Betänkande · 2025/26
Utökade registerkontroller vid anställning i kommun
Sammanfattning Riksdagen sa ja till att kommuner ska få större möjligheter att göra registerkontroll vid anställning. Enligt beslutet ska kommuner kunna genomföra registerkontroll på personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning. Registerkontroller ska även få göras på personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Dessutom utökas möjligheten till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Detta innebär att kommuner i fler fall än i dag ska kunna ta del av information från belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – innan de anställer någon. Syftet med de nya reglerna är att motverka att personer med brottsliga eller skadliga avsikter tar anställning i kommunala verksamheter. De nya lagarna och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2026. (Riksdagens beslutsnotis för hela betänkandet.)
Justitieutskottet · 1 votering 28 januari 2026
Betänkande JuU22 · Läs debattprotokollet
Betänkandet debatterades i kammaren 28 januari 2026 (9 anföranden).
Debattprotokollet omfattar hela dagens sammanträde med flera ärenden - sök på
”JuU22” eller
debattrubriken i dokumentet. Webb-tv-länken går direkt till just denna debatt.
Debatten gäller hela betänkandet, inte en enskild beslutspunkt.
Ämne: Lag och ordning (grov koppling via utskott)
Betänkandets beslutspunkter
#1 Regeringens lagförslag Acklamation
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning, 2. lag om registerkontroll vid anställning till ledande befattningar i kommuner, 3. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 4. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister, 5. lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister, 6. lag om ändring i lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder, 7. lag om ändring i lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:61 punkterna 1-7.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om registerkontroller. Utskottet hänvisar till innebörden av den nya reglering som utskottet ställt sig bakom och till pågående arbete på området.
Utskottets motivering
Genom det lagförslag som utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom får kommunerna möjlighet att i fler fall än i dag göra registerkontroller inför anställning eller tilldelning av arbetsuppgifter i syfte att skydda utsatta människor och verksamheter. Sålunda införs det en ny möjlighet till registerkontroll av dels personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktionsnedsättning, dels personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Det införs också en utökad möjlighet till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.
Vidare konstaterar utskottet att frågan om vilka brott m.m. som ska framgå av ett registerutdrag är något som i dag regleras av regeringen i förordning och att den ordningen kommer att gälla även på det utökade området. Ett underlag inför regeringens ställningstagande till brottskatalogens innehåll finns i den underliggande promemorian tillsammans med de synpunkter som remissinstanserna har fört fram i ärendet. I den delen anför regeringen i propositionen bl.a. att den kommer att närmare överväga vilka brott m.m. som ska ingå i utdraget när förordningsbestämmelserna utarbetas inför ikraftträdandet av det nya regelverket den 1 mars 2026.
Utöver detta konstaterar utskottet att det för närvarande även pågår arbete på området i form av den ovan redovisade promemorian om utökade registerkontroller inom utbildningsväsendet, som har remitterats och nu bereds i Regeringskansliet. Vidare har den nyligen tillsatta Utredningen om bakgrundskontroller fått i uppdrag att ta ett brett grepp om frågan om bakgrundskontroller, vilket inkluderar vilka aktörer som bör få tillgång till eller utvidgad tillgång till register, om fler kontroller bör vara obligatoriska och i vilken utsträckning redan anställd personal ska få kontrolleras. Uppdraget ska redovisas senast den 11 mars 2027.
Enligt utskottet bör resultatet av det pågående arbetet inte föregripas. Dessutom saknas det anledning att utgå från något annat än att den fortsatta beredningen av redan lämnade och kommande förslag sker så skyndsamt som omständigheterna tillåter.
Därmed ser utskottet inte skäl för någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av något av de aktuella motionsyrkandena, som därför avstyrks.
Reservation
Registerkontroller, punkt 2 (C, MP)
av Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3865 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2,
bifaller delvis motionerna
2025/26:1171 av Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C),
2025/26:1375 av Sanne Lennström och Inga-Lill Sjöblom (båda S),
2025/26:2175 av Johanna Rantsi (M),
2025/26:2185 av Johanna Rantsi (M) yrkande 3,
2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 16 och
2025/26:3702 av Elin Nilsson m.fl. (L) samt
avslår motionerna
2025/26:2185 av Johanna Rantsi (M) yrkande 2 och
2025/26:2703 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S).
Ställningstagande
Det aktuella lagförslaget om utökade möjligheter till registerkontroller är välkommet och efterfrågat och något som Centerpartiet länge har verkat för. Det innebär bl.a. en ny möjlighet till registerkontroll av personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktionsnedsättning samt en utökad möjlighet till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Vi har därför tidigare i betänkandet ställt oss bakom lagförslaget, som också delvis tillgodoser motionerna 2025/26:1171 (C) och 2025/26:3581 (C) yrkande 16 från allmänna motionstiden.
Det finns dock skäl att utvidga regleringen ytterligare för framtiden. Till att börja med behövs det nämligen en möjlighet att göra löpande eller återkommande registerkontroller under pågående anställning. Därför är det positivt att regeringen har gett Utredningen om bakgrundskontroller i uppdrag att lämna förslag på ett ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert regelverk för uppföljande bakgrundskontroller under pågående anställning eller uppdrag. Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 11 mars 2027. Eftersom frågan är angelägen bör regeringen därefter prioritera arbetet med att bereda de förslag som utredningen lämnar så att de så snart som möjligt kan resultera i en konkret och rättssäker lagstiftning.
Vidare medför utvecklingen med en ständigt ökande utbredning av grov organiserad brottslighet, kriminell ekonomi, otillåten påverkan och försök till infiltration av välfärdens verksamheter ett behov av att bredda katalogerna över vilka brottstyper som ska framgå av ett registerutdrag. Urvalet bör omfatta brott som kan antas påverka lämpligheten för en anställning som innefattar myndighetsutövning eller som ger tillgång till känsliga uppgifter, ekonomiska resurser eller utsatta individer. Självklart måste förändringen uppfylla nödvändiga krav på proportionalitet och integritetsskydd för den enskilde. Det centrala är att regelverket speglar dagens faktiska risker – inte gårdagens. Regeringen bör därför också skyndsamt utvidga antalet brottstyper som ska ingå i en registerkontroll vid offentliga anställningar.
Slutligen anser vi att det är viktigt att det i alla slags verksamheter, inte bara vissa, finns en möjlighet till registerkontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt och regelbunden kontakt med vuxna personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Regeringen bör därför säkerställa att Utredningen om bakgrundskontroller utreder den frågan.
Särskilt yttrande
Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)
Gudrun Nordborg (V) anför:
I likhet med regeringen anser jag att det är högst angeläget att förhindra brott i välfärden. Genom det aktuella lagförslaget minskar risken för att barn och andra sårbara personer utsätts för brott inom kommunala verksamheter, vilket medför en ökad trygghet för dessa människor. Jag har därför ställt mig bakom lagförslaget.
Behovet av att kunna förhindra brott i välfärden gör sig dock gällande inte bara i fråga om nyanställd utan även befintlig personal. Regeringen har därför gett Utredningen om bakgrundskontroller i uppdrag att lämna förslag på ett ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert regelverk för uppföljande bakgrundskontroller under pågående anställning eller uppdrag. Som också framhålls i propositionen är dock registerkontroller endast ett av flera verktyg för att skydda en verksamhet. Jag och mitt parti kommer att i ett annat sammanhang återkomma till frågan om vilka andra slags åtgärder regeringen bör vidta.
Ur avsnittet "Registerkontroller" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet
Avgjord med acklamation - kammaren antog utskottets förslag utan omröstning.
#2 Registerkontroller Bifall
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1171 av Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C), 2025/26:1375 av Sanne Lennström och Inga-Lill Sjöblom (båda S), 2025/26:2175 av Johanna Rantsi (M), 2025/26:2185 av Johanna Rantsi (M) yrkandena 2 och 3, 2025/26:2703 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S), 2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 16, 2025/26:3702 av Elin Nilsson m.fl. (L) och 2025/26:3865 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2.
Riksdagen avslår motionsyrkanden om registerkontroller. Utskottet hänvisar till innebörden av den nya reglering som utskottet ställt sig bakom och till pågående arbete på området.
Utskottets motivering
Genom det lagförslag som utskottet tidigare i betänkandet ställt sig bakom får kommunerna möjlighet att i fler fall än i dag göra registerkontroller inför anställning eller tilldelning av arbetsuppgifter i syfte att skydda utsatta människor och verksamheter. Sålunda införs det en ny möjlighet till registerkontroll av dels personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktionsnedsättning, dels personer som ska anställas till ledande befattningar i kommuner. Det införs också en utökad möjlighet till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.
Vidare konstaterar utskottet att frågan om vilka brott m.m. som ska framgå av ett registerutdrag är något som i dag regleras av regeringen i förordning och att den ordningen kommer att gälla även på det utökade området. Ett underlag inför regeringens ställningstagande till brottskatalogens innehåll finns i den underliggande promemorian tillsammans med de synpunkter som remissinstanserna har fört fram i ärendet. I den delen anför regeringen i propositionen bl.a. att den kommer att närmare överväga vilka brott m.m. som ska ingå i utdraget när förordningsbestämmelserna utarbetas inför ikraftträdandet av det nya regelverket den 1 mars 2026.
Utöver detta konstaterar utskottet att det för närvarande även pågår arbete på området i form av den ovan redovisade promemorian om utökade registerkontroller inom utbildningsväsendet, som har remitterats och nu bereds i Regeringskansliet. Vidare har den nyligen tillsatta Utredningen om bakgrundskontroller fått i uppdrag att ta ett brett grepp om frågan om bakgrundskontroller, vilket inkluderar vilka aktörer som bör få tillgång till eller utvidgad tillgång till register, om fler kontroller bör vara obligatoriska och i vilken utsträckning redan anställd personal ska få kontrolleras. Uppdraget ska redovisas senast den 11 mars 2027.
Enligt utskottet bör resultatet av det pågående arbetet inte föregripas. Dessutom saknas det anledning att utgå från något annat än att den fortsatta beredningen av redan lämnade och kommande förslag sker så skyndsamt som omständigheterna tillåter.
