Samhällets krisberedskap

Utskottet kan konstatera att cyberhoten mot Sverige och svenska intressen är omfattande. Cyberangrepp kan få allvarliga konsekvenser, och det krävs åtgärder för att förebygga, motstå och hantera cyberincidenter brett i samhället. Utskottet lägger därför fortsatt stor vikt vid att Sveriges cyberförmåga stärks och att samhällets cybersäkerhet förbättras. Utskottet delar regeringens bedömning att det grundläggande skyddet mot cyberhot sker genom ett systematiskt och riskbaserat informations- och cybersäkerhetsarbete och att det därtill krävs en cyberförsvarsförmåga som en del av det militära försvaret. Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att Försvarsmakten, med stöd av FRA, har utvecklat och etablerat defensiva och offensiva cyberoperationsförmågor och förmågan att leda cyberoperationer. Därmed ser utskottet inga skäl att tillstyrka yrkande 30 i kommittémotion 2025/26:2822 (C).

Utskottet kan vidare konstatera att ett flertal långsiktiga åtgärder har vidtagits för att utveckla och stärka det systematiska och riskbaserade arbetet med informations- och cybersäkerhet. Utskottet ser särskilt den nya cybersäkerhetslagen och den nationella cybersäkerhetsstrategin med dess höjda ambitionsnivå som viktiga steg. Utskottet välkomnar att regeringen därigenom har lagt om Sveriges arbete på området för att ge en tydlig inriktning för att höja Sveriges förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot och it-incidenter. Utskottet ser också fram emot att följa NCSC:s fortsatta utveckling mot att bli navet i Sveriges cybersäkerhetsarbete.

Utskottet vill framhålla att en hög nivå av informations- och cybersäkerhet hos alla och envar är centralt för ett motståndskraftigt samhälle. Utskottet kan konstatera att en rad myndigheter arbetar med att värna det öppna och demokratiska samhället och för att skydda de allmänna valen 2026 mot otillbörlig påverkan. Utskottet välkomnar de särskilda åtgärder som regeringen har vidtagit för detta syfte.

Utskottet kommer att fortsätta att följa regeringens arbete med att stärka Sveriges cyberförmåga men ser med det som anförts ovan inga skäl att i nuläget vidta ytterligare åtgärder. Därmed avstyrks även övriga motionsyrkanden om cyber- och informationssäkerhet samt cyberförsvar.

Ur avsnittet "Informations- och cybersäkerhet samt cyberförsvar" i betänkandet, som även gäller punkt 19. Läs betänkandet

Utskottet vill, som det uttryckt flera gånger tidigare, understryka att ingen i Sverige ska behöva omkomma eller skadas till följd av en brand, inte heller de som bor i flerfamiljshus eller personer i riskgrupper, t.ex. äldre. Utskottet konstaterar att det sedan 2010 också finns en nationell strategi för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till enskilda med visionen att ingen i Sverige ska omkomma eller allvarligt skadas till följd av brand. MCF arbetar tillsammans med myndigheter, kommuner och andra organisationer för att uppnå visionen i den nationella strategin. Utskottet ser positivt på MCF:s arbete och konstaterar att MCF:s samverkan med myndigheter, kommuner och andra organisationer inom brandsäkerhet sedan 2021 har en ny inriktning med nya mål och fler åtgärder som ska införas till 2030, där ett prioriterat åtgärdsområde är att öka antalet fungerande brandvarnare. Samverkan mellan olika aktörer om brandsäkerhetsfrågor är viktigt för att kunna identifiera behov och anpassa åtgärder. Utskottet avser att fortsätta att följa utvecklingen på området med hänsyn till ambitionerna om ett likvärdigt och tillfredsställande skydd mot bränder och andra olyckor i hela landet – för alla invånare – men ser inget behov i dagsläget av att vidta några ytterligare åtgärder. Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden om brandsäkerhet. Liksom tidigare finner utskottet inte heller något behov av att bygga nya vatten- och branddammar för brandberedskapen, varför även motion 2025/26:2076 (M) avstyrks.

