har analyserats i 2024 års utredning om det militära försvaret (SOU: 2025:86) och att utredningen har lagt fram flera förslag inom området som nu bereds inom Regeringskansliet. Utskottet vill inte föregripa beredningen av aviserade propositioner om totalförsvarets personalförsörjning och avstyrker därför motionerna 2025/26:3556 (S) yrkandena 21 och 22, 2025/26:199 (V) yrkande 3, 2025/26:2822 (C) yrkandena 15–17 samt 2025/26:3409 (MP) yrkande 8.

I lagen om totalförsvarsplikt regleras såväl kriterier för att omfattas av värnplikten som förutsättningar för vapenfri värnplikt. Utskottet finner i nuläget inte skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen om ändringar och avstyrker motionerna 2025/26:2525 (SD) och 2025/26:1131 (C).

Ur avsnittet "Värnplikt" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet har flera gånger tidigare understrukit vikten av en modern och ändamålsenlig civilplikt för att trygga personalförsörjningen i det civila försvaret. Utskottet vill än en gång upprepa sitt stöd till regeringens beslut att återaktivera civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten och elförsörjningsområdet. Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen ser utskottet även positivt på att regeringen i december 2025 fattade beslut om att aktivera civilplikten brett. Utskottet konstaterar att civilplikten i och med beslutet utökas till att omfatta skyldigheten att mönstra och fullgöra grundutbildning, på motsvarande sätt som för värnplikten, och att verksamhetsområdena inom vilka civilplikt kan användas utökas. Utskottet noterar att regeringens beslut ligger i linje med förslag från Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning (SOU 2025:6). Utskottet konstaterar vidare att ytterligare förslag med utgångspunkt i utredningen bereds inför den proposition som regeringen har aviserat.

Myndigheten för civilt försvar (MCF) har kartlagt praktiska förutsättningar för civilplikt efter mönstring inom kommunal räddningstjänst. När det gäller lokalisering av verksamhet kopplad till den aktiverade civilplikten välkomnar utskottet att MCF i sina överväganden beaktat den geografiska spridningen avseende hotbilden och värdet av interaktion mellan den civilpliktige och den miljö där han eller hon kommer att kommer krigsplaceras. Utskottet noterar att flera myndigheter har haft eller har i uppdrag att utreda förutsättningarna för civilplikt inom sina respektive verksamhetsområden. Med hänvisning till pågående arbete och för att inte föregripa beredningen av aviserade propositioner om totalförsvarets personalförsörjning avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Civilplikt" i betänkandet. Läs betänkandet

Liksom Försvarsmakten konstaterar utskottet att personal med rätt kompetens är myndighetens viktigaste resurs. Att öka tillgången till kompetent personal är centralt för att krigsorganisationen ska kunna växa i enlighet med försvarsbeslutet och för att öka den operativa förmågan. Utskottet fortsätter därför att lägga stor vikt vid att stabiliteten i Försvarsmaktens personalförsörjning ökar samt att detta sker genom långsiktig planering och identifiering av behov respektive brist på personal inom organisationen. Utskottet framhåller att det i första hand är Försvarsmakten som – inom ramen för den delegerade statliga arbetsgivarpolitiken – ska utforma rekryteringen för att nå ut till så många som möjligt för att i förlängningen säkerställa förmågan att rekrytera och behålla personal. Detta ställer långtgående krav på att Försvarsmakten säkerställer att man har kompetens att fullgöra sina uppgifter. Försvarsmakten framhåller själv att en av myndighetens viktigaste uppgifter är att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal.

Utskottet utgår från att Försvarsmakten verkar för en ändamålsenlig lönebildning och kompetensförsörjning och att myndigheten strävar mot de delmål som fastställts för de statliga arbetsgivarna. Försvarsmakten har genom sin kompetensförsörjning också ansvar för att säkerställa att det finns relevant kompetens för att tillgodose myndighetens behov på både kort och lång sikt. Försvarsmaktens personalförsörjning utgör dessutom en väsentlig del av ansträngningarna för att uppnå de förmågeökningar som följer av försvarsbeslutet. Försvarsmakten har alltså en betydande frihet och ett mycket långtgående ansvar för rekrytering, utbildning och personalförsörjning i stort. Utskottet kan konstatera att Försvarsmakten också bedriver ett omfattande arbete inom detta område och för att organisationen ska växa i enlighet med försvarsbeslutet. Utskottet ser positivt på dessa ansträngningar och noterar att myndigheten bedömer att utvecklingen går åt rätt håll. Samtidigt kvarstår tidigare obalanser, och inte minst finns det alltjämt brister inom specifika kompetenser t.ex. på vissa teknikområden. Utskottet vill därför understryka vikten av att Försvarsmakten intensifierar arbetet med att förbättra villkor, anställningsformer och andra incitament för att säkra totalförsvarets personalförsörjning och för att attrahera den kompetens som behövs för Sveriges försvarsförmåga.

Utskottet framhåller att Försvarsmakten och Försvarshögskolan alltjämt behöver dimensionera utbildningsvolymerna för att möta framtida behov av personal och betonar vikten av att åtgärder kontinuerligt vidtas för att hantera brister inom vissa kompetensområden.

Utskottet kan konstatera att två omfattande utredningar om totalförsvarets personalförsörjning – Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning (SOU 2025:6) och 2024 års utredning om den militära personalförsörjningen (SOU 2025:86) – har presenterats och remitterats till berörda aktörer. I utredningarna berörs förutsättningar, villkor och förmåner för flera av Försvarsmaktens personalkategorier, inklusive GSS, officersaspiranter, reservofficerare, hemvärnssoldater och personalreserven. Utskottet konstaterar att utredningarna bereds inom Regeringskansliet och att regeringen har aviserat propositioner med utgångspunkt i utredningarnas slutsatser och förslag. Utskottet emotser beredningen av dessa och ser i nuläget inte skäl att tillstyrka något av motionsyrkandena med förslag till åtgärder inom området.

Ur avsnittet "Försvarsmaktens förmåga att rekrytera och behålla personal" i betänkandet. Läs betänkandet

Försvarsmakten ska vara en jämställd och jämlik organisation. Ett ökat antal kvinnor är en förutsättning för en långsiktigt hållbar personalförsörjning och för att möjliggöra den beslutade tillväxten inom det militära försvaret. I en tid när försvaret ska växa mer än någonsin tidigare är det viktigt att nå hela rekryteringsbasen i befolkningen för att kunna rekrytera fler och de mest lämpade. Utskottet instämmer således i regeringens konstaterande att andelen kvinnor och män som tas ut för grundutbildning bör vara så jämnt fördelad som möjligt och att en jämställd organisation också bidrar till det militära försvarets förmåga, legitimitet, trovärdighet och folkförankring.

Trots att utvecklingen går i positiv riktning med ett ökat antal kvinnor inom Försvarsmakten kan utskottet konstatera att det fortfarande finns utmaningar att hantera i fråga om såväl könsfördelning som kvalitativ jämställdhet. Utskottet noterar att Försvarsmakten bedriver ett omfattande och systematiskt arbete för att förbättra jämställdheten och likabehandlingen inom organisationen och för att vara en attraktiv och inkluderande arbetsgivare för alla. I sin årsredovisning för 2025 redogör Försvarsmakten för statistik över bl.a. könsfördelningen inom myndigheten, som möjliggör analys av utvecklingen och uppföljning av de insatser som gjorts för att öka jämställdheten. Försvarsmakten har i tidigare budgetunderlag uppgett att en strävan är att så snart som möjligt nå en jämställd organisation med ca 40 procent kvinnor och 60 procent män. Utskottet utgår från att myndigheten fortsätter att arbeta aktivt för att nå det målet så snart som möjligt.

Utskottet ser positivt på att Försvarsmaktens ansträngningar för att se till att personlig utrustning och materiel blir ändamålsenligt utformade och säkra för såväl kvinnor som män, men vill betona vikten av att intensifiera och skynda på det arbetet. Det är därtill centralt att myndigheten fortsätter att utveckla förmågan att identifiera och förebygga diskriminering och ovälkommet beteende. Liksom regeringen vill utskottet understryka vikten av att Försvarsmakten fortsätter att arbeta för att vara en jämställd och jämlik organisation fri från alla former av diskriminering, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier. Utskottet välkomnar att Försvarsmakten har kartlagt och identifierat särskilt utsatta befattningskategorier och sammanhang, och att myndigheten avser att rikta uppdrag till försvarsgrenar och stridskrafter för att motverka utsattheten. Utskottet understryker vikten av att dessa uppdrag följs upp och att Försvarsmakten kontinuerligt utvecklar förmågan att förebygga ovälkomna beteenden och genom utbildningsinsatser möter behov av kunskap och förmågor.

Utskottet förutsätter att regeringen och Försvarsmakten fortsätter att ta frågor om jämställdhet och inkludering på största allvar och vidtar nödvändiga åtgärder utifrån de målsättningar som de redogör för. Utskottet konstaterar att Försvarsmakten bedriver ett omfattande och uppföljningsbart arbete. Med hänvisning till det pågående arbetet finner utskottet inte skäl att för närvarande tillstyrka något av motionsyrkandena med förslag till åtgärder inom området.

Ur avsnittet "Jämställdhet och inkludering" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet anser att en väl fungerande personalförsörjning är en central förutsättning för att kunna bedriva den kommunala räddningstjänsten på ett så likvärdigt, effektivt och säkert sätt som möjligt i hela landet. Personal–försörjningen gäller såväl ansträngningarna för att rekrytera som arbetet med att behålla de medarbetare som bär upp en stor del av räddningstjänsten och annan blåljusverksamhet.

Utskottet vill understryka den roll som räddningstjänsten har i det civila försvaret. Utskottet instämmer med regeringen att en grundläggande uppgift för det civila försvaret är att skydda civilbefolkningen och att det är särskilt angeläget att stärka räddningstjänsten, inte minst vid höjd beredskap och ytterst i krig. Utskottet har tidigare välkomnat regeringens beslut att återaktivera civilplikten inom den kommunala räddningstjänsten för redan utbildad personal och noterar att regeringen har gett MCF i uppdrag att utreda nödvändiga åtgärder för att kunna införa civilplikt efter mönstring med lång grundutbildning inom kommunal räddningstjänst. Utskottet noterar även att regeringen har föreslagit ytterligare medel för att möjliggöra en sådan utveckling och har gett MCF i uppdrag att vidta särskilda åtgärder för att stärka den kommunala räddningstjänsten under höjd beredskap.

Utskottet konstaterar att det fortfarande förekommer rekryterings–svårigheter till deltidsbrandkåren i stora delar av landet och noterar att MCF bedriver ett aktivt arbete för att stödja kommunerna i frågor om personalförsörjning. Mot bakgrund av de pågående uppdragen och de åtgärder som regeringen och MCF vidtar i fråga om räddningstjänstens personal–försörjning och förstärkning inom civilt försvar finner utskottet inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder på området. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Ur avsnittet "Personalförsörjning inom räddningstjänsten" i betänkandet. Läs betänkandet