Därmed ser utskottet inte skäl för någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av något av de aktuella motionsyrkandena, som därför avstyrks.
Reservation
Registerkontroller, punkt 2 (C, MP)
av Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2025/26:3865 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 1 och 2,
bifaller delvis motionerna
2025/26:1171 av Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C),
2025/26:1375 av Sanne Lennström och Inga-Lill Sjöblom (båda S),
2025/26:2175 av Johanna Rantsi (M),
2025/26:2185 av Johanna Rantsi (M) yrkande 3,
2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 16 och
2025/26:3702 av Elin Nilsson m.fl. (L) samt
avslår motionerna
2025/26:2185 av Johanna Rantsi (M) yrkande 2 och
2025/26:2703 av Sofia Skönnbrink m.fl. (S).
Ställningstagande
Det aktuella lagförslaget om utökade möjligheter till registerkontroller är välkommet och efterfrågat och något som Centerpartiet länge har verkat för. Det innebär bl.a. en ny möjlighet till registerkontroll av personer som ska arbeta i hemmet åt äldre personer eller vuxna med funktionsnedsättning samt en utökad möjlighet till registerkontroll av personer som ska arbeta med barn. Vi har därför tidigare i betänkandet ställt oss bakom lagförslaget, som också delvis tillgodoser motionerna 2025/26:1171 (C) och 2025/26:3581 (C) yrkande 16 från allmänna motionstiden.
Det finns dock skäl att utvidga regleringen ytterligare för framtiden. Till att börja med behövs det nämligen en möjlighet att göra löpande eller återkommande registerkontroller under pågående anställning. Därför är det positivt att regeringen har gett Utredningen om bakgrundskontroller i uppdrag att lämna förslag på ett ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert regelverk för uppföljande bakgrundskontroller under pågående anställning eller uppdrag. Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 11 mars 2027. Eftersom frågan är angelägen bör regeringen därefter prioritera arbetet med att bereda de förslag som utredningen lämnar så att de så snart som möjligt kan resultera i en konkret och rättssäker lagstiftning.
Vidare medför utvecklingen med en ständigt ökande utbredning av grov organiserad brottslighet, kriminell ekonomi, otillåten påverkan och försök till infiltration av välfärdens verksamheter ett behov av att bredda katalogerna över vilka brottstyper som ska framgå av ett registerutdrag. Urvalet bör omfatta brott som kan antas påverka lämpligheten för en anställning som innefattar myndighetsutövning eller som ger tillgång till känsliga uppgifter, ekonomiska resurser eller utsatta individer. Självklart måste förändringen uppfylla nödvändiga krav på proportionalitet och integritetsskydd för den enskilde. Det centrala är att regelverket speglar dagens faktiska risker – inte gårdagens. Regeringen bör därför också skyndsamt utvidga antalet brottstyper som ska ingå i en registerkontroll vid offentliga anställningar.
Slutligen anser vi att det är viktigt att det i alla slags verksamheter, inte bara vissa, finns en möjlighet till registerkontroll av personer som i sitt uppdrag har direkt och regelbunden kontakt med vuxna personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Regeringen bör därför säkerställa att Utredningen om bakgrundskontroller utreder den frågan.
Särskilt yttrande
Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)
Gudrun Nordborg (V) anför:
I likhet med regeringen anser jag att det är högst angeläget att förhindra brott i välfärden. Genom det aktuella lagförslaget minskar risken för att barn och andra sårbara personer utsätts för brott inom kommunala verksamheter, vilket medför en ökad trygghet för dessa människor. Jag har därför ställt mig bakom lagförslaget.
Behovet av att kunna förhindra brott i välfärden gör sig dock gällande inte bara i fråga om nyanställd utan även befintlig personal. Regeringen har därför gett Utredningen om bakgrundskontroller i uppdrag att lämna förslag på ett ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert regelverk för uppföljande bakgrundskontroller under pågående anställning eller uppdrag. Som också framhålls i propositionen är dock registerkontroller endast ett av flera verktyg för att skydda en verksamhet. Jag och mitt parti kommer att i ett annat sammanhang återkomma till frågan om vilka andra slags åtgärder regeringen bör vidta.
Ur avsnittet "Registerkontroller" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet
| Parti | Fördelning | Ja | Nej | Avstår | Frånv. |
|---|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 92 | 0 | 0 | 14 | |
| Sverigedemokraterna | 58 | 0 | 0 | 13 | |
| Moderaterna | 59 | 0 | 0 | 9 | |
| Centerpartiet | 1 | 17 | 0 | 6 | |
| Vänsterpartiet | 19 | 0 | 0 | 3 | |
| Kristdemokraterna | 17 | 0 | 0 | 2 | |
| Miljöpartiet | 0 | 16 | 0 | 2 | |
| Liberalerna | 14 | 0 | 0 | 2 | |
| Partilösa | 4 | 0 | 0 | 1 |
Stapelns bredd visar andel inom partiets riksdagsgrupp. Hur enskilda ledamöter röstade finns i betänkandet hos riksdagen.