Ur avsnittet "Brandsäkerhet" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vill understryka vikten av att det finns rutiner för att säkerställa att all viktig information från samhällets sida i händelse av kris eller katastrof tillgängliggörs för personer med olika funktionsnedsättningar och att samhällets möjlighet att ge dessa personer det stöd och den hjälp de behöver vid sådana händelser är god. Utskottet konstaterar att Sverige sedan 2017 har ett nationellt mål för funktionshinderspolitiken med syftet att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning samt att det sedan 2021 finns en nationell strategi för systematisk uppföljning av målet för denna politik under 2021–2031. MCF är en av de myndigheter som årligen ska följa upp utvecklingen mot det nationella målet och återrapportera det till Myndigheten för delaktighet. Utskottet kan konstatera att MCF har arbetat aktivt och på olika sätt med att säkerställa att funktionsrättsperspektivet beaktas, t.ex. genom särskild riktad krisbredskapsinformation på webbplatsen men också i vägledningar och utbildningar för beredskapsaktörer. Med det anförda anser utskottet att det inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder på området och avstyrker därför motionerna 2025/26:2778 (V) yrkande 43 och 2025/26:942 (SD).

I frågan om särskilda samlingsplatser (även kallade trygghetspunkter) konstaterar utskottet att Utredningen om kommuners och regioners beredskap i sitt betänkande har lämnat förslag på en ny lag med bl.a. bestämmelser som handlar om kommuners skyldighet att, under vissa förhållanden, ha särskilda samlingsplatser. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet, som inte ser skäl att föregripa resultatet av det arbetet, avstyrker även motionerna 2025/26:3405 (MP) yrkande 64 och 2025/26:2762 (KD) yrkandena 2 och 3.

Ur avsnittet "Stöd till personer med funktionsnedsättning och särskilda samlingsplatser" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Det är enligt LSO kommunerna som ansvarar för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst inom respektive kommun. Vid höjd beredskap tillkommer vissa uppgifter i syfte att skydda och rädda befolkningen och civil egendom från verkningar av krig. Bland annat ska den kommunala räddningstjänsten då också ansvara för sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel. Utskottet ser inga skäl att ändra den ansvarsfördelning som fastslås i lagen och avstyrker yrkande 86 i motion 2025/26:3556 (S).

Utskottet anser fortfarande att den kommunala räddningstjänsten ska bedrivas på ett så likvärdigt, effektivt och säkert sätt som möjligt i hela landet. Utskottet kan konstatera att det av LSO också framgår att syftet med lagen är att i hela landet ge människor ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor samt att lagen har ändrats flera gånger i syfte att åstadkomma ett mer likvärdigt skydd, bl.a. genom en starkare statlig styrning av kommunernas verksamhet. Liksom tidigare vill utskottet framhålla även det arbete som regeringen och MCF bedriver för en effektivare kommunal räddningstjänst, vilket bl.a. lett till en stärkt förmåga att hantera skogsbränder. MCF har centrala och grundläggande uppgifter inom områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, och utskottet kan konstatera att myndigheten har vidtagit flera åtgärder och fortsätter att arbeta för att stödja och samordna de kommunala och statliga räddningstjänsterna. Utskottet kan konstatera att regeringen nyligen har genomfört en organisationsförändring av MCF som innebär att verksamheten som gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskyddet numera bedrivs inom en egen del av myndigheten och med en egen chef som utses av regeringen. Liksom regeringen bedömer utskottet att detta kan bidra till att tydliggöra den aktuella verksamheten samt ge en bättre struktur för myndighetens arbete med planering och förberedelser för det civila försvaret. Utskottet, som vill understryka den roll som räddningstjänsten har även i det civila försvaret, ser positivt på att myndigheterna inom beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen har tagit fram en tioårig plan för att höja förmågan långsiktigt. Vidare ser utskottet framemot regeringens kommande beredning av en proposition baserad på slutbetänkandet från Utredningen om kommuners och regioners beredskap.

När det gäller utrustning konstaterar utskottet att regeringen har gett MCF i uppdrag att planera för och förbereda vidareutveckling och etablering av nästa generation av Rakel för att samhällsviktiga aktörer ska få väsentligt förbättrade förutsättningar att leda och genomföra operativ verksamhet samt kunna samverka för att minska förluster av liv, hälsa och egendom. Det är viktigt i sammanhanget att anslaget till förberedelser för Rakel G2 ökar de kommande åren. I fråga om drönare konstaterar utskottet att de redan i dag kan användas på många olika sätt inom den kommunala räddningstjänsten. MCF arbetar dessutom sedan flera år aktivt med frågan om räddningstjänstens möjligheter att använda drönare i sin verksamhet, och har som ett stöd t.ex. publicerat en vägledning.

Mot bakgrund av pågående arbete och alla de åtgärder som regeringen, MCF m.fl. har vidtagit i fråga om räddningstjänstens utveckling och utrustning finner utskottet inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder på området för tillfället. Även övriga motionsyrkanden avstyrks.

Ur avsnittet "Räddningstjänstens uppgifter och förmåga" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 18. Läs betänkandet

Utskottet noterar att MCF redan i dag har i uppdrag att samordna arbetet vid en större samhällsstörning och verka för att aktörerna kommer överens om en gemensam inriktning för att hantera händelsen. Detta gäller både vid fredstida kriser och vid höjd beredskap. Utskottet inser betydelsen av tydlig samordning och en effektiv användning av samhällets resurser. Utskottet kan konstatera att det pågår ett relativt omfattande arbete för att hitta synergieffekter och samordna flygande resurser på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet noterar att synergieffekterna kan bli stora om aktörer inom den civila statsluftfarten delar helikoptersystem, men att fördelarna med att kombinera civila och militära system bedömts vara mycket begränsade. Utskottet lägger stor vikt vid att det skapas synergieffekter genom merutnyttjande när det gäller kostsamma flygande resurser såsom helikoptrar och flygplan, men ser samtidigt med oro på att det inte tycks finnas resursmässiga förutsättningar för Försvarsmakten att upprätthålla beredskap åt polisen och samtidigt lösa sina huvuduppgifter. Utskottet förutsätter att regeringen beaktar var och en av de berörda myndigheternas förutsättningar att lösa sina respektive huvuduppgifter när en långsiktigt kostnadseffektiv lösning utformas. Eftersom utskottet inte ser skäl att föregripa regeringens arbete inom området avstyrks motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Samordning av statens flygande resurser" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet delar regeringens bedömning att Försvarsmaktens luftvärnsförmåga, inklusive förmågan att använda och bekämpa obemannade farkoster, behöver öka och välkomnar de stora satsningar som nu görs för att stärka förmågan. Utskottet kan konstatera att Försvarsmakten redan nu använder och övar med obemannade farkoster och att regelverket som styr detta till viss del utgörs av Försvarsmaktens egna föreskrifter. Utskottet ser inte skäl att ta något initiativ för att ändra regelverket och avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Obemannade farkoster" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är av stor vikt att Sverige kan säkerställa försörjningen av viktiga varor och tjänster i händelse av en kris eller krig. Vattentjänster såsom vattenförsörjning och hantering av avloppsvatten är en grundläggande förutsättning för att upprätthålla samhället och dess olika funktioner. Det är viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning i frågor som rör vatten och att det sker en samverkan på både lokal och regional nivå. Det behövs även en beredskap för att klara vattenförsörjningen i hela landet vid vattenrelaterade kriser. En fungerande försörjningsberedskap bidrar till befolkningens överlevnad, till att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna och till det militära försvarets förmåga att lösa sina uppgifter. Utskottet kan konstatera att regeringen har beslutat om ett flertal utredningar och uppdrag som rör olika delar av försörjningsberedskapen, bl.a. dricksvatten och avlopp. Ett antal viktiga förslag, framför allt i betänkandet Ökad va-beredskap, bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet, som inte ser skäl att föregripa det pågåendet arbetet, avstyrker samtliga motionsyrkanden inom området. Försörjningsberedskapen är samtidigt högt prioriterad av utskottet, som avser att fortsätta följa regeringens arbete och vidare hantering.

Ur avsnittet "Vattenförsörjning" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet ser positivt på regeringens arbete med förebyggande åtgärder mot ras, skred och andra naturolyckor samt på den verksamhet som den delegation som arbetar för skredsäkring längs Göta älv utför. Det särskilda anslag som finns för arbetet längs älven är ett viktigt komplement till anslaget för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. Utskottet vill särskilt framhålla det som glädjande att det sistnämnda anslaget bibehålls på en hög nivå. Utskottet välkomnar också det regeringsuppdrag som SGI har fått i syfte att skapa bättre förutsättningar för att förebygga ras, skred, erosion och översvämningar. Vidare instämmer utskottet med regeringen i att kommunerna har ett grundläggande ansvar för att vidta förebyggande åtgärder mot naturolyckor. De olika möjligheter till statlig finansiering av förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor som finns bör enligt utskottet kunna påskynda ras- och skredsäkringsarbetet samt säkringsarbetet mot olika naturolyckor, även längs Göta älv. Sammantaget anser utskottet att det redan nu finns förutsättningar för Göteborg och andra kommuner att förebygga ras, skred, översvämningar och andra naturolyckor och att det inte finns skäl att föregripa resultatet av det analysarbete som SGI gör för att förbättra dessa. Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Naturolyckor och stigande hav" i betänkandet, som även gäller punkt 13. Läs betänkandet

Utskottet lägger stor vikt vid att det finns ett starkt skydd för byggnader, anläggningar, områden m.m. som är viktiga för totalförsvaret och för att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter av skilda slag. Samtidigt får begränsningar, t.ex. i form av tillträdesskydd och andra förbud, i enskildas grundlagsfästa fri- och rättigheter endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Ett sådant godtagbart ändamål är skydd av rikets säkerhet. Utskottet konstaterar att det i skyddslagen och lagen om skydd för geografisk information också finns olika typer av begränsningar i fri- och rättigheter till skydd av samhällsviktiga verksamheter, både civila och militära, samt för uppgifter som rör totalförsvaret. Skyddet av de grundlagsfästa fri- och rättigheterna och de möjligheter som finns att inskränka dessa har beaktats vid utformningen av de olika lagarna, och noggranna avvägningar har gjorts mellan individens rättigheter och skyddsändamålet. Utskottet finner inte skäl att se över någon av bestämmelserna och avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Ur avsnittet "Frågor om skyddsobjekt och spridningstillstånd" i betänkandet. Läs betänkandet

Liksom tidigare vill utskottet betona vikten av att den enskilde får säker och effektiv hjälp i en nödsituation. Utskottet ser därför mycket positivt på att målet enligt alarmeringsavtalet för medelsvarstiden för nödnumret 112 uppnåddes under 2024 för första gången sedan 2012. Samtidigt vill utskottet understryka att SOS Alarm behöver kunna säkerställa att samhällets alarmeringstjänst upprätthålls på hela hotskalan. Utskottet välkomnar därför att regeringen avser att stärka förmågan att verka under höjd beredskap och att medel prioriteras inom den ekonomiska planeringsramen för civilt försvar för detta ändamål. Mot denna bakgrund ser utskottet inte skäl att ta något initiativ i fråga om SOS Alarms ägarform. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "SOS Alarm" i betänkandet. Läs betänkandet

Liksom regeringen anser utskottet att det är av största vikt att stoppa sprängdåden i samhället. Utskottet kan konstatera att en rad viktiga lagändringar har gjorts de senaste åren i syfte att stärka arbetet för att förebygga och försvåra den illegala användningen av explosiva varor i samhället samt för att stärka det brottsbekämpande arbetet. Den senaste lagändringen, som innebar bl.a. att MCF fick ett samordnings- och tillsynsansvar över kommunernas verksamhet, trädde i kraft så sent som i juli 2025. Utskottet konstaterar att ytterligare förslag från slutbetänkandet som syftar till att utöka och förbättra kontrollen av explosiva varor bereds inom Regeringskansliet. Utskottet finner inga skäl att i nuläget ta initiativ till en uppföljning av MCF:s nya ansvar och avstyrker således motion 2025/26:3556 (S) yrkande 82.

När det gäller pyroteknik vill utskottet än en gång understryka att användningen av fyrverkerier är förenad med ett stort personligt ansvar, för både den egna och andras säkerhet och trivsel. Utskottet anser dock att det redan inom ramen för gällande lagstiftning finns tillräckliga möjligheter att begränsa och ingripa i privatpersoners användning av fyrverkerier. Utskottet förutsätter vidare att polisen och kommunerna agerar med de lagliga möjligheter som finns för att hantera frågan och ser inget behov av att ta något initiativ när det gäller regleringen av fyrverkerianvändning. Även motionsyrkandena om fyrverkerier avstyrks därför.

Ur avsnittet "Explosiva varor och fyrverkerier" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet

Det är enligt LSO kommunerna som ansvarar för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst inom respektive kommun. Vid höjd beredskap tillkommer vissa uppgifter i syfte att skydda och rädda befolkningen och civil egendom från verkningar av krig. Bland annat ska den kommunala räddningstjänsten då också ansvara för sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel. Utskottet ser inga skäl att ändra den ansvarsfördelning som fastslås i lagen och avstyrker yrkande 86 i motion 2025/26:3556 (S).

Utskottet anser fortfarande att den kommunala räddningstjänsten ska bedrivas på ett så likvärdigt, effektivt och säkert sätt som möjligt i hela landet. Utskottet kan konstatera att det av LSO också framgår att syftet med lagen är att i hela landet ge människor ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor samt att lagen har ändrats flera gånger i syfte att åstadkomma ett mer likvärdigt skydd, bl.a. genom en starkare statlig styrning av kommunernas verksamhet. Liksom tidigare vill utskottet framhålla även det arbete som regeringen och MCF bedriver för en effektivare kommunal räddningstjänst, vilket bl.a. lett till en stärkt förmåga att hantera skogsbränder. MCF har centrala och grundläggande uppgifter inom områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar, och utskottet kan konstatera att myndigheten har vidtagit flera åtgärder och fortsätter att arbeta för att stödja och samordna de kommunala och statliga räddningstjänsterna. Utskottet kan konstatera att regeringen nyligen har genomfört en organisationsförändring av MCF som innebär att verksamheten som gäller skydd mot olyckor och åtgärder inom befolkningsskyddet numera bedrivs inom en egen del av myndigheten och med en egen chef som utses av regeringen. Liksom regeringen bedömer utskottet att detta kan bidra till att tydliggöra den aktuella verksamheten samt ge en bättre struktur för myndighetens arbete med planering och förberedelser för det civila försvaret. Utskottet, som vill understryka den roll som räddningstjänsten har även i det civila försvaret, ser positivt på att myndigheterna inom beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen har tagit fram en tioårig plan för att höja förmågan långsiktigt. Vidare ser utskottet framemot regeringens kommande beredning av en proposition baserad på slutbetänkandet från Utredningen om kommuners och regioners beredskap.

När det gäller utrustning konstaterar utskottet att regeringen har gett MCF i uppdrag att planera för och förbereda vidareutveckling och etablering av nästa generation av Rakel för att samhällsviktiga aktörer ska få väsentligt förbättrade förutsättningar att leda och genomföra operativ verksamhet samt kunna samverka för att minska förluster av liv, hälsa och egendom. Det är viktigt i sammanhanget att anslaget till förberedelser för Rakel G2 ökar de kommande åren. I fråga om drönare konstaterar utskottet att de redan i dag kan användas på många olika sätt inom den kommunala räddningstjänsten. MCF arbetar dessutom sedan flera år aktivt med frågan om räddningstjänstens möjligheter att använda drönare i sin verksamhet, och har som ett stöd t.ex. publicerat en vägledning.

Mot bakgrund av pågående arbete och alla de åtgärder som regeringen, MCF m.fl. har vidtagit i fråga om räddningstjänstens utveckling och utrustning finner utskottet inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder på området för tillfället. Även övriga motionsyrkanden avstyrks.

Ur avsnittet "Räddningstjänstens uppgifter och förmåga" i betänkandet, som även gäller punkterna 4 och 8. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att cyberhoten mot Sverige och svenska intressen är omfattande. Cyberangrepp kan få allvarliga konsekvenser, och det krävs åtgärder för att förebygga, motstå och hantera cyberincidenter brett i samhället. Utskottet lägger därför fortsatt stor vikt vid att Sveriges cyberförmåga stärks och att samhällets cybersäkerhet förbättras. Utskottet delar regeringens bedömning att det grundläggande skyddet mot cyberhot sker genom ett systematiskt och riskbaserat informations- och cybersäkerhetsarbete och att det därtill krävs en cyberförsvarsförmåga som en del av det militära försvaret. Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att Försvarsmakten, med stöd av FRA, har utvecklat och etablerat defensiva och offensiva cyberoperationsförmågor och förmågan att leda cyberoperationer. Därmed ser utskottet inga skäl att tillstyrka yrkande 30 i kommittémotion 2025/26:2822 (C).

Utskottet kan vidare konstatera att ett flertal långsiktiga åtgärder har vidtagits för att utveckla och stärka det systematiska och riskbaserade arbetet med informations- och cybersäkerhet. Utskottet ser särskilt den nya cybersäkerhetslagen och den nationella cybersäkerhetsstrategin med dess höjda ambitionsnivå som viktiga steg. Utskottet välkomnar att regeringen därigenom har lagt om Sveriges arbete på området för att ge en tydlig inriktning för att höja Sveriges förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot och it-incidenter. Utskottet ser också fram emot att följa NCSC:s fortsatta utveckling mot att bli navet i Sveriges cybersäkerhetsarbete.

Utskottet vill framhålla att en hög nivå av informations- och cybersäkerhet hos alla och envar är centralt för ett motståndskraftigt samhälle. Utskottet kan konstatera att en rad myndigheter arbetar med att värna det öppna och demokratiska samhället och för att skydda de allmänna valen 2026 mot otillbörlig påverkan. Utskottet välkomnar de särskilda åtgärder som regeringen har vidtagit för detta syfte.

Utskottet kommer att fortsätta att följa regeringens arbete med att stärka Sveriges cyberförmåga men ser med det som anförts ovan inga skäl att i nuläget vidta ytterligare åtgärder. Därmed avstyrks även övriga motionsyrkanden om cyber- och informationssäkerhet samt cyberförsvar.

Ur avsnittet "Informations- och cybersäkerhet samt cyberförsvar" i betänkandet, som även gäller punkt 3. Läs betänkandet

Det aktuella motionsyrkandet rör samma fråga som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, senast i betänkande 2024/25:FöU4. Riksdagen avslog då motionsyrkandet i enlighet med utskottets förslag. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför motionsyrkandet.

Reservationer

1.

Explosiva varor, punkt 1 (S)

av Peter Hultqvist (S), Helén Pettersson (S) och Hanna Westerén (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 82.

Ställningstagande

Trots att det infördes en ny lag den 1 augusti 2021, som medförde att det nu krävs bakgrundskontroller av alla som hanterar explosiva varor, har sprängningarna fortsatt att öka i samhället. Detta visar att lagstiftning ensam inte är tillräcklig för att hantera problemet, utan att en mer omfattande och samordnad insats krävs. MCF har relativt nyligen fått ett särskilt ansvar för att samordna kommunernas tillståndsprocesser. Detta nya och viktiga uppdrag behöver följas upp noggrant för att säkerställa att myndigheten har rätt kompetens och organisering för att uppfylla syftet med förändringen. Målet är att inte bara minska antalet sprängningar utan även begränsa tillgången på explosiva varor i samhället, så att de inte hamnar i fel händer och därmed bidrar till kriminalitet och otrygghet. Vi föreslår därför att det görs en uppföljning av MCF:s nya samordnande roll när det gäller kommunernas tillstånds- och tillsynsverksamhet för explosiva varor.

2.

Fyrverkerier, punkt 2 (V, MP)

av Hanna Gunnarsson (V) och Ulf Holm (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:1620 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) och

avslår motionerna

2025/26:492 av Ingela Nylund Watz (S),

2025/26:585 av Erik Hellsborn (SD),

2025/26:1561 av Torsten Elofsson (KD) och

2025/26:1939 av Boriana Åberg (M).

Ställningstagande

Enligt ordningslagen får fyrverkerier inte användas utan tillstånd av Polismyndigheten om användningen innebär en risk för skada på person eller egendom. Regeringen har bemyndigat kommunerna att ta fram de föreskrifter som behövs för att förhindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd av användningen av pyrotekniska varor. Det är kommunerna som ger tillstånd att sälja fyrverkerier och som i tillståndet sätter upp de villkor som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom. Det är straffbart att använda fyrverkerier utan tillstånd av Polismyndigheten eller i strid med en lokal föreskrift. Den som använder fyrverkerier på ett sätt som kan leda till skada på person eller egendom kan också göra sig skyldig till andra typer av brott. Man kan då tycka att det finns möjligheter att inom ramen för gällande lagstiftning begränsa och ingripa mot användandet av fyrverkerier, raketer och smällare. Trots dessa möjligheter dör varje år ett antal husdjur för att de har blivit skrämda av smällare, fyrverkerier eller raketer. I djurskyddslagen står det bl.a. att lagen syftar till att säkerställa ett gott djurskydd samt att främja en god djurvälfärd och respekt för djur.

Eftersom de möjligheter till begränsningar som finns i gällande regelverk inte får den effekt som behövs för att undvika skada både på person och på egendom och det därtill blir ett brott mot djurskyddslagen föreslår vi att privatpersoner ska förbjudas att hantera smällare, raketer och fyrverkerier.

3.

Informations- och cybersäkerhet samt cyberförsvar, punkt 3 (S)

av Peter Hultqvist (S), Helén Pettersson (S) och Hanna Westerén (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 99 och

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 71 och

avslår motionerna

2025/26:1036 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1 och 2,

2025/26:1487 av Jamal El-Haj (-) yrkande 6,

2025/26:2803 av Markus Wiechel och Björn Söder (båda SD),

2025/26:2822 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 29, 30 och 33,

2025/26:2832 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 20 och

2025/26:3493 av Joar Forssell (L).

Ställningstagande

Digitala infrastrukturer är av yttersta vikt på många sätt både i normalläge och vid kris eller krig. Digitaliseringen av ledning och verkan är av central betydelse i dagens krigföring. Att kunna använda s.k. molntjänster är en förutsättning för den krigförande förmågan. Exempelvis använder såväl den ukrainska staten som Försvarsmakten molntjänster för att göra informationen oåtkomlig för fienden. Information och data har flyttats utanför landets gränser. Från ett svenskt perspektiv är detta ett område där lösningar måste sökas. Vi föreslår därför att regeringen tar initiativ till att säkra statens kontroll över molntjänster och servrar där känslig information lagras.

Vidare anser vi att cyberattacker och desinformationskampanjer är ett direkt hot mot demokratin och nationell säkerhet eftersom de kan underminera förtroendet för demokratiska institutioner och påverka valprocesser samt sprida osäkerhet, polarisering och splittring i samhället. Ett nära samarbete med EU och andra allierade för att utveckla gemensamma strategier mot cyberattacker och desinformation är därför viktigt. Säkerhetspolisen pekar på att de har sett att främmande makt och inhemsk våldsbejakande extremism går in i varandra och förstärks. Regeringen måste därför vidta åtgärder för att skydda de allmänna valen 2026 och de svenska väljarna, t.ex. genom att ge myndigheterna i uppdrag att stärka sin förmåga att upptäcka, förebygga och hantera cyberattacker. Sverige behöver motverka desinformation genom att främja oberoende och pålitliga medier, stödja mediekompetensutbildning och säkerställa att medborgare har tillgång till korrekt och tillförlitlig information. Vi föreslår därför att arbetet mot cyberhot och desinformation ska stärkas.

Ur avsnittet "Hjärtstartare" i betänkandet. Läs betänkandet