Kriminalvårdsfrågor

Utskottet anser att det återfallsförebyggande arbetet är mycket viktigt och ett område som bör prioriteras. Trygghetsberedningen har lagt fram ett antal förslag på åtgärder för att utveckla arbetet i syfte att minska andelen återfall i brott. Ett förslag om att fler ska kunna avtjäna sitt straff utanför anstalt genom s.k. fotboja har redan genomförts. I andra delar bereds förslagen fortfarande inom Regeringskansliet. Härutöver har regeringen beslutat om uppdrag som tar fasta på vad Trygghetsberedningen fört fram om att det finns flera områden som går att utveckla inom Kriminalvården för att stärka myndighetens återfallsförebyggande verksamhet. Exempelvis ska Kriminalvården redovisa hur myndigheten avser att prioritera det återfallsförebyggande arbetet under den pågående expansionen. Med hänsyn till det beredningsarbete och de uppdrag som pågår anser utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om Trygghetsberedningens förslag. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3586 (S) yrkandena 96 och 97.

När det gäller den återfallsförebyggande hälso- och sjukvården har Trygghetsberedningen bl.a. lämnat förslag om att Kriminalvården ska få ett tydligare uppdrag att bedriva hälso- och sjukvård som har effekt på risken att återfalla i brott, i syfte att tillgängliggöra sådan hälso- och sjukvård för fler kriminalvårdsklienter. Det föreslås även att Socialstyrelsen ska få i uppgift att ta fram generella riktlinjer för vård för frihetsberövade och villkorligt frigivna klienter i syfte att stärka en sammanhållen vårdkedja. Eftersom förslagen fortfarande bereds inom Regeringskansliet anser utskottet att det saknas skäl att ta ett sådant initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3586 (S) yrkande 140.

När det gäller informationsöverföring från Kriminalvården till polisen har Trygghetsberedningen understrukit behovet av ett informationsutbyte mellan myndigheterna. Det har även under de senaste åren gjorts ett arbete inom Kriminalvården för att utveckla inslussningen i samhället och samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter. Mot bakgrund av det arbete som pågår saknas det enligt utskottet skäl att göra ett sådant tillkännagivande om en standardiserad ordning för informationsöverföring till polisen som begärs i motion 2025/26:3586 (S) yrkande 60 och om obligatoriska släppsamtal som begärs i samma motion yrkande 61 samt i motion 2025/26:3591 yrkande 21. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom yrkanden om ett nationellt mål för minskad återfallsfrekvens och att resurser ska riktas till fungerande återfallsförebyggande insatser. Motion 2025/26:1254 (S) yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.

Utskottet konstaterar att regeringen har beslutat om uppdrag där Kriminalvården bl.a. ska utvärdera och kartlägga användandet av biträdande övervakare och överväga om biträdande övervakare kan förordnas i fler fall. Vidare anger Kriminalvården som sin ambition att alla klienter med låg risk för återfall ska tilldelas en biträdande övervakare under övervakningstiden. Även om det finns mycket kvar att göra för att nå det målet anser utskottet att det mot denna bakgrund saknas skäl att göra ett tillkännagivande om utökad användning av biträdande övervakare på det sätt som begärs i motion 2025/26:1531 (M) yrkande 4. Det finns enligt utskottets mening inte heller skäl att ställa sig bakom yrkande 5 i samma motion om stödinsatser under minst tolv månader efter frigivning. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet anser vidare att det inte framkommit någon anledning att göra något sådant tillkännagivande om att utreda och förtydliga sekretessreglerna för informationsdelning mellan Kriminalvården och socialtjänsten som efterfrågas i motion 2025/26:1531 (M) yrkande 6. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår ovan har de två tidigare tillkännagivandena om nationella avhopparprogram bedömts vara tillgodosedda och slutbehandlade. I augusti 2025 gav regeringen Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Sis i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna tillhandahålla ett nationellt sammanhållet stöd till arbetet med avhoppare från organiserad brottslighet. Regeringen har dessutom tillsatt en utredning som bl.a. ska se över ett förtydligat ansvar för stöd till avhoppare samt gett Brå ett uppdrag att göra en uppföljning av kommunernas avhopparärenden. Mot bakgrund av de uppdrag som lämnats och myndigheternas arbete med stöd till avhoppare, som även innefattar kvinnor, anser utskottet att det inte finns skäl för ett tillkännagivande om ett nationellt avhopparprogram för kvinnor. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3581 (C) yrkande 4.

Ur avsnittet "Återfallsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Utskottet anser att det återfallsförebyggande arbetet är mycket viktigt och ett område som bör prioriteras. Trygghetsberedningen har lagt fram ett antal förslag på åtgärder för att utveckla arbetet i syfte att minska andelen återfall i brott. Ett förslag om att fler ska kunna avtjäna sitt straff utanför anstalt genom s.k. fotboja har redan genomförts. I andra delar bereds förslagen fortfarande inom Regeringskansliet. Härutöver har regeringen beslutat om uppdrag som tar fasta på vad Trygghetsberedningen fört fram om att det finns flera områden som går att utveckla inom Kriminalvården för att stärka myndighetens återfallsförebyggande verksamhet. Exempelvis ska Kriminalvården redovisa hur myndigheten avser att prioritera det återfallsförebyggande arbetet under den pågående expansionen. Med hänsyn till det beredningsarbete och de uppdrag som pågår anser utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om Trygghetsberedningens förslag. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3586 (S) yrkandena 96 och 97.

När det gäller den återfallsförebyggande hälso- och sjukvården har Trygghetsberedningen bl.a. lämnat förslag om att Kriminalvården ska få ett tydligare uppdrag att bedriva hälso- och sjukvård som har effekt på risken att återfalla i brott, i syfte att tillgängliggöra sådan hälso- och sjukvård för fler kriminalvårdsklienter. Det föreslås även att Socialstyrelsen ska få i uppgift att ta fram generella riktlinjer för vård för frihetsberövade och villkorligt frigivna klienter i syfte att stärka en sammanhållen vårdkedja. Eftersom förslagen fortfarande bereds inom Regeringskansliet anser utskottet att det saknas skäl att ta ett sådant initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3586 (S) yrkande 140.

När det gäller informationsöverföring från Kriminalvården till polisen har Trygghetsberedningen understrukit behovet av ett informationsutbyte mellan myndigheterna. Det har även under de senaste åren gjorts ett arbete inom Kriminalvården för att utveckla inslussningen i samhället och samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter. Mot bakgrund av det arbete som pågår saknas det enligt utskottet skäl att göra ett sådant tillkännagivande om en standardiserad ordning för informationsöverföring till polisen som begärs i motion 2025/26:3586 (S) yrkande 60 och om obligatoriska släppsamtal som begärs i samma motion yrkande 61 samt i motion 2025/26:3591 yrkande 21. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom yrkanden om ett nationellt mål för minskad återfallsfrekvens och att resurser ska riktas till fungerande återfallsförebyggande insatser. Motion 2025/26:1254 (S) yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.

Utskottet konstaterar att regeringen har beslutat om uppdrag där Kriminalvården bl.a. ska utvärdera och kartlägga användandet av biträdande övervakare och överväga om biträdande övervakare kan förordnas i fler fall. Vidare anger Kriminalvården som sin ambition att alla klienter med låg risk för återfall ska tilldelas en biträdande övervakare under övervakningstiden. Även om det finns mycket kvar att göra för att nå det målet anser utskottet att det mot denna bakgrund saknas skäl att göra ett tillkännagivande om utökad användning av biträdande övervakare på det sätt som begärs i motion 2025/26:1531 (M) yrkande 4. Det finns enligt utskottets mening inte heller skäl att ställa sig bakom yrkande 5 i samma motion om stödinsatser under minst tolv månader efter frigivning. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet anser vidare att det inte framkommit någon anledning att göra något sådant tillkännagivande om att utreda och förtydliga sekretessreglerna för informationsdelning mellan Kriminalvården och socialtjänsten som efterfrågas i motion 2025/26:1531 (M) yrkande 6. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår ovan har de två tidigare tillkännagivandena om nationella avhopparprogram bedömts vara tillgodosedda och slutbehandlade. I augusti 2025 gav regeringen Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Sis i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna tillhandahålla ett nationellt sammanhållet stöd till arbetet med avhoppare från organiserad brottslighet. Regeringen har dessutom tillsatt en utredning som bl.a. ska se över ett förtydligat ansvar för stöd till avhoppare samt gett Brå ett uppdrag att göra en uppföljning av kommunernas avhopparärenden. Mot bakgrund av de uppdrag som lämnats och myndigheternas arbete med stöd till avhoppare, som även innefattar kvinnor, anser utskottet att det inte finns skäl för ett tillkännagivande om ett nationellt avhopparprogram för kvinnor. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3581 (C) yrkande 4.

Ur avsnittet "Återfallsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Utskottet anser att det återfallsförebyggande arbetet är mycket viktigt och ett område som bör prioriteras. Trygghetsberedningen har lagt fram ett antal förslag på åtgärder för att utveckla arbetet i syfte att minska andelen återfall i brott. Ett förslag om att fler ska kunna avtjäna sitt straff utanför anstalt genom s.k. fotboja har redan genomförts. I andra delar bereds förslagen fortfarande inom Regeringskansliet. Härutöver har regeringen beslutat om uppdrag som tar fasta på vad Trygghetsberedningen fört fram om att det finns flera områden som går att utveckla inom Kriminalvården för att stärka myndighetens återfallsförebyggande verksamhet. Exempelvis ska Kriminalvården redovisa hur myndigheten avser att prioritera det återfallsförebyggande arbetet under den pågående expansionen. Med hänsyn till det beredningsarbete och de uppdrag som pågår anser utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om Trygghetsberedningens förslag. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3586 (S) yrkandena 96 och 97.

När det gäller den återfallsförebyggande hälso- och sjukvården har Trygghetsberedningen bl.a. lämnat förslag om att Kriminalvården ska få ett tydligare uppdrag att bedriva hälso- och sjukvård som har effekt på risken att återfalla i brott, i syfte att tillgängliggöra sådan hälso- och sjukvård för fler kriminalvårdsklienter. Det föreslås även att Socialstyrelsen ska få i uppgift att ta fram generella riktlinjer för vård för frihetsberövade och villkorligt frigivna klienter i syfte att stärka en sammanhållen vårdkedja. Eftersom förslagen fortfarande bereds inom Regeringskansliet anser utskottet att det saknas skäl att ta ett sådant initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3586 (S) yrkande 140.

När det gäller informationsöverföring från Kriminalvården till polisen har Trygghetsberedningen understrukit behovet av ett informationsutbyte mellan myndigheterna. Det har även under de senaste åren gjorts ett arbete inom Kriminalvården för att utveckla inslussningen i samhället och samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter. Mot bakgrund av det arbete som pågår saknas det enligt utskottet skäl att göra ett sådant tillkännagivande om en standardiserad ordning för informationsöverföring till polisen som begärs i motion 2025/26:3586 (S) yrkande 60 och om obligatoriska släppsamtal som begärs i samma motion yrkande 61 samt i motion 2025/26:3591 yrkande 21. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom yrkanden om ett nationellt mål för minskad återfallsfrekvens och att resurser ska riktas till fungerande återfallsförebyggande insatser. Motion 2025/26:1254 (S) yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.

Utskottet konstaterar att regeringen har beslutat om uppdrag där Kriminalvården bl.a. ska utvärdera och kartlägga användandet av biträdande övervakare och överväga om biträdande övervakare kan förordnas i fler fall. Vidare anger Kriminalvården som sin ambition att alla klienter med låg risk för återfall ska tilldelas en biträdande övervakare under övervakningstiden. Även om det finns mycket kvar att göra för att nå det målet anser utskottet att det mot denna bakgrund saknas skäl att göra ett tillkännagivande om utökad användning av biträdande övervakare på det sätt som begärs i motion 2025/26:1531 (M) yrkande 4. Det finns enligt utskottets mening inte heller skäl att ställa sig bakom yrkande 5 i samma motion om stödinsatser under minst tolv månader efter frigivning. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet anser vidare att det inte framkommit någon anledning att göra något sådant tillkännagivande om att utreda och förtydliga sekretessreglerna för informationsdelning mellan Kriminalvården och socialtjänsten som efterfrågas i motion 2025/26:1531 (M) yrkande 6. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår ovan har de två tidigare tillkännagivandena om nationella avhopparprogram bedömts vara tillgodosedda och slutbehandlade. I augusti 2025 gav regeringen Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Sis i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna tillhandahålla ett nationellt sammanhållet stöd till arbetet med avhoppare från organiserad brottslighet. Regeringen har dessutom tillsatt en utredning som bl.a. ska se över ett förtydligat ansvar för stöd till avhoppare samt gett Brå ett uppdrag att göra en uppföljning av kommunernas avhopparärenden. Mot bakgrund av de uppdrag som lämnats och myndigheternas arbete med stöd till avhoppare, som även innefattar kvinnor, anser utskottet att det inte finns skäl för ett tillkännagivande om ett nationellt avhopparprogram för kvinnor. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3581 (C) yrkande 4.

Ur avsnittet "Återfallsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 5, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Utskottet anser att det återfallsförebyggande arbetet är mycket viktigt och ett område som bör prioriteras. Trygghetsberedningen har lagt fram ett antal förslag på åtgärder för att utveckla arbetet i syfte att minska andelen återfall i brott. Ett förslag om att fler ska kunna avtjäna sitt straff utanför anstalt genom s.k. fotboja har redan genomförts. I andra delar bereds förslagen fortfarande inom Regeringskansliet. Härutöver har regeringen beslutat om uppdrag som tar fasta på vad Trygghetsberedningen fört fram om att det finns flera områden som går att utveckla inom Kriminalvården för att stärka myndighetens återfallsförebyggande verksamhet. Exempelvis ska Kriminalvården redovisa hur myndigheten avser att prioritera det återfallsförebyggande arbetet under den pågående expansionen. Med hänsyn till det beredningsarbete och de uppdrag som pågår anser utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om Trygghetsberedningens förslag. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3586 (S) yrkandena 96 och 97.

När det gäller den återfallsförebyggande hälso- och sjukvården har Trygghetsberedningen bl.a. lämnat förslag om att Kriminalvården ska få ett tydligare uppdrag att bedriva hälso- och sjukvård som har effekt på risken att återfalla i brott, i syfte att tillgängliggöra sådan hälso- och sjukvård för fler kriminalvårdsklienter. Det föreslås även att Socialstyrelsen ska få i uppgift att ta fram generella riktlinjer för vård för frihetsberövade och villkorligt frigivna klienter i syfte att stärka en sammanhållen vårdkedja. Eftersom förslagen fortfarande bereds inom Regeringskansliet anser utskottet att det saknas skäl att ta ett sådant initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3586 (S) yrkande 140.

När det gäller informationsöverföring från Kriminalvården till polisen har Trygghetsberedningen understrukit behovet av ett informationsutbyte mellan myndigheterna. Det har även under de senaste åren gjorts ett arbete inom Kriminalvården för att utveckla inslussningen i samhället och samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter. Mot bakgrund av det arbete som pågår saknas det enligt utskottet skäl att göra ett sådant tillkännagivande om en standardiserad ordning för informationsöverföring till polisen som begärs i motion 2025/26:3586 (S) yrkande 60 och om obligatoriska släppsamtal som begärs i samma motion yrkande 61 samt i motion 2025/26:3591 yrkande 21. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom yrkanden om ett nationellt mål för minskad återfallsfrekvens och att resurser ska riktas till fungerande återfallsförebyggande insatser. Motion 2025/26:1254 (S) yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.

Utskottet konstaterar att regeringen har beslutat om uppdrag där Kriminalvården bl.a. ska utvärdera och kartlägga användandet av biträdande övervakare och överväga om biträdande övervakare kan förordnas i fler fall. Vidare anger Kriminalvården som sin ambition att alla klienter med låg risk för återfall ska tilldelas en biträdande övervakare under övervakningstiden. Även om det finns mycket kvar att göra för att nå det målet anser utskottet att det mot denna bakgrund saknas skäl att göra ett tillkännagivande om utökad användning av biträdande övervakare på det sätt som begärs i motion 2025/26:1531 (M) yrkande 4. Det finns enligt utskottets mening inte heller skäl att ställa sig bakom yrkande 5 i samma motion om stödinsatser under minst tolv månader efter frigivning. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet anser vidare att det inte framkommit någon anledning att göra något sådant tillkännagivande om att utreda och förtydliga sekretessreglerna för informationsdelning mellan Kriminalvården och socialtjänsten som efterfrågas i motion 2025/26:1531 (M) yrkande 6. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår ovan har de två tidigare tillkännagivandena om nationella avhopparprogram bedömts vara tillgodosedda och slutbehandlade. I augusti 2025 gav regeringen Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Sis i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna tillhandahålla ett nationellt sammanhållet stöd till arbetet med avhoppare från organiserad brottslighet. Regeringen har dessutom tillsatt en utredning som bl.a. ska se över ett förtydligat ansvar för stöd till avhoppare samt gett Brå ett uppdrag att göra en uppföljning av kommunernas avhopparärenden. Mot bakgrund av de uppdrag som lämnats och myndigheternas arbete med stöd till avhoppare, som även innefattar kvinnor, anser utskottet att det inte finns skäl för ett tillkännagivande om ett nationellt avhopparprogram för kvinnor. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3581 (C) yrkande 4.

Ur avsnittet "Återfallsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 6, 7 och 8. Läs betänkandet

Utskottet anser att det återfallsförebyggande arbetet är mycket viktigt och ett område som bör prioriteras. Trygghetsberedningen har lagt fram ett antal förslag på åtgärder för att utveckla arbetet i syfte att minska andelen återfall i brott. Ett förslag om att fler ska kunna avtjäna sitt straff utanför anstalt genom s.k. fotboja har redan genomförts. I andra delar bereds förslagen fortfarande inom Regeringskansliet. Härutöver har regeringen beslutat om uppdrag som tar fasta på vad Trygghetsberedningen fört fram om att det finns flera områden som går att utveckla inom Kriminalvården för att stärka myndighetens återfallsförebyggande verksamhet. Exempelvis ska Kriminalvården redovisa hur myndigheten avser att prioritera det återfallsförebyggande arbetet under den pågående expansionen. Med hänsyn till det beredningsarbete och de uppdrag som pågår anser utskottet att det inte finns anledning att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandena om Trygghetsberedningens förslag. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3586 (S) yrkandena 96 och 97.

När det gäller den återfallsförebyggande hälso- och sjukvården har Trygghetsberedningen bl.a. lämnat förslag om att Kriminalvården ska få ett tydligare uppdrag att bedriva hälso- och sjukvård som har effekt på risken att återfalla i brott, i syfte att tillgängliggöra sådan hälso- och sjukvård för fler kriminalvårdsklienter. Det föreslås även att Socialstyrelsen ska få i uppgift att ta fram generella riktlinjer för vård för frihetsberövade och villkorligt frigivna klienter i syfte att stärka en sammanhållen vårdkedja. Eftersom förslagen fortfarande bereds inom Regeringskansliet anser utskottet att det saknas skäl att ta ett sådant initiativ som motionärerna efterfrågar. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3586 (S) yrkande 140.

När det gäller informationsöverföring från Kriminalvården till polisen har Trygghetsberedningen understrukit behovet av ett informationsutbyte mellan myndigheterna. Det har även under de senaste åren gjorts ett arbete inom Kriminalvården för att utveckla inslussningen i samhället och samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter. Mot bakgrund av det arbete som pågår saknas det enligt utskottet skäl att göra ett sådant tillkännagivande om en standardiserad ordning för informationsöverföring till polisen som begärs i motion 2025/26:3586 (S) yrkande 60 och om obligatoriska släppsamtal som begärs i samma motion yrkande 61 samt i motion 2025/26:3591 yrkande 21. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom yrkanden om ett nationellt mål för minskad återfallsfrekvens och att resurser ska riktas till fungerande återfallsförebyggande insatser. Motion 2025/26:1254 (S) yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.

Utskottet konstaterar att regeringen har beslutat om uppdrag där Kriminalvården bl.a. ska utvärdera och kartlägga användandet av biträdande övervakare och överväga om biträdande övervakare kan förordnas i fler fall. Vidare anger Kriminalvården som sin ambition att alla klienter med låg risk för återfall ska tilldelas en biträdande övervakare under övervakningstiden. Även om det finns mycket kvar att göra för att nå det målet anser utskottet att det mot denna bakgrund saknas skäl att göra ett tillkännagivande om utökad användning av biträdande övervakare på det sätt som begärs i motion 2025/26:1531 (M) yrkande 4. Det finns enligt utskottets mening inte heller skäl att ställa sig bakom yrkande 5 i samma motion om stödinsatser under minst tolv månader efter frigivning. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet anser vidare att det inte framkommit någon anledning att göra något sådant tillkännagivande om att utreda och förtydliga sekretessreglerna för informationsdelning mellan Kriminalvården och socialtjänsten som efterfrågas i motion 2025/26:1531 (M) yrkande 6. Motionsyrkandet avstyrks.

Som framgår ovan har de två tidigare tillkännagivandena om nationella avhopparprogram bedömts vara tillgodosedda och slutbehandlade. I augusti 2025 gav regeringen Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen och Sis i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna tillhandahålla ett nationellt sammanhållet stöd till arbetet med avhoppare från organiserad brottslighet. Regeringen har dessutom tillsatt en utredning som bl.a. ska se över ett förtydligat ansvar för stöd till avhoppare samt gett Brå ett uppdrag att göra en uppföljning av kommunernas avhopparärenden. Mot bakgrund av de uppdrag som lämnats och myndigheternas arbete med stöd till avhoppare, som även innefattar kvinnor, anser utskottet att det inte finns skäl för ett tillkännagivande om ett nationellt avhopparprogram för kvinnor. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:3581 (C) yrkande 4.

Ur avsnittet "Återfallsförebyggande arbete" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 7 och 8. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar i likhet med tidigare år att överbelagda häkten och anstalter fortfarande är ett stort problem. Det innebär utmaningar på ett antal områden, t.ex. när det gäller säkerhet, arbetsmiljö och det återfallsförebyggande arbetet. Det innebär dessutom en stor utmaning för Kriminalvården att öka antalet fasta platser i den takt som krävs när straffrättsliga och andra reformer genomförs som påverkar antalet intagna i häkten och anstalter. Det är därför positivt att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att möjliggöra Kriminalvårdens fortsatta expansion. En nationell samordnare har tillsatts som ska bedriva ett utåtriktat arbete gentemot bl.a. aktörer inom den kommunala sektorn och på fastighetsmarknaden. Förslag om lagändringar som t.ex. innebär undantag från bestämmelser i plan- och bygglagen för att ordna tillfälliga anstalter och häkten förväntas överlämnas till riksdagen under våren. Vidare pågår det en utredning om en översyn av häkteslagen och fängelselagen som bl.a. ska analysera förutsättningarna för alternativa och tillfälliga platslösningar för att frigöra och skapa fler häktes- och anstaltsplatser och möjliggöra en mer flexibel placering av intagna. Regeringen har härutöver ställt upp tydliga återrapporteringskrav för Kriminalvården när det gäller utvecklingen av platskapaciteten. Specialfastigheter AB är en central aktör när det gäller expansionen av platser, men som framgått ovan har även andra aktörer på fastighetsmarknaden visat intresse för nybyggnation för att möta Kriminalvårdens behov. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl att ge Specialfastigheter AB ett särskilt samhällsuppdrag. Därmed är utskottet inte berett att ställa sig bakom ett initiativ till ett sådant uppdrag på det sätt som begärs i motion 2025/26:3586 (S) yrkande 132. Med hänsyn till de utredningar och uppdrag som regeringen beslutat om och den nya lagstiftning som föreslås för att underlätta kommande nybyggnation saknas det enligt utskottets mening även skäl för riksdagen att göra sådana tillkännagivanden som motionärerna begär i samma motion yrkandena 133–135. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

I och med den platsbrist som råder i såväl häkten som anstalter och den stora expansion som Kriminalvården står inför anser utskottet att det inte är ett hållbart alternativ att återgå till enkelbeläggning som norm inom Kriminalvården. Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:2788 (V) yrkande 26.

När det gäller arbetsmiljörisker i form av hot och våld mot Kriminalvårdens anställda framgår det av myndighetens årsredovisning att riskerna är olika stora beroende på typen av verksamhet och säkerhetsklass. Myndigheten anger att arbetsmiljöfrågorna är prioriterade, vilket utskottet ser positivt på. Mot den bakgrunden och eftersom det pågår ett kontinuerligt arbete inom Kriminalvården för att minska arbetsmiljöriskerna är utskottet inte berett att göra ett tillkännagivande om att förbjuda ensamarbete vid klientnära arbete på det sätt som begärs i motionerna 2025/26:1477 (S) yrkande 1 och 2025/26:2788 (V) yrkande 27. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller frågan om de intagna kvinnornas situation och behov i kriminalvården konstaterar utskottet att det var stor brist på kvinnoplatser på anstalt under 2025. Det får anses som otillfredsställande att endast 35 av de ca 170 nya fasta platser som planerades för 2025 öppnade. Dock inrättades i december 2025 även 48 kvinnoplatser i säkerhetsklass 1 på Tidaholmsanstalten. Det innebär att kvinnoanstalterna inte längre behöver ta hänsyn till de intagna som behöver högst säkerhet, vilket i sin tur ger större möjligheter till betydelsefull sysselsättning. Utskottet välkomnar att kvinnoanstalterna därmed får liknande förutsättningar som de som finns på anstalter för män i klass 2-anstalt. Utskottet anser att det är viktigt att fortsätta att följa utvecklingen på kvinnoanstalterna men är inte berett att ställa sig bakom det som begärs i motion 2025/26:2788 (V) yrkande 39 om att låta utreda de intagna kvinnornas situation och behov i kriminalvården. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom yrkanden om på vilka platser i landet Kriminalvården bör etablera nya anstalter. Motionerna 2025/26:664 (S), 2025/26:1347 (SD) och 2025/26:3348 (M) avstyrks därför.

Utskottet anser slutligen att det inte framkommit någon anledning att göra något sådant tillkännagivande om arbetsskor för kriminalvårdare som efterfrågas i motion 2025/26:1477 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Kriminalvårdens organisation och kapacitet" i betänkandet, som även gäller punkterna 10, 11, 12, 13, 14 och 15. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar i likhet med tidigare år att överbelagda häkten och anstalter fortfarande är ett stort problem. Det innebär utmaningar på ett antal områden, t.ex. när det gäller säkerhet, arbetsmiljö och det återfallsförebyggande arbetet. Det innebär dessutom en stor utmaning för Kriminalvården att öka antalet fasta platser i den takt som krävs när straffrättsliga och andra reformer genomförs som påverkar antalet intagna i häkten och anstalter. Det är därför positivt att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att möjliggöra Kriminalvårdens fortsatta expansion. En nationell samordnare har tillsatts som ska bedriva ett utåtriktat arbete gentemot bl.a. aktörer inom den kommunala sektorn och på fastighetsmarknaden. Förslag om lagändringar som t.ex. innebär undantag från bestämmelser i plan- och bygglagen för att ordna tillfälliga anstalter och häkten förväntas överlämnas till riksdagen under våren. Vidare pågår det en utredning om en översyn av häkteslagen och fängelselagen som bl.a. ska analysera förutsättningarna för alternativa och tillfälliga platslösningar för att frigöra och skapa fler häktes- och anstaltsplatser och möjliggöra en mer flexibel placering av intagna. Regeringen har härutöver ställt upp tydliga återrapporteringskrav för Kriminalvården när det gäller utvecklingen av platskapaciteten. Specialfastigheter AB är en central aktör när det gäller expansionen av platser, men som framgått ovan har även andra aktörer på fastighetsmarknaden visat intresse för nybyggnation för att möta Kriminalvårdens behov. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl att ge Specialfastigheter AB ett särskilt samhällsuppdrag. Därmed är utskottet inte berett att ställa sig bakom ett initiativ till ett sådant uppdrag på det sätt som begärs i motion 2025/26:3586 (S) yrkande 132. Med hänsyn till de utredningar och uppdrag som regeringen beslutat om och den nya lagstiftning som föreslås för att underlätta kommande nybyggnation saknas det enligt utskottets mening även skäl för riksdagen att göra sådana tillkännagivanden som motionärerna begär i samma motion yrkandena 133–135. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

I och med den platsbrist som råder i såväl häkten som anstalter och den stora expansion som Kriminalvården står inför anser utskottet att det inte är ett hållbart alternativ att återgå till enkelbeläggning som norm inom Kriminalvården. Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:2788 (V) yrkande 26.

När det gäller arbetsmiljörisker i form av hot och våld mot Kriminalvårdens anställda framgår det av myndighetens årsredovisning att riskerna är olika stora beroende på typen av verksamhet och säkerhetsklass. Myndigheten anger att arbetsmiljöfrågorna är prioriterade, vilket utskottet ser positivt på. Mot den bakgrunden och eftersom det pågår ett kontinuerligt arbete inom Kriminalvården för att minska arbetsmiljöriskerna är utskottet inte berett att göra ett tillkännagivande om att förbjuda ensamarbete vid klientnära arbete på det sätt som begärs i motionerna 2025/26:1477 (S) yrkande 1 och 2025/26:2788 (V) yrkande 27. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller frågan om de intagna kvinnornas situation och behov i kriminalvården konstaterar utskottet att det var stor brist på kvinnoplatser på anstalt under 2025. Det får anses som otillfredsställande att endast 35 av de ca 170 nya fasta platser som planerades för 2025 öppnade. Dock inrättades i december 2025 även 48 kvinnoplatser i säkerhetsklass 1 på Tidaholmsanstalten. Det innebär att kvinnoanstalterna inte längre behöver ta hänsyn till de intagna som behöver högst säkerhet, vilket i sin tur ger större möjligheter till betydelsefull sysselsättning. Utskottet välkomnar att kvinnoanstalterna därmed får liknande förutsättningar som de som finns på anstalter för män i klass 2-anstalt. Utskottet anser att det är viktigt att fortsätta att följa utvecklingen på kvinnoanstalterna men är inte berett att ställa sig bakom det som begärs i motion 2025/26:2788 (V) yrkande 39 om att låta utreda de intagna kvinnornas situation och behov i kriminalvården. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom yrkanden om på vilka platser i landet Kriminalvården bör etablera nya anstalter. Motionerna 2025/26:664 (S), 2025/26:1347 (SD) och 2025/26:3348 (M) avstyrks därför.

Utskottet anser slutligen att det inte framkommit någon anledning att göra något sådant tillkännagivande om arbetsskor för kriminalvårdare som efterfrågas i motion 2025/26:1477 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Kriminalvårdens organisation och kapacitet" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 11, 12, 13, 14 och 15. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar i likhet med tidigare år att överbelagda häkten och anstalter fortfarande är ett stort problem. Det innebär utmaningar på ett antal områden, t.ex. när det gäller säkerhet, arbetsmiljö och det återfallsförebyggande arbetet. Det innebär dessutom en stor utmaning för Kriminalvården att öka antalet fasta platser i den takt som krävs när straffrättsliga och andra reformer genomförs som påverkar antalet intagna i häkten och anstalter. Det är därför positivt att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att möjliggöra Kriminalvårdens fortsatta expansion. En nationell samordnare har tillsatts som ska bedriva ett utåtriktat arbete gentemot bl.a. aktörer inom den kommunala sektorn och på fastighetsmarknaden. Förslag om lagändringar som t.ex. innebär undantag från bestämmelser i plan- och bygglagen för att ordna tillfälliga anstalter och häkten förväntas överlämnas till riksdagen under våren. Vidare pågår det en utredning om en översyn av häkteslagen och fängelselagen som bl.a. ska analysera förutsättningarna för alternativa och tillfälliga platslösningar för att frigöra och skapa fler häktes- och anstaltsplatser och möjliggöra en mer flexibel placering av intagna. Regeringen har härutöver ställt upp tydliga återrapporteringskrav för Kriminalvården när det gäller utvecklingen av platskapaciteten. Specialfastigheter AB är en central aktör när det gäller expansionen av platser, men som framgått ovan har även andra aktörer på fastighetsmarknaden visat intresse för nybyggnation för att möta Kriminalvårdens behov. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl att ge Specialfastigheter AB ett särskilt samhällsuppdrag. Därmed är utskottet inte berett att ställa sig bakom ett initiativ till ett sådant uppdrag på det sätt som begärs i motion 2025/26:3586 (S) yrkande 132. Med hänsyn till de utredningar och uppdrag som regeringen beslutat om och den nya lagstiftning som föreslås för att underlätta kommande nybyggnation saknas det enligt utskottets mening även skäl för riksdagen att göra sådana tillkännagivanden som motionärerna begär i samma motion yrkandena 133–135. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

I och med den platsbrist som råder i såväl häkten som anstalter och den stora expansion som Kriminalvården står inför anser utskottet att det inte är ett hållbart alternativ att återgå till enkelbeläggning som norm inom Kriminalvården. Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:2788 (V) yrkande 26.

När det gäller arbetsmiljörisker i form av hot och våld mot Kriminalvårdens anställda framgår det av myndighetens årsredovisning att riskerna är olika stora beroende på typen av verksamhet och säkerhetsklass. Myndigheten anger att arbetsmiljöfrågorna är prioriterade, vilket utskottet ser positivt på. Mot den bakgrunden och eftersom det pågår ett kontinuerligt arbete inom Kriminalvården för att minska arbetsmiljöriskerna är utskottet inte berett att göra ett tillkännagivande om att förbjuda ensamarbete vid klientnära arbete på det sätt som begärs i motionerna 2025/26:1477 (S) yrkande 1 och 2025/26:2788 (V) yrkande 27. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller frågan om de intagna kvinnornas situation och behov i kriminalvården konstaterar utskottet att det var stor brist på kvinnoplatser på anstalt under 2025. Det får anses som otillfredsställande att endast 35 av de ca 170 nya fasta platser som planerades för 2025 öppnade. Dock inrättades i december 2025 även 48 kvinnoplatser i säkerhetsklass 1 på Tidaholmsanstalten. Det innebär att kvinnoanstalterna inte längre behöver ta hänsyn till de intagna som behöver högst säkerhet, vilket i sin tur ger större möjligheter till betydelsefull sysselsättning. Utskottet välkomnar att kvinnoanstalterna därmed får liknande förutsättningar som de som finns på anstalter för män i klass 2-anstalt. Utskottet anser att det är viktigt att fortsätta att följa utvecklingen på kvinnoanstalterna men är inte berett att ställa sig bakom det som begärs i motion 2025/26:2788 (V) yrkande 39 om att låta utreda de intagna kvinnornas situation och behov i kriminalvården. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom yrkanden om på vilka platser i landet Kriminalvården bör etablera nya anstalter. Motionerna 2025/26:664 (S), 2025/26:1347 (SD) och 2025/26:3348 (M) avstyrks därför.

Utskottet anser slutligen att det inte framkommit någon anledning att göra något sådant tillkännagivande om arbetsskor för kriminalvårdare som efterfrågas i motion 2025/26:1477 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Kriminalvårdens organisation och kapacitet" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11, 13, 14 och 15. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar i likhet med tidigare år att överbelagda häkten och anstalter fortfarande är ett stort problem. Det innebär utmaningar på ett antal områden, t.ex. när det gäller säkerhet, arbetsmiljö och det återfallsförebyggande arbetet. Det innebär dessutom en stor utmaning för Kriminalvården att öka antalet fasta platser i den takt som krävs när straffrättsliga och andra reformer genomförs som påverkar antalet intagna i häkten och anstalter. Det är därför positivt att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att möjliggöra Kriminalvårdens fortsatta expansion. En nationell samordnare har tillsatts som ska bedriva ett utåtriktat arbete gentemot bl.a. aktörer inom den kommunala sektorn och på fastighetsmarknaden. Förslag om lagändringar som t.ex. innebär undantag från bestämmelser i plan- och bygglagen för att ordna tillfälliga anstalter och häkten förväntas överlämnas till riksdagen under våren. Vidare pågår det en utredning om en översyn av häkteslagen och fängelselagen som bl.a. ska analysera förutsättningarna för alternativa och tillfälliga platslösningar för att frigöra och skapa fler häktes- och anstaltsplatser och möjliggöra en mer flexibel placering av intagna. Regeringen har härutöver ställt upp tydliga återrapporteringskrav för Kriminalvården när det gäller utvecklingen av platskapaciteten. Specialfastigheter AB är en central aktör när det gäller expansionen av platser, men som framgått ovan har även andra aktörer på fastighetsmarknaden visat intresse för nybyggnation för att möta Kriminalvårdens behov. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl att ge Specialfastigheter AB ett särskilt samhällsuppdrag. Därmed är utskottet inte berett att ställa sig bakom ett initiativ till ett sådant uppdrag på det sätt som begärs i motion 2025/26:3586 (S) yrkande 132. Med hänsyn till de utredningar och uppdrag som regeringen beslutat om och den nya lagstiftning som föreslås för att underlätta kommande nybyggnation saknas det enligt utskottets mening även skäl för riksdagen att göra sådana tillkännagivanden som motionärerna begär i samma motion yrkandena 133–135. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

I och med den platsbrist som råder i såväl häkten som anstalter och den stora expansion som Kriminalvården står inför anser utskottet att det inte är ett hållbart alternativ att återgå till enkelbeläggning som norm inom Kriminalvården. Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:2788 (V) yrkande 26.

När det gäller arbetsmiljörisker i form av hot och våld mot Kriminalvårdens anställda framgår det av myndighetens årsredovisning att riskerna är olika stora beroende på typen av verksamhet och säkerhetsklass. Myndigheten anger att arbetsmiljöfrågorna är prioriterade, vilket utskottet ser positivt på. Mot den bakgrunden och eftersom det pågår ett kontinuerligt arbete inom Kriminalvården för att minska arbetsmiljöriskerna är utskottet inte berett att göra ett tillkännagivande om att förbjuda ensamarbete vid klientnära arbete på det sätt som begärs i motionerna 2025/26:1477 (S) yrkande 1 och 2025/26:2788 (V) yrkande 27. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller frågan om de intagna kvinnornas situation och behov i kriminalvården konstaterar utskottet att det var stor brist på kvinnoplatser på anstalt under 2025. Det får anses som otillfredsställande att endast 35 av de ca 170 nya fasta platser som planerades för 2025 öppnade. Dock inrättades i december 2025 även 48 kvinnoplatser i säkerhetsklass 1 på Tidaholmsanstalten. Det innebär att kvinnoanstalterna inte längre behöver ta hänsyn till de intagna som behöver högst säkerhet, vilket i sin tur ger större möjligheter till betydelsefull sysselsättning. Utskottet välkomnar att kvinnoanstalterna därmed får liknande förutsättningar som de som finns på anstalter för män i klass 2-anstalt. Utskottet anser att det är viktigt att fortsätta att följa utvecklingen på kvinnoanstalterna men är inte berett att ställa sig bakom det som begärs i motion 2025/26:2788 (V) yrkande 39 om att låta utreda de intagna kvinnornas situation och behov i kriminalvården. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom yrkanden om på vilka platser i landet Kriminalvården bör etablera nya anstalter. Motionerna 2025/26:664 (S), 2025/26:1347 (SD) och 2025/26:3348 (M) avstyrks därför.

Utskottet anser slutligen att det inte framkommit någon anledning att göra något sådant tillkännagivande om arbetsskor för kriminalvårdare som efterfrågas i motion 2025/26:1477 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Kriminalvårdens organisation och kapacitet" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11, 12, 14 och 15. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar i likhet med tidigare år att överbelagda häkten och anstalter fortfarande är ett stort problem. Det innebär utmaningar på ett antal områden, t.ex. när det gäller säkerhet, arbetsmiljö och det återfallsförebyggande arbetet. Det innebär dessutom en stor utmaning för Kriminalvården att öka antalet fasta platser i den takt som krävs när straffrättsliga och andra reformer genomförs som påverkar antalet intagna i häkten och anstalter. Det är därför positivt att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att möjliggöra Kriminalvårdens fortsatta expansion. En nationell samordnare har tillsatts som ska bedriva ett utåtriktat arbete gentemot bl.a. aktörer inom den kommunala sektorn och på fastighetsmarknaden. Förslag om lagändringar som t.ex. innebär undantag från bestämmelser i plan- och bygglagen för att ordna tillfälliga anstalter och häkten förväntas överlämnas till riksdagen under våren. Vidare pågår det en utredning om en översyn av häkteslagen och fängelselagen som bl.a. ska analysera förutsättningarna för alternativa och tillfälliga platslösningar för att frigöra och skapa fler häktes- och anstaltsplatser och möjliggöra en mer flexibel placering av intagna. Regeringen har härutöver ställt upp tydliga återrapporteringskrav för Kriminalvården när det gäller utvecklingen av platskapaciteten. Specialfastigheter AB är en central aktör när det gäller expansionen av platser, men som framgått ovan har även andra aktörer på fastighetsmarknaden visat intresse för nybyggnation för att möta Kriminalvårdens behov. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl att ge Specialfastigheter AB ett särskilt samhällsuppdrag. Därmed är utskottet inte berett att ställa sig bakom ett initiativ till ett sådant uppdrag på det sätt som begärs i motion 2025/26:3586 (S) yrkande 132. Med hänsyn till de utredningar och uppdrag som regeringen beslutat om och den nya lagstiftning som föreslås för att underlätta kommande nybyggnation saknas det enligt utskottets mening även skäl för riksdagen att göra sådana tillkännagivanden som motionärerna begär i samma motion yrkandena 133–135. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

I och med den platsbrist som råder i såväl häkten som anstalter och den stora expansion som Kriminalvården står inför anser utskottet att det inte är ett hållbart alternativ att återgå till enkelbeläggning som norm inom Kriminalvården. Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:2788 (V) yrkande 26.

När det gäller arbetsmiljörisker i form av hot och våld mot Kriminalvårdens anställda framgår det av myndighetens årsredovisning att riskerna är olika stora beroende på typen av verksamhet och säkerhetsklass. Myndigheten anger att arbetsmiljöfrågorna är prioriterade, vilket utskottet ser positivt på. Mot den bakgrunden och eftersom det pågår ett kontinuerligt arbete inom Kriminalvården för att minska arbetsmiljöriskerna är utskottet inte berett att göra ett tillkännagivande om att förbjuda ensamarbete vid klientnära arbete på det sätt som begärs i motionerna 2025/26:1477 (S) yrkande 1 och 2025/26:2788 (V) yrkande 27. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller frågan om de intagna kvinnornas situation och behov i kriminalvården konstaterar utskottet att det var stor brist på kvinnoplatser på anstalt under 2025. Det får anses som otillfredsställande att endast 35 av de ca 170 nya fasta platser som planerades för 2025 öppnade. Dock inrättades i december 2025 även 48 kvinnoplatser i säkerhetsklass 1 på Tidaholmsanstalten. Det innebär att kvinnoanstalterna inte längre behöver ta hänsyn till de intagna som behöver högst säkerhet, vilket i sin tur ger större möjligheter till betydelsefull sysselsättning. Utskottet välkomnar att kvinnoanstalterna därmed får liknande förutsättningar som de som finns på anstalter för män i klass 2-anstalt. Utskottet anser att det är viktigt att fortsätta att följa utvecklingen på kvinnoanstalterna men är inte berett att ställa sig bakom det som begärs i motion 2025/26:2788 (V) yrkande 39 om att låta utreda de intagna kvinnornas situation och behov i kriminalvården. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom yrkanden om på vilka platser i landet Kriminalvården bör etablera nya anstalter. Motionerna 2025/26:664 (S), 2025/26:1347 (SD) och 2025/26:3348 (M) avstyrks därför.

Utskottet anser slutligen att det inte framkommit någon anledning att göra något sådant tillkännagivande om arbetsskor för kriminalvårdare som efterfrågas i motion 2025/26:1477 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Kriminalvårdens organisation och kapacitet" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11, 12, 13 och 15. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar i likhet med tidigare år att överbelagda häkten och anstalter fortfarande är ett stort problem. Det innebär utmaningar på ett antal områden, t.ex. när det gäller säkerhet, arbetsmiljö och det återfallsförebyggande arbetet. Det innebär dessutom en stor utmaning för Kriminalvården att öka antalet fasta platser i den takt som krävs när straffrättsliga och andra reformer genomförs som påverkar antalet intagna i häkten och anstalter. Det är därför positivt att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att möjliggöra Kriminalvårdens fortsatta expansion. En nationell samordnare har tillsatts som ska bedriva ett utåtriktat arbete gentemot bl.a. aktörer inom den kommunala sektorn och på fastighetsmarknaden. Förslag om lagändringar som t.ex. innebär undantag från bestämmelser i plan- och bygglagen för att ordna tillfälliga anstalter och häkten förväntas överlämnas till riksdagen under våren. Vidare pågår det en utredning om en översyn av häkteslagen och fängelselagen som bl.a. ska analysera förutsättningarna för alternativa och tillfälliga platslösningar för att frigöra och skapa fler häktes- och anstaltsplatser och möjliggöra en mer flexibel placering av intagna. Regeringen har härutöver ställt upp tydliga återrapporteringskrav för Kriminalvården när det gäller utvecklingen av platskapaciteten. Specialfastigheter AB är en central aktör när det gäller expansionen av platser, men som framgått ovan har även andra aktörer på fastighetsmarknaden visat intresse för nybyggnation för att möta Kriminalvårdens behov. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns skäl att ge Specialfastigheter AB ett särskilt samhällsuppdrag. Därmed är utskottet inte berett att ställa sig bakom ett initiativ till ett sådant uppdrag på det sätt som begärs i motion 2025/26:3586 (S) yrkande 132. Med hänsyn till de utredningar och uppdrag som regeringen beslutat om och den nya lagstiftning som föreslås för att underlätta kommande nybyggnation saknas det enligt utskottets mening även skäl för riksdagen att göra sådana tillkännagivanden som motionärerna begär i samma motion yrkandena 133–135. Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

I och med den platsbrist som råder i såväl häkten som anstalter och den stora expansion som Kriminalvården står inför anser utskottet att det inte är ett hållbart alternativ att återgå till enkelbeläggning som norm inom Kriminalvården. Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:2788 (V) yrkande 26.

När det gäller arbetsmiljörisker i form av hot och våld mot Kriminalvårdens anställda framgår det av myndighetens årsredovisning att riskerna är olika stora beroende på typen av verksamhet och säkerhetsklass. Myndigheten anger att arbetsmiljöfrågorna är prioriterade, vilket utskottet ser positivt på. Mot den bakgrunden och eftersom det pågår ett kontinuerligt arbete inom Kriminalvården för att minska arbetsmiljöriskerna är utskottet inte berett att göra ett tillkännagivande om att förbjuda ensamarbete vid klientnära arbete på det sätt som begärs i motionerna 2025/26:1477 (S) yrkande 1 och 2025/26:2788 (V) yrkande 27. Motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller frågan om de intagna kvinnornas situation och behov i kriminalvården konstaterar utskottet att det var stor brist på kvinnoplatser på anstalt under 2025. Det får anses som otillfredsställande att endast 35 av de ca 170 nya fasta platser som planerades för 2025 öppnade. Dock inrättades i december 2025 även 48 kvinnoplatser i säkerhetsklass 1 på Tidaholmsanstalten. Det innebär att kvinnoanstalterna inte längre behöver ta hänsyn till de intagna som behöver högst säkerhet, vilket i sin tur ger större möjligheter till betydelsefull sysselsättning. Utskottet välkomnar att kvinnoanstalterna därmed får liknande förutsättningar som de som finns på anstalter för män i klass 2-anstalt. Utskottet anser att det är viktigt att fortsätta att följa utvecklingen på kvinnoanstalterna men är inte berett att ställa sig bakom det som begärs i motion 2025/26:2788 (V) yrkande 39 om att låta utreda de intagna kvinnornas situation och behov i kriminalvården. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom yrkanden om på vilka platser i landet Kriminalvården bör etablera nya anstalter. Motionerna 2025/26:664 (S), 2025/26:1347 (SD) och 2025/26:3348 (M) avstyrks därför.

Utskottet anser slutligen att det inte framkommit någon anledning att göra något sådant tillkännagivande om arbetsskor för kriminalvårdare som efterfrågas i motion 2025/26:1477 (S) yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks.

Ur avsnittet "Kriminalvårdens organisation och kapacitet" i betänkandet, som även gäller punkterna 9, 10, 11, 12, 13 och 14. Läs betänkandet

Utskottet anser att det inte finns skäl att göra en översyn av reglerna om överförande av straffverkställighet på det sätt som efterfrågas i motion 2025/26:1682 (M). Utskottet föreslår därför att motionsyrkandet avslås.

Ur avsnittet "Överförande av straffverkställighet" i betänkandet. Läs betänkandet

Den 1 januari i år trädde ny lagstiftning i kraft när det gäller bl.a. villkorlig frigivning, prövotid och övervakning. I den del som rör hur stor andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske införs reformen stegvis. I och med att reglerna för villkorlig frigivning varit föremål för en översyn och ny lagstiftning nyligen kommit på plats anser utskottet att det inte finns skäl att ta initiativ till en sådan förändring av dessa regler som begärs i motion 2025/26:1560 (KD) yrkande 4. Utskottet föreslår därför att motionsyrkandet avslås.

Mot bakgrund den reform som genomförts saknas det även skäl att göra ett sådant tillkännagivande om att ta bort möjligheten till villkorlig frigivning för personer som återfaller i brott som efterfrågas i motion 2025/26:3253 (M). Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslagen om olika slags övervakning av och särskilda villkor för personer som dömts för sexualbrott mot barn. Motionerna 2025/26:3377 (M) och 2025/26:3384 (M) avstyrks därför.

Ur avsnittet "Villkorlig frigivning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 18 och 19. Läs betänkandet

Den 1 januari i år trädde ny lagstiftning i kraft när det gäller bl.a. villkorlig frigivning, prövotid och övervakning. I den del som rör hur stor andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske införs reformen stegvis. I och med att reglerna för villkorlig frigivning varit föremål för en översyn och ny lagstiftning nyligen kommit på plats anser utskottet att det inte finns skäl att ta initiativ till en sådan förändring av dessa regler som begärs i motion 2025/26:1560 (KD) yrkande 4. Utskottet föreslår därför att motionsyrkandet avslås.

Mot bakgrund den reform som genomförts saknas det även skäl att göra ett sådant tillkännagivande om att ta bort möjligheten till villkorlig frigivning för personer som återfaller i brott som efterfrågas i motion 2025/26:3253 (M). Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslagen om olika slags övervakning av och särskilda villkor för personer som dömts för sexualbrott mot barn. Motionerna 2025/26:3377 (M) och 2025/26:3384 (M) avstyrks därför.

Ur avsnittet "Villkorlig frigivning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 17 och 19. Läs betänkandet

Den 1 januari i år trädde ny lagstiftning i kraft när det gäller bl.a. villkorlig frigivning, prövotid och övervakning. I den del som rör hur stor andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske införs reformen stegvis. I och med att reglerna för villkorlig frigivning varit föremål för en översyn och ny lagstiftning nyligen kommit på plats anser utskottet att det inte finns skäl att ta initiativ till en sådan förändring av dessa regler som begärs i motion 2025/26:1560 (KD) yrkande 4. Utskottet föreslår därför att motionsyrkandet avslås.

Mot bakgrund den reform som genomförts saknas det även skäl att göra ett sådant tillkännagivande om att ta bort möjligheten till villkorlig frigivning för personer som återfaller i brott som efterfrågas i motion 2025/26:3253 (M). Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslagen om olika slags övervakning av och särskilda villkor för personer som dömts för sexualbrott mot barn. Motionerna 2025/26:3377 (M) och 2025/26:3384 (M) avstyrks därför.

Ur avsnittet "Villkorlig frigivning m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 17 och 18. Läs betänkandet

Utskottet anser att det inte har framkommit någon anledning att göra några sådana tillkännagivanden om ändringar i passlagen och förordningen om nationellt identitetskort som efterfrågas i motion 2025/26:2411 (SD) yrkandena 1–3. Motionsyrkandena avstyrks.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget om att skärpa påföljden vid avvikelse från verkställighet med elektronisk övervakning, och motion 2025/26:2412 (SD) avstyrks därför.

Ur avsnittet "Verkställighet utanför anstalt med elektronisk övervakning" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:JuU11, 2022/23:JuU13, 2023/24:JuU17, 2024/25:JuU14 och 2024/25:JuU19. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Trygghetsberedningens förslag, punkt 1 (S, V, C, MP)

av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C), Ulrika Westerlund (MP) och Sanna Backeskog (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 96 och 97.

Ställningstagande

I mars 2020 tillsattes Trygghetsberedningen, som hade i uppdrag att bistå regeringen med underlag till utformningen av en kunskapsbaserad och brett förankrad kriminalpolitik. I beredningen deltog samtliga riksdagens partier. Beredningen har överlämnat tre betänkanden till regeringen, som därefter har varit ute på remiss.

Vi står bakom Trygghetsberedningens arbete och ser det som viktigt att regeringen nu också tar beredningens förslag vidare. Förslagen är förankrade i såväl forskning som erfarenhet och det är en styrka att de har brett stöd i Sveriges riksdag. Särskilt angelägna förslag gäller förbättrad tillgänglighet till återfallsförebyggande hälso- och sjukvård, en förstärkt samverkan för unga lagöverträdare samt åtgärder för att förbättra de intagnas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen bör agera skyndsamt för att förslagen genomförs.

2.

En sammanhållen vårdkedja, punkt 2 (S, MP)

av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Ulrika Westerlund (MP) och Sanna Backeskog (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 140.

Ställningstagande

Kriminalvården ansvarar för Sveriges fängelser, frivård och häkten. Att myndigheten fungerar väl är en förutsättning för att dessa verksamheter ska kunna fylla sin helt grundläggande funktion i det svenska rättsväsendet. Ytterst handlar det om att skydda samhället medan dömda personer avtjänar sina straff och förbereds för ett liv i frihet. Traditionellt har den svenska kriminalvården varit ett internationellt föredöme tack vare sin förmåga att verkställa straff och samtidigt säkerställa att de intagna använder tiden på anstalt för att komma ”bättre ut”.

Vi anser att Kriminalvårdens behandlingsverksamhet har en avgörande betydelse för att förebygga återfall i brott och att det är viktigt med ett högt deltagande. Samtidigt behöver klienten, om grundorsaken till brotten har varit beroendesjukdomar, neuropsykiatriska tillstånd eller samsjuklighet även kunna garanteras en sammanhållen vårdkedja. Det är tydligt att den återfallsförebyggande hälso- och sjukvården behöver stärkas och att den måste hållas samman på ett bättre sätt från verkställighetens start i anstalt till frivård, inslussning och vidare ut i det fria livet i samhället, detta för att de som avtjänat sitt straff ska kunna skapa sig ett gott liv fritt från kriminalitet.

3.

Åtgärder i samband med permission eller frigivning, punkt 3 (S)

av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S) och Sanna Backeskog (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 60 och 61 samt

2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 21.

Ställningstagande

När det gäller Kriminalvårdens, oftast mycket kvalificerade, riskbedömningar inför permission och frigivning har det uppmärksammats att dessa inte alltid når polisen. För att avhjälpa det problemet anser vi att Kriminalvården och polisen bör ges i uppdrag att ta fram en standardiserad ordning som innebär att uppgifter om gärningspersonens vistelse och rehabilitering, permissioner och släppdatum alltid når polisen. Vidare bör polisen få i uppdrag att hålla obligatoriska s.k. ”släppsamtal” med gärningspersonen och i samverkan med socialtjänsten erbjuda vidare rehabilitering.

4.

Ett nationellt avhopparprogram för kvinnor, punkt 7 (V, C, MP)

av Gudrun Nordborg (V), Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 4.

Ställningstagande

Kvinnors roll i de kriminella gängen skiljer sig ofta från männens. Det är inte ovanligt att kvinnor kan vara både förövare och offer. De används för att transportera vapen, sprängmedel, pengar och narkotika men kan också användas som lockbete för att lura måltavlor till en viss plats. Kvinnors kroppar används som handelsvara och kvinnor utnyttjas sexuellt för att reglera skulder mellan kriminella män. Bilden av kvinnor inom de kriminella kretsarna är mångfasetterad och innefattar såväl de som gjort ett aktivt val som de som hamnat där på grund av t.ex. familje-, kärleks- eller vänskapsrelationer. Hotbilden kan vara särskilt svår för en kvinna som lämnar sin kriminella man eller som tar avstånd från en kriminell familjemedlem. Att besluta sig för att lämna ett liv med insyn i gängen är oftast komplext och svårt. Om det finns barn med i bilden blir situationen än mer problematisk. För att möjliggöra för kvinnor att ta sig ur den kriminella miljön på ett säkert, anpassat och effektivt sätt måste samhället ta ansvar för att det finns rätt resurser och rätt kompetens för att hantera situationen. Ett avhopparprogram som är anpassat för kvinnor är därför en nödvändighet. Vid utformningen bör man självklart ta med viktiga lärdomar och bästa praxis från de avhopparprogram för män som finns, men den problematik som är typisk för män kan inte vara vägledande. Det är av central betydelse att ett avhopparprogram för kvinnor inte ses som ett särskilt program utan som ett av flera (för män, för unga män, för kvinnor etc.).

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet