Processrättsliga frågor

Som redovisas ovan finns det en grundlagsreglerad skyldighet att endast fästa avseende vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet, vid utnämningen av ordinarie domare. Vidare har lagstiftaren intagit ståndpunkten att sökandens identitet inte ska omfattas av sekretess vid Domarnämndens handläggning, med hänvisning till öppenhets- och demokratihänsyn.

Därmed ser utskottet inte skäl för någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Offentlighet vid ansökan till domartjänst" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet är inte berett att föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Ny modell för ersättning för rättegångskostnader i tvistemål" i betänkandet. Läs betänkandet

Regelverket för en tilltalads kostnadsansvar i brottmål vid fällande dom redovisas ovan. Utskottet finner inte skäl att föreslå att riksdagen tar något initiativ med anledning av de aktuella motionsyrkandena, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Kostnadsansvar för utländska medborgare i brottmål" i betänkandet. Läs betänkandet

Som redovisas ovan har en utredning bl.a. undersökt hur reglerna om strafflindring vid medverkan i utredningen av någon annans brott har fungerat i praktiken samt lämnat vissa förslag. Utskottet ser inte skäl för någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Kronvittnen" i betänkandet. Läs betänkandet

Regelverket, inklusive de rättsliga förutsättningarna för att bevilja resning till förmån för den tilltalade, redovisas ovan. Som framgår infördes 2013 lagändringar som syftade till att öka rättssäkerheten och förutsebarheten för den enskilde i samband med resning i brottmål. Utskottet ser inte skäl för riksdagen att ta något initiativ med anledning av motionsyrkandet, som därför bör avslås.

Ur avsnittet "Inrättande av en särskild resningsdomstol" i betänkandet. Läs betänkandet

Ovan redogörs för vissa regler som är av relevans vid domstolens överprövning av automatiserade myndighetsbeslut. Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av de aktuella motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Ur avsnittet "Överprövning av automatiserade myndighetsbeslut" i betänkandet. Läs betänkandet

De motionsyrkanden som finns upptagna i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden, se betänkandena 2022/23:JuU12, 2023/24:JuU21 och 2024/25:JuU16. Utskottet avstyrker därför dessa motionsyrkanden. Tidigare ståndpunkter framgår av de nämnda betänkandena.

Reservationer

1.

Vissa frågor om hemliga tvångsmedel m.m., punkt 3 (V, MP)

av Gudrun Nordborg (V) och Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:504 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motion

2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkande 15.

Ställningstagande

Hemliga och preventiva tvångsmedel är viktiga för de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att förhindra, utreda och lagföra allvarlig brottslighet. Samtidigt är det avgörande att tvångsmedelsanvändningen regleras inom tydliga ramar för att trygga rättssäkerheten. En ständig avvägning måste göras mellan effektivitet och proportionalitet, och användningen av hemliga tvångsmedel ska alltid stå i rimlig proportion till ingreppet i den personliga integriteten.

Det är därför viktigt att lagstiftningen om hemliga tvångsmedel kontinuerligt utvärderas så att regleringen kan göras tydligare och mer träffsäker. Dessvärre har så inte skett i önskad utsträckning, och med tiden har regelverket i stället blivit alltmer komplicerat och svåröverskådligt.

Som har redovisats tidigare i betänkandet har regeringen nu tillsatt en utredning om hemliga och preventiva tvångsmedel som ska göra en rättslig och systematisk översyn av regleringen. Det kan dock ifrågasättas om regeringens intention med uppdraget är att stärka integritetsperspektivet och rättssäkerheten i lagstiftningen. I kommittédirektiven anges nämligen när det gäller de rättsliga förutsättningarna för att använda hemliga och preventiva tvångsmedel att positionerna måste flyttas fram ytterligare och att en större flexibilitet i regleringen bör övervägas. Vidare omfattar översynen bl.a. frågan om förbättrade möjligheter att använda hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation samt en effektivare tillståndsprocess genom ett förenklat förfarande. Det framstår som motsägelsefullt att en och samma utredning både ska utvärdera och utöka lagstiftningen, och risken är uppenbar att utredningen hämmas från att föreslå hur lagstiftningen eventuellt borde begränsas.

Vi anser därför att det finns skäl för ett tillkännagivande från riksdagens sida om att regeringen genom en regelbunden utvärdering bör säkerställa att tillämpningen av hemliga tvångsmedel sker rättssäkert och proportionerligt och om att ny lagstiftning om hemliga tvångsmedel alltid ska möta högt ställda krav på rättssäkerhet.

2.

Delgivning, punkt 5 (S)

av Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S) och Lars Isacsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 100 och

avslår motion

2025/26:1706 av Staffan Eklöf (SD).

Ställningstagande

De senaste åren har reglerna om delgivning blivit mer flexibla. Förenklad delgivning har blivit möjlig i fler fall, och ordningen med s.k. tillgänglighetsdelgivning har utvecklats och permanentats. Reformerna har syftat till en snabbare och effektivare rättsprocess samtidigt som nödvändiga rättssäkerhetsgarantier ska kunna upprätthållas.

I februari 2024 hemställde Kronofogdemyndigheten, Domstolsverket och Försäkringskassan om ytterligare förändringar i samma riktning. Myndigheterna anser att dagens regler, trots genomförda förenklingar, alltjämt är för resurs- och tidskrävande och möjliggör för personer att hålla sig undan. Fortfarande får många brottmålsrättegångar ställas in på grund av bristande delgivning. Reglerna innebär också stora svårigheter för Kronofogdemyndigheten att driva in återkrav. Myndigheterna vill därför se en utredning som bl.a. behandlar frågor om delgivning via statliga servicekontor, möjligheten att begära biträde av en annan myndighet, tillgänglighet för delgivning som villkor för vissa välfärdsutbetalningar samt s.k. digital spikning.

Eftersom det nu har gått snart två år sedan hemställan gjordes anser vi att regeringen snarast bör tillsätta en utredning som tar vidare myndigheternas förslag i hemställan. Utredningen bör samtidigt se över möjligheten att dels kriminalisera att hålla sig undan delgivning, dels frysa preskriptionstiden för brott under delgivningsperioden.

3.

Kartläggning av säkerhetsrisker kopplade till rättsväsendets lokalförsörjning, punkt 9 (V)

av Gudrun Nordborg (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2788 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

Många av rättsväsendets fastigheter ägs av Specialfastigheter Sverige Aktiebolag, ett fastighetsbolag som ägs av svenska staten. Bolaget äger, utvecklar och förvaltar bl.a. kriminalvårdsanstalter, ungdomshem, domstolsbyggnader och polisfastigheter. Det är speciella verksamheter som ofta utgör viktiga samhällsfunktioner och ställer höga krav, framför allt på säkerhet. Men rättsväsendet hyr också lokaler av privata fastighetsägare, och det finns exempel på att samhällsviktiga fastigheter ägs av bolag med kopplingar till grov kriminalitet.

Jag anser att riksdagen har rätt att få insyn i hur stor andel av rättsväsendets fastigheter som ägs av privata fastighetsbolag. Det är inte lämpligt att samhällsviktiga fastigheter står utanför vår demokratiska kontroll och därmed riskerar att säljas vidare till oseriösa, kriminella eller säkerhetspolitiskt olämpliga ägare. I ljuset av vad som händer i omvärlden och det rådande säkerhetsläget i Sverige framstår det som både naivt och oförsvarligt.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet