Polisfrågor

Utskottet kan konstatera att Polismyndigheten de senaste åren har fått både resurser och nya verktyg för att bl.a. förebygga den organiserade brottsligheten i en omfattning som inte setts tidigare. Det är glädjande att ta del av rapporter om att dessa satsningar verkar göra skillnad. Även andra myndigheters arbete bör i det sammanhanget framhållas, inte minst när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Trots att det återstår mycket arbete för att trycka tillbaka denna typ av brottslighet är det enligt utskottet positivt att det finns siffror som talar för att utvecklingen går åt rätt håll och att rättsväsendet fortsätter att kraftsamla mot den organiserade brottsligheten. Samtidigt måste det finnas ett fokus på att förebygga och bekämpa andra brott, inte minst våld i nära relation. Av redogörelsen ovan framgår det att även denna typ av brottslighet är uppmärksammad av regeringen och Polismyndigheten. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3581 (C) yrkande 6 och 2025/26:3586 (S) yrkandena 2–4.

Ur avsnittet "Polisens uppdrag och mål" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 4, 7, 9, 10, 17, 20 och 21. Läs betänkandet

En viktig del i kampen mot organiserad brottslighet är bekämpandet av den kriminella ekonomin. Utskottet ser därför positivt på det arbete som görs på området. Som regeringen fastslagit innefattar detta arbete att inte avveckla Ekobrottsmyndigheten utan att förbättra och effektivisera dess verksamhet. Utskottet anser att motion 2025/26:3586 (S) yrkande 131 därmed åtminstone delvis är tillgodosedd och bör avslås. Med hänsyn till det arbete som görs på området avstyrks även motionerna 2025/26:3553 (S) yrkande 16 och 2025/26:3559 (S) yrkande 13.

När det gäller polisens arbete mot kriminalitet i onlinemiljö kan utskottet konstatera att frågan är uppmärksammad och att regeringen har gett både polisen och andra myndigheter i uppdrag som syftar till att effektivisera detta arbete. Utskottet finner därför inte skäl att ställa sig bakom motion 2025/26:3586 (S) yrkande 126, som därmed avstyrks.

Utskottet anser inte att det framkommit skäl för att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:363 (SD) och 2025/26:3256 (M) om sjöpolis och polisens insynsråd, vilka därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Polismyndighetens organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 5 och 6. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att Polismyndigheten de senaste åren har fått både resurser och nya verktyg för att bl.a. förebygga den organiserade brottsligheten i en omfattning som inte setts tidigare. Det är glädjande att ta del av rapporter om att dessa satsningar verkar göra skillnad. Även andra myndigheters arbete bör i det sammanhanget framhållas, inte minst när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Trots att det återstår mycket arbete för att trycka tillbaka denna typ av brottslighet är det enligt utskottet positivt att det finns siffror som talar för att utvecklingen går åt rätt håll och att rättsväsendet fortsätter att kraftsamla mot den organiserade brottsligheten. Samtidigt måste det finnas ett fokus på att förebygga och bekämpa andra brott, inte minst våld i nära relation. Av redogörelsen ovan framgår det att även denna typ av brottslighet är uppmärksammad av regeringen och Polismyndigheten. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3581 (C) yrkande 6 och 2025/26:3586 (S) yrkandena 2–4.

Ur avsnittet "Polisens uppdrag och mål" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 7, 9, 10, 17, 20 och 21. Läs betänkandet

En viktig del i kampen mot organiserad brottslighet är bekämpandet av den kriminella ekonomin. Utskottet ser därför positivt på det arbete som görs på området. Som regeringen fastslagit innefattar detta arbete att inte avveckla Ekobrottsmyndigheten utan att förbättra och effektivisera dess verksamhet. Utskottet anser att motion 2025/26:3586 (S) yrkande 131 därmed åtminstone delvis är tillgodosedd och bör avslås. Med hänsyn till det arbete som görs på området avstyrks även motionerna 2025/26:3553 (S) yrkande 16 och 2025/26:3559 (S) yrkande 13.

När det gäller polisens arbete mot kriminalitet i onlinemiljö kan utskottet konstatera att frågan är uppmärksammad och att regeringen har gett både polisen och andra myndigheter i uppdrag som syftar till att effektivisera detta arbete. Utskottet finner därför inte skäl att ställa sig bakom motion 2025/26:3586 (S) yrkande 126, som därmed avstyrks.

Utskottet anser inte att det framkommit skäl för att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:363 (SD) och 2025/26:3256 (M) om sjöpolis och polisens insynsråd, vilka därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Polismyndighetens organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 6. Läs betänkandet

En viktig del i kampen mot organiserad brottslighet är bekämpandet av den kriminella ekonomin. Utskottet ser därför positivt på det arbete som görs på området. Som regeringen fastslagit innefattar detta arbete att inte avveckla Ekobrottsmyndigheten utan att förbättra och effektivisera dess verksamhet. Utskottet anser att motion 2025/26:3586 (S) yrkande 131 därmed åtminstone delvis är tillgodosedd och bör avslås. Med hänsyn till det arbete som görs på området avstyrks även motionerna 2025/26:3553 (S) yrkande 16 och 2025/26:3559 (S) yrkande 13.

När det gäller polisens arbete mot kriminalitet i onlinemiljö kan utskottet konstatera att frågan är uppmärksammad och att regeringen har gett både polisen och andra myndigheter i uppdrag som syftar till att effektivisera detta arbete. Utskottet finner därför inte skäl att ställa sig bakom motion 2025/26:3586 (S) yrkande 126, som därmed avstyrks.

Utskottet anser inte att det framkommit skäl för att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:363 (SD) och 2025/26:3256 (M) om sjöpolis och polisens insynsråd, vilka därmed avstyrks.

Ur avsnittet "Polismyndighetens organisation" i betänkandet, som även gäller punkterna 3 och 5. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att Polismyndigheten de senaste åren har fått både resurser och nya verktyg för att bl.a. förebygga den organiserade brottsligheten i en omfattning som inte setts tidigare. Det är glädjande att ta del av rapporter om att dessa satsningar verkar göra skillnad. Även andra myndigheters arbete bör i det sammanhanget framhållas, inte minst när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Trots att det återstår mycket arbete för att trycka tillbaka denna typ av brottslighet är det enligt utskottet positivt att det finns siffror som talar för att utvecklingen går åt rätt håll och att rättsväsendet fortsätter att kraftsamla mot den organiserade brottsligheten. Samtidigt måste det finnas ett fokus på att förebygga och bekämpa andra brott, inte minst våld i nära relation. Av redogörelsen ovan framgår det att även denna typ av brottslighet är uppmärksammad av regeringen och Polismyndigheten. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3581 (C) yrkande 6 och 2025/26:3586 (S) yrkandena 2–4.

Ur avsnittet "Polisens uppdrag och mål" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 9, 10, 17, 20 och 21. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att Polismyndigheten de senaste åren har fått både resurser och nya verktyg för att bl.a. förebygga den organiserade brottsligheten i en omfattning som inte setts tidigare. Det är glädjande att ta del av rapporter om att dessa satsningar verkar göra skillnad. Även andra myndigheters arbete bör i det sammanhanget framhållas, inte minst när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Trots att det återstår mycket arbete för att trycka tillbaka denna typ av brottslighet är det enligt utskottet positivt att det finns siffror som talar för att utvecklingen går åt rätt håll och att rättsväsendet fortsätter att kraftsamla mot den organiserade brottsligheten. Samtidigt måste det finnas ett fokus på att förebygga och bekämpa andra brott, inte minst våld i nära relation. Av redogörelsen ovan framgår det att även denna typ av brottslighet är uppmärksammad av regeringen och Polismyndigheten. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3581 (C) yrkande 6 och 2025/26:3586 (S) yrkandena 2–4.

Ur avsnittet "Polisens uppdrag och mål" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 7, 10, 17, 20 och 21. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att Polismyndigheten de senaste åren har fått både resurser och nya verktyg för att bl.a. förebygga den organiserade brottsligheten i en omfattning som inte setts tidigare. Det är glädjande att ta del av rapporter om att dessa satsningar verkar göra skillnad. Även andra myndigheters arbete bör i det sammanhanget framhållas, inte minst när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Trots att det återstår mycket arbete för att trycka tillbaka denna typ av brottslighet är det enligt utskottet positivt att det finns siffror som talar för att utvecklingen går åt rätt håll och att rättsväsendet fortsätter att kraftsamla mot den organiserade brottsligheten. Samtidigt måste det finnas ett fokus på att förebygga och bekämpa andra brott, inte minst våld i nära relation. Av redogörelsen ovan framgår det att även denna typ av brottslighet är uppmärksammad av regeringen och Polismyndigheten. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3581 (C) yrkande 6 och 2025/26:3586 (S) yrkandena 2–4.

Ur avsnittet "Polisens uppdrag och mål" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 7, 9, 17, 20 och 21. Läs betänkandet

När det gäller användningen av hemliga tvångsmedel har regeringen de senaste åren genomfört flera reformer som utökat myndigheternas möjligheter att använda sådana tvångsmedel, och det pågår för närvarande en översyn av reglerna om hemliga tvångsmedel som bl.a. har till syfte att åstadkomma en mer effektiv och tydlig reglering och samtidigt förbättra möjligheterna att använda tvångsmedlen i brottsbekämpningen. Vidare har partiledarna för Tidöpartierna helt nyligen aviserat att en utredare ska få i uppdrag att se över möjligheten för polisen att använda hemliga tvångsmedel i arbetet mot våld i nära relationer. Med hänvisning till det pågående och aviserade arbetet med frågan avstyrks motion 2025/26:3586 (S) yrkande 129.

Som framgår av redogörelsen ovan bereds för närvarande en promemoria inom Regeringskansliet med förslag om att kunna beordra nedtagandet av annonser om kriminella uppdrag. Motion 2025/26:3586 (S) yrkande 19 avstyrks därför.

Av redogörelsen ovan framgår det vidare att ett förslag i Narkotikautredningens slutbetänkande om att ge Polismyndigheten i uppdrag att se över användningen av rapporteftergift vid misstänkt eget bruk bereds inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte skäl att föregå det arbetet. Motion 2025/26:505 (MP) yrkande 2 avstyrks.

Utskottet konstaterar att det redan i dag är möjligt att omhänderta djur enligt nuvarande förverkandelagstiftning. Därtill bereds lagförslag inom Regeringskansliet som syftar till att ytterligare effektivisera arbetet med tillgångsinriktad brottsbekämpning. Utskottet anser därmed att motion 2025/26:3001 (M) bör avslås.

När det slutligen gäller möjligheten att omhänderta båtnycklar noterar utskottet att när bestämmelserna om sjöfylleri utvärderades bedömdes det inte finnas något behov av ändringar i denna lagstiftning. Utskottet finner inte att det som anförts i motion 2025/26:692 (L) leder till någon annan bedömning. Motionen avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Polisens befogenheter och arbetsmetoder" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 13. Läs betänkandet

När det gäller användningen av hemliga tvångsmedel har regeringen de senaste åren genomfört flera reformer som utökat myndigheternas möjligheter att använda sådana tvångsmedel, och det pågår för närvarande en översyn av reglerna om hemliga tvångsmedel som bl.a. har till syfte att åstadkomma en mer effektiv och tydlig reglering och samtidigt förbättra möjligheterna att använda tvångsmedlen i brottsbekämpningen. Vidare har partiledarna för Tidöpartierna helt nyligen aviserat att en utredare ska få i uppdrag att se över möjligheten för polisen att använda hemliga tvångsmedel i arbetet mot våld i nära relationer. Med hänvisning till det pågående och aviserade arbetet med frågan avstyrks motion 2025/26:3586 (S) yrkande 129.

Som framgår av redogörelsen ovan bereds för närvarande en promemoria inom Regeringskansliet med förslag om att kunna beordra nedtagandet av annonser om kriminella uppdrag. Motion 2025/26:3586 (S) yrkande 19 avstyrks därför.

Av redogörelsen ovan framgår det vidare att ett förslag i Narkotikautredningens slutbetänkande om att ge Polismyndigheten i uppdrag att se över användningen av rapporteftergift vid misstänkt eget bruk bereds inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte skäl att föregå det arbetet. Motion 2025/26:505 (MP) yrkande 2 avstyrks.

Utskottet konstaterar att det redan i dag är möjligt att omhänderta djur enligt nuvarande förverkandelagstiftning. Därtill bereds lagförslag inom Regeringskansliet som syftar till att ytterligare effektivisera arbetet med tillgångsinriktad brottsbekämpning. Utskottet anser därmed att motion 2025/26:3001 (M) bör avslås.

När det slutligen gäller möjligheten att omhänderta båtnycklar noterar utskottet att när bestämmelserna om sjöfylleri utvärderades bedömdes det inte finnas något behov av ändringar i denna lagstiftning. Utskottet finner inte att det som anförts i motion 2025/26:692 (L) leder till någon annan bedömning. Motionen avstyrks därmed.

Ur avsnittet "Polisens befogenheter och arbetsmetoder" i betänkandet, som även gäller punkterna 11 och 12. Läs betänkandet

Kroppsburna kameror kan vara ett viktigt verktyg för polisen, och utskottet noterar att samtliga poliser i yttre tjänst har utrustats med sådana kameror. Även om användningen inte regleras av KBL kan andra bestämmelser om personuppgiftsbehandling aktualiseras, och det är därför viktigt att det finns riktlinjer och rutiner för hur kamerorna används. Det är därför positivt att Polismyndigheten har tagit fram sådana riktlinjer. Utskottet ser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ i enlighet med motion 2025/26:904 yrkandena 1–4 om polisens användning av kroppsburna kameror. Det finns inte heller skäl att bifalla motion 2025/26:3396 (M) yrkandena 1–3 om kroppsburna kameror till andra yrkeskategorier.

Som justitieministern anfört bör de nya bestämmelserna om informationsutbyte mellan myndigheter möjliggöra att polisen kan få del av data från kommuners bullerkameror. Därmed får motionerna 2025/26:701 (L) yrkande 1, 2025/26:765 (S), 2025/26:3063 (M) yrkande 5 och 2025/26:3540 (MP) yrkandena 1 och 2 åtminstone delvis anses tillgodosedda och de avstyrks därmed.

När det gäller polisens användning av drönare noterar utskottet att IMY nyligen har lämnat råd till Polismyndigheten i frågan inom ramen för en tillsyn. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:1770 (M) om att se över regelverket för polisens drönaranvändning.

Ur avsnittet "Tekniska hjälpmedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 15 och 16. Läs betänkandet

Kroppsburna kameror kan vara ett viktigt verktyg för polisen, och utskottet noterar att samtliga poliser i yttre tjänst har utrustats med sådana kameror. Även om användningen inte regleras av KBL kan andra bestämmelser om personuppgiftsbehandling aktualiseras, och det är därför viktigt att det finns riktlinjer och rutiner för hur kamerorna används. Det är därför positivt att Polismyndigheten har tagit fram sådana riktlinjer. Utskottet ser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ i enlighet med motion 2025/26:904 yrkandena 1–4 om polisens användning av kroppsburna kameror. Det finns inte heller skäl att bifalla motion 2025/26:3396 (M) yrkandena 1–3 om kroppsburna kameror till andra yrkeskategorier.

Som justitieministern anfört bör de nya bestämmelserna om informationsutbyte mellan myndigheter möjliggöra att polisen kan få del av data från kommuners bullerkameror. Därmed får motionerna 2025/26:701 (L) yrkande 1, 2025/26:765 (S), 2025/26:3063 (M) yrkande 5 och 2025/26:3540 (MP) yrkandena 1 och 2 åtminstone delvis anses tillgodosedda och de avstyrks därmed.

När det gäller polisens användning av drönare noterar utskottet att IMY nyligen har lämnat råd till Polismyndigheten i frågan inom ramen för en tillsyn. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:1770 (M) om att se över regelverket för polisens drönaranvändning.

Ur avsnittet "Tekniska hjälpmedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 16. Läs betänkandet

Kroppsburna kameror kan vara ett viktigt verktyg för polisen, och utskottet noterar att samtliga poliser i yttre tjänst har utrustats med sådana kameror. Även om användningen inte regleras av KBL kan andra bestämmelser om personuppgiftsbehandling aktualiseras, och det är därför viktigt att det finns riktlinjer och rutiner för hur kamerorna används. Det är därför positivt att Polismyndigheten har tagit fram sådana riktlinjer. Utskottet ser inte att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ i enlighet med motion 2025/26:904 yrkandena 1–4 om polisens användning av kroppsburna kameror. Det finns inte heller skäl att bifalla motion 2025/26:3396 (M) yrkandena 1–3 om kroppsburna kameror till andra yrkeskategorier.

Som justitieministern anfört bör de nya bestämmelserna om informationsutbyte mellan myndigheter möjliggöra att polisen kan få del av data från kommuners bullerkameror. Därmed får motionerna 2025/26:701 (L) yrkande 1, 2025/26:765 (S), 2025/26:3063 (M) yrkande 5 och 2025/26:3540 (MP) yrkandena 1 och 2 åtminstone delvis anses tillgodosedda och de avstyrks därmed.

När det gäller polisens användning av drönare noterar utskottet att IMY nyligen har lämnat råd till Polismyndigheten i frågan inom ramen för en tillsyn. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:1770 (M) om att se över regelverket för polisens drönaranvändning.

Ur avsnittet "Tekniska hjälpmedel" i betänkandet, som även gäller punkterna 14 och 15. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att Polismyndigheten de senaste åren har fått både resurser och nya verktyg för att bl.a. förebygga den organiserade brottsligheten i en omfattning som inte setts tidigare. Det är glädjande att ta del av rapporter om att dessa satsningar verkar göra skillnad. Även andra myndigheters arbete bör i det sammanhanget framhållas, inte minst när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Trots att det återstår mycket arbete för att trycka tillbaka denna typ av brottslighet är det enligt utskottet positivt att det finns siffror som talar för att utvecklingen går åt rätt håll och att rättsväsendet fortsätter att kraftsamla mot den organiserade brottsligheten. Samtidigt måste det finnas ett fokus på att förebygga och bekämpa andra brott, inte minst våld i nära relation. Av redogörelsen ovan framgår det att även denna typ av brottslighet är uppmärksammad av regeringen och Polismyndigheten. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3581 (C) yrkande 6 och 2025/26:3586 (S) yrkandena 2–4.

Ur avsnittet "Polisens uppdrag och mål" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 7, 9, 10, 20 och 21. Läs betänkandet

Utskottet vidhåller sin uppfattning att bedömningen av vilka insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet främst bör göras vid Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. När det gäller flera brottstyper som lyfts fram i motionsförslagen pågår det därtill arbete inom Polismyndigheten.

Vad särskilt gäller arbetet mot våldsbejakande extremism framgår det av redogörelsen ovan att flera myndigheter under regeringen har i uppdrag att på olika sätt följa alla relevanta våldsbejakande och extremistiska miljöer, inklusive aktivklubbar, och att det genomförts och aviserats flera lagändringar för att bekämpa allvarlig brottslighet, något som får genomslag även när allvarliga brott begås inom den våldsbejakande extremismen. Utskottet ställer sig därmed inte bakom motion 2025/26:3586 (S) yrkande 109 om en kartläggning av aktivklubbar och övriga extremiströrelser.

Utskottet konstaterar vidare att polisens arbete för att förebygga mäns våld mot kvinnor genom att fokusera på våldsutövarna verkar vara en effektiv metod, och sedan 2025 har det arbetssätt och de metoder som utvecklades inom operation Beta börjat användas i polisregionerna. Det är något som utskottet ser positivt på och det är åtminstone delvis i enlighet med motion 2025/26:2782 (V) yrkande 10 som därmed avstyrks. Därtill framgår det av redogörelsen att regeringen har gett dels flera myndigheter uppdrag som syftar till att mer effektivt upptäcka, förebygga och förhindra bl.a. mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation, dels ett uppdrag till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att stärka förmågan att bekämpa människohandel och människoexploatering. Vidare har regeringen presenterat ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Finansieringen för att förebygga och bekämpa utnyttjande i prostitution och människohandel har också stärkts. Utskottet finner med hänsyn till detta arbete inte skäl att ställa sig bakom motionerna 2025/26:2782 (V) yrkande 17 och 2025/26:3586 (S) yrkande 127.

Utskottet kan slutligen konstatera att det även pågår arbete för att stärka polisens insatser mot brott mot företag, och att bestämmelserna om tillträdesförbud till butik är föremål för en översyn. Utskottet avstyrker därför även motionerna 2025/26:242 (SD), 2025/26:1187 (M) och 2025/26:2366 (M) yrkande 2.

Ur avsnittet "Prioritering av olika typer av brott" i betänkandet, som även gäller punkt 18. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att Polismyndigheten de senaste åren har fått både resurser och nya verktyg för att bl.a. förebygga den organiserade brottsligheten i en omfattning som inte setts tidigare. Det är glädjande att ta del av rapporter om att dessa satsningar verkar göra skillnad. Även andra myndigheters arbete bör i det sammanhanget framhållas, inte minst när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Trots att det återstår mycket arbete för att trycka tillbaka denna typ av brottslighet är det enligt utskottet positivt att det finns siffror som talar för att utvecklingen går åt rätt håll och att rättsväsendet fortsätter att kraftsamla mot den organiserade brottsligheten. Samtidigt måste det finnas ett fokus på att förebygga och bekämpa andra brott, inte minst våld i nära relation. Av redogörelsen ovan framgår det att även denna typ av brottslighet är uppmärksammad av regeringen och Polismyndigheten. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3581 (C) yrkande 6 och 2025/26:3586 (S) yrkandena 2–4.

Ur avsnittet "Polisens uppdrag och mål" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 7, 9, 10, 17 och 21. Läs betänkandet

Utskottet kan konstatera att Polismyndigheten de senaste åren har fått både resurser och nya verktyg för att bl.a. förebygga den organiserade brottsligheten i en omfattning som inte setts tidigare. Det är glädjande att ta del av rapporter om att dessa satsningar verkar göra skillnad. Även andra myndigheters arbete bör i det sammanhanget framhållas, inte minst när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Trots att det återstår mycket arbete för att trycka tillbaka denna typ av brottslighet är det enligt utskottet positivt att det finns siffror som talar för att utvecklingen går åt rätt håll och att rättsväsendet fortsätter att kraftsamla mot den organiserade brottsligheten. Samtidigt måste det finnas ett fokus på att förebygga och bekämpa andra brott, inte minst våld i nära relation. Av redogörelsen ovan framgår det att även denna typ av brottslighet är uppmärksammad av regeringen och Polismyndigheten. Med hänsyn till det arbete som pågår anser utskottet att det inte finns skäl att ta något initiativ med anledning av motionerna 2025/26:3581 (C) yrkande 6 och 2025/26:3586 (S) yrkandena 2–4.

Ur avsnittet "Polisens uppdrag och mål" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 4, 7, 9, 10, 17 och 20. Läs betänkandet

När det gäller utredningen om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter konstaterar utskottet att betänkandet i fråga har remissbehandlats och att ärendet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att detta arbete bör föregripas och avstyrker motion 2025/26:3586 (S) yrkande 144.

Utskottet konstaterar vidare att det har tillsatts en utredning som bl.a. ska ta ställning till om ett s.k. klareringssystem vid säkerhetsprövningar bör införas. Motion 2025/26:3400 (M) avstyrks därmed.

Det har inte framkommit skäl att införa ett sådant stalkerregister som efterfrågas i motion 2025/26:1562 (KD). Motionen avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motion 2025/26:55 (V) yrkande 18 om obligatorisk underrättelse till socialtjänsten vid rattfylleri. Motionen avstyrks.

När det gäller motionen om Chat Control noterar utskottet att det förslag som nu är föremål för förhandling inte längre innehåller något krav på spårningsorder, och utskottet anser därmed att motion 2025/26:3778 (MP) bör avslås.

Ur avsnittet "Sekretessbestämmelser m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 23, 24 och 25. Läs betänkandet

När det gäller utredningen om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter konstaterar utskottet att betänkandet i fråga har remissbehandlats och att ärendet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att detta arbete bör föregripas och avstyrker motion 2025/26:3586 (S) yrkande 144.

Utskottet konstaterar vidare att det har tillsatts en utredning som bl.a. ska ta ställning till om ett s.k. klareringssystem vid säkerhetsprövningar bör införas. Motion 2025/26:3400 (M) avstyrks därmed.

Det har inte framkommit skäl att införa ett sådant stalkerregister som efterfrågas i motion 2025/26:1562 (KD). Motionen avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motion 2025/26:55 (V) yrkande 18 om obligatorisk underrättelse till socialtjänsten vid rattfylleri. Motionen avstyrks.

När det gäller motionen om Chat Control noterar utskottet att det förslag som nu är föremål för förhandling inte längre innehåller något krav på spårningsorder, och utskottet anser därmed att motion 2025/26:3778 (MP) bör avslås.

Ur avsnittet "Sekretessbestämmelser m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 22, 24 och 25. Läs betänkandet

När det gäller utredningen om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter konstaterar utskottet att betänkandet i fråga har remissbehandlats och att ärendet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att detta arbete bör föregripas och avstyrker motion 2025/26:3586 (S) yrkande 144.

Utskottet konstaterar vidare att det har tillsatts en utredning som bl.a. ska ta ställning till om ett s.k. klareringssystem vid säkerhetsprövningar bör införas. Motion 2025/26:3400 (M) avstyrks därmed.

Det har inte framkommit skäl att införa ett sådant stalkerregister som efterfrågas i motion 2025/26:1562 (KD). Motionen avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motion 2025/26:55 (V) yrkande 18 om obligatorisk underrättelse till socialtjänsten vid rattfylleri. Motionen avstyrks.

När det gäller motionen om Chat Control noterar utskottet att det förslag som nu är föremål för förhandling inte längre innehåller något krav på spårningsorder, och utskottet anser därmed att motion 2025/26:3778 (MP) bör avslås.

Ur avsnittet "Sekretessbestämmelser m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 22, 23 och 25. Läs betänkandet

När det gäller utredningen om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter konstaterar utskottet att betänkandet i fråga har remissbehandlats och att ärendet bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser inte att detta arbete bör föregripas och avstyrker motion 2025/26:3586 (S) yrkande 144.

Utskottet konstaterar vidare att det har tillsatts en utredning som bl.a. ska ta ställning till om ett s.k. klareringssystem vid säkerhetsprövningar bör införas. Motion 2025/26:3400 (M) avstyrks därmed.

Det har inte framkommit skäl att införa ett sådant stalkerregister som efterfrågas i motion 2025/26:1562 (KD). Motionen avstyrks.

Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motion 2025/26:55 (V) yrkande 18 om obligatorisk underrättelse till socialtjänsten vid rattfylleri. Motionen avstyrks.

När det gäller motionen om Chat Control noterar utskottet att det förslag som nu är föremål för förhandling inte längre innehåller något krav på spårningsorder, och utskottet anser därmed att motion 2025/26:3778 (MP) bör avslås.

Ur avsnittet "Sekretessbestämmelser m.m." i betänkandet, som även gäller punkterna 22, 23 och 24. Läs betänkandet

Av redogörelsen ovan framgår att utredningen Tryggare idrottsarrangemang har haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att minska våldsamheter och andra ordningsstörningar vid idrottsarrangemang. Utredningen har bl.a. övervägt huruvida det legala användandet av pyroteknik är ändamålsenligt utformat och har funnit att det inte bör ske några förändringar av regelverket. Med hänsyn till att det pågående beredningsarbetet inte bör föregås avstyrks motionerna 2025/26:302 (MP), 2025/26:2689 (S), 2025/26:2694 (S), 2025/26:3159 (M) och 2025/26:3367 (MP) yrkandena 40 och 41.

Ur avsnittet "Idrottsevenemang" i betänkandet. Läs betänkandet

Som framgår av redogörelsen ovan har bestämmelserna om ordningsvakter nyligen setts över och en ny lag som bl.a. gav ordningsvakter utökade befogenheter trädde i kraft 2024. Utskottet avstyrker därför motion 2025/26:438 (M). Utskottet finner inte heller skäl att ställa sig bakom motion 2025/26:1794 (KD) yrkandena 1 och 2.

Ur avsnittet "Ordningsvakter m.m." i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att det redan i dag finns vissa möjligheter till rättsligt samarbete i brottmål mellan Sverige och andra länder, och utskottet finner inte att det framkommit tillräckliga skäl för att Sverige specifikt ska arbeta för ett bilateralt avtal med Gambia. Motion 2025/26:2776 (V) yrkande 18 bör därmed avslås.

När det gäller motionen om internationellt samarbete för att stoppa narkotikasmuggling finner utskottet att det med hänsyn till det pågående arbetet på området inte finns skäl att ställa sig bakom motion 2025/26:2233 (KD) yrkandena 1 och 2, vilka avstyrks.

Ur avsnittet "Internationellt samarbete" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:JuU10, 2022/23:JuU11, 2022/23:JuU22, 2023/24:JuU13, 2023/24:JuU16, 2023/24:JuU21 och 2024/25:JuU6. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Polisens uppdrag och mål, punkt 1 (S)

av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S) och Mattias Vepsä (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 2–4 och

avslår motion

2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 6.

Ställningstagande

Vår kriminalpolitik utgår från människans grundläggande behov av trygghet och säkerhet. Samhället ska vara organiserat så att kriminalitet så långt som möjligt förebyggs och att medborgare både skyddas från brott och ges upprättelse om de ändå utsätts. Det är en bärande del av samhällskontraktet att alla, oavsett bakgrund, inkomst eller bostadsområde, ska ges samma tillgång till en trygg vardag och ett fungerande rättssamhälle. Det bör regeringens arbete sträva efter.

Ytterst handlar det om att vi vill leva i ett land där människor är fria att forma sina liv utan att begränsas av rädslan för brott. Det förutsätter ett starkt samhälle, som har makten och förmågan att göra en sådan frihet och rättvisa möjlig. Vår kriminalpolitik har två prioriteringar: att vända utvecklingen med växande gängkriminalitet och organiserad brottslighet samt att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det förutsätter politiska åtgärder som är rättssäkra och träffsäkra. Regeringen bör se till att nödvändiga repressiva åtgärder utvärderas och kompletteras med långsiktigt jämlikhetsskapande och förebyggande insatser.

För att förebygga en fortsatt utveckling med växande gängkriminalitet behöver samhället sätta in fler, mer omfattande och bättre utformade insatser för att bryta nyrekryteringen. Omfattande insatser behöver vidtas för att bryta segregationen och vända de senaste decenniernas utveckling. Sverige ska inte ha några utsatta områden där parallellsamhällen med extremism och kriminalitet kan gro och växa. Det kräver både generell och riktad välfärd, vilket kostar pengar. Vi vill därför införa en ny princip där vi för varje krona som satsas på rättsväsendet också lägger samma summa på det förebyggande arbetet.

2.

Polisens uppdrag och mål, punkt 1 (C)

av Ulrika Liljeberg (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 6 och

avslår motion

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 2–4.

Ställningstagande

Utöver att säkerställa att våldsverkare och kriminella inte får fritt spelrum måste samhället säkerställa att personer med risk att utveckla ett våldsamt beteende eller kriminalitet erbjuds en verklig möjlighet att välja en annan livsstil. Det förutsätter ett bredare perspektiv där fokus inte enbart ligger på repression och där fler myndigheter än polisen involveras. Jag anser att varje statlig myndighet bör ha ett allmänt brottsbeivrande uppdrag i sin verksamhet och uppmärksamma brottsutredande myndigheter vid misstanke om brott.

3.

Antalet poliser, punkt 2 (S)

av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S) och Mattias Vepsä (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 112.

Ställningstagande

Den socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade att Polismyndigheten vid utgången av 2024 skulle ha 10 000 fler anställda än vid ingången av 2016. Målet nåddes i mars 2024 vilket utgör en viktig kriminalpolitisk framgång. Framåt behöver nu polisen dock växa ytterligare. Vi anser att målsättningen bör vara att Polismyndigheten 2032 ska ha 50 000 anställda, varav minst 34 000 ska vara poliser.

4.

Ekobrottsmyndigheten och arbetet mot ekonomisk brottslighet, punkt 3 (S, V, MP)

av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3553 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 16,

2025/26:3559 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 13 och

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 131.

Ställningstagande

För att komma åt den organiserade brottslighetens alltmer komplexa verksamhet måste arbetet mot den ekonomiska brottsligheten intensifieras. Ekobrottsmyndigheten har en unik roll att spela som expert på att bekämpa näringslivskriminalitet, som utgör en allt större del av den organiserade kriminalitetens verksamhet. Kriminella nätverk tvättar pengar, undviker skatt och bedriver tvivelaktiga verksamheter. Att se och förstå de företag som på ytan bedriver helt legitim verksamhet men samtidigt fyller centrala funktioner i det kriminella ekosystemet är svårt och kräver en särskild, ofta ingående, branschkunskap och riktade verktyg och förmågor. Vi vill därför se en satsning på att utveckla myndighetens verksamhet och vi anser att möjligheten att inrätta en nationell insatsstyrka mot ekobrott bör utredas.

5.

Nätpoliser, punkt 4 (S)

av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S) och Mattias Vepsä (S).

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet