Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2024

Utskottet anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har inneburit en reell nytta.

Utskottet noterar att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en rättslig och systematisk översyn av reglerna om hemliga och preventiva tvångsmedel. Utredaren ska bl.a. utvärdera tillämpningen av de utökade möjligheterna att använda hemliga och preventiva tvångsmedel och göra en analys av den samlade regleringens konsekvenser för den personliga integriteten. I kommittédirektiven anger regeringen att det kan finnas skäl att kartlägga hur dagens system med underrättelser till enskilda om hemliga och preventiva tvångsmedel fungerar i praktiken och överväga om den regleringen bör ändras. Utredaren ska också se över utformningen av myndigheternas och regeringens årliga redovisning av användningen av hemliga och preventiva tvångsmedel och ta ställning till hur redovisningen ska ske. Uppdraget ska redovisas i maj 2026. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2025/26:3886 (MP) yrkande 1 om utformningen av den årliga redovisningen.

Utskottet konstaterar vidare att behovet av en effektiv tillsyn över användningen av hemliga tvångsmedel och ökade resurser till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har uppmärksammats av regeringen. Utskottet vidhåller därför sin tidigare uppfattning att det saknas skäl för riksdagen att ta något initiativ i fråga om en förstärkning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och avstyrker därför även motion 2025/26:3886 (MP) yrkande 2.

Avslutningsvis har utskottet inte några invändningar mot redovisningen av användningen av hemliga tvångsmedel utan föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Utformningen av den årliga redovisningen, punkt 1 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3886 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Av regeringens skrivelse framgår att användningen av hemliga tvångsmedel fortsätter att öka och att även användningen under 2024 ligger på en hög nivå. Jag har i allt väsentligt stått bakom denna utveckling. En fortsatt utbyggnad av tvångsmedelsanvändningen måste dock gå hand i hand med ett starkt och konsekvent fokus på rättssäkerhet och skydd för den personliga integriteten. Den årliga redovisningen till riksdagen blir därför alltmer viktig. Jag menar att regeringens skrivelse fortfarande uppvisar brister när det gäller transparens och möjligheten för riksdagen att fullt ut bedöma konsekvenserna för enskilda. När hemliga tvångsmedel används i stor omfattning och i många fall riktas mot personer som senare inte lagförs är det av särskild vikt att riksdagen har tillgång till ett tillräckligt och heltäckande underlag för att kunna utöva sin kontrollmakt.

En brist rör underrättelser till enskilda. Det finns idag statistik över hur många underrättelser som inte lämnas på grund av sekretess, men regeringen redovisar inte hur många personer som faktiskt underrättas om att de har varit föremål för hemliga tvångsmedel. Avsaknaden av sådan statistik försvårar en samlad bedömning av hur underrättelseskyldigheten tillämpas i praktiken. Jag menar därför att regeringen bör återkomma med statistik som tydligt visar hur ofta underrättelser lämnas respektive uteblir.

2.

Förstärkning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, punkt 2 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3886 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

De sänkta trösklarna för användningen av hemliga tvångsmedel, i kombination med att de nu även används i preventivt syfte, har lett till en kraftigt ökad arbetsbelastning för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Jag menar att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden behöver förstärkas, både resursmässigt och befogenhetsmässigt. När hemliga tvångsmedel, inklusive hemlig dataavläsning, används i allt större utsträckning måste tillsynsmyndigheten ha goda förutsättningar att bedriva en effektiv och kvalificerad tillsyn, så att tvångsmedel inte används på felaktiga eller oproportionerliga grunder.

Särskilt yttrande

Skrivelsen, punkt 3 (V)

Gudrun Nordborg (V) anför:

I skrivelsen redogör regeringen för hur bestämmelserna om hemliga tvångsmedel har tillämpats under 2024. Regeringens bedömning är sammanfattningsvis att myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2024 har varit ett ändamålsenligt och nödvändigt instrument i brottsbekämpningen.

Såväl den nuvarande som den tidigare regeringen har på relativt kort tid tagit initiativ till både nya hemliga tvångsmedel och större möjligheter att använda befintliga tvångsmedel. Den 1 oktober 2023 infördes en möjlighet att använda hemlig avlyssning i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott.

En granskning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) av tio ärenden som handlagts vid olika åklagarkammare under åren 2023–2024 visar bl.a. att i ett ärende har hemlig avlyssning använts i flera fall på ett sätt som inte varit avsett, nämligen mot identifierade personer som kan misstänkas för brott men där det inte finns skälig misstanke. Att tvångsmedlet har använts mot personer som inte ska kunna bli föremål för åtgärden anser nämnden är mycket allvarligt och mot bakgrund av att den aktuella bestämmelsen upprepade gånger har tolkats så att den möjliggör hemlig avlyssning av identifierade personer som kan misstänkas för brott, men där omständigheterna inte är sådana att det finns skälig misstanke, ifrågasätter nämnden om regleringen når upp till de krav på förutsebarhet och tydlighet som kan ställas på lagstiftning om hemliga tvångsmedel. Nämnden anser vidare att det förhållandet att villkor för att begränsa intrånget i enskildas personliga integritet inte har använts i något fall där avlyssningen avsett telefonnummer som den okände gärningsmannen har kontaktat inger betänkligheter, och nämnden ifrågasätter om tillämpningen ligger i linje med det som avsågs vid införandet av regleringen (Uttalande med beslut, 2025-12-10, dnr 133–2024). Regeringen nämner inte granskningen i sin skrivelse.

Ur avsnittet "Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2024" i betänkandet, som även gäller punkterna 2 och 3. Läs betänkandet

Utskottet anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har inneburit en reell nytta.

Utskottet noterar att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en rättslig och systematisk översyn av reglerna om hemliga och preventiva tvångsmedel. Utredaren ska bl.a. utvärdera tillämpningen av de utökade möjligheterna att använda hemliga och preventiva tvångsmedel och göra en analys av den samlade regleringens konsekvenser för den personliga integriteten. I kommittédirektiven anger regeringen att det kan finnas skäl att kartlägga hur dagens system med underrättelser till enskilda om hemliga och preventiva tvångsmedel fungerar i praktiken och överväga om den regleringen bör ändras. Utredaren ska också se över utformningen av myndigheternas och regeringens årliga redovisning av användningen av hemliga och preventiva tvångsmedel och ta ställning till hur redovisningen ska ske. Uppdraget ska redovisas i maj 2026. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2025/26:3886 (MP) yrkande 1 om utformningen av den årliga redovisningen.

Utskottet konstaterar vidare att behovet av en effektiv tillsyn över användningen av hemliga tvångsmedel och ökade resurser till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har uppmärksammats av regeringen. Utskottet vidhåller därför sin tidigare uppfattning att det saknas skäl för riksdagen att ta något initiativ i fråga om en förstärkning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och avstyrker därför även motion 2025/26:3886 (MP) yrkande 2.

Avslutningsvis har utskottet inte några invändningar mot redovisningen av användningen av hemliga tvångsmedel utan föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

1.

Utformningen av den årliga redovisningen, punkt 1 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3886 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Av regeringens skrivelse framgår att användningen av hemliga tvångsmedel fortsätter att öka och att även användningen under 2024 ligger på en hög nivå. Jag har i allt väsentligt stått bakom denna utveckling. En fortsatt utbyggnad av tvångsmedelsanvändningen måste dock gå hand i hand med ett starkt och konsekvent fokus på rättssäkerhet och skydd för den personliga integriteten. Den årliga redovisningen till riksdagen blir därför alltmer viktig. Jag menar att regeringens skrivelse fortfarande uppvisar brister när det gäller transparens och möjligheten för riksdagen att fullt ut bedöma konsekvenserna för enskilda. När hemliga tvångsmedel används i stor omfattning och i många fall riktas mot personer som senare inte lagförs är det av särskild vikt att riksdagen har tillgång till ett tillräckligt och heltäckande underlag för att kunna utöva sin kontrollmakt.

En brist rör underrättelser till enskilda. Det finns idag statistik över hur många underrättelser som inte lämnas på grund av sekretess, men regeringen redovisar inte hur många personer som faktiskt underrättas om att de har varit föremål för hemliga tvångsmedel. Avsaknaden av sådan statistik försvårar en samlad bedömning av hur underrättelseskyldigheten tillämpas i praktiken. Jag menar därför att regeringen bör återkomma med statistik som tydligt visar hur ofta underrättelser lämnas respektive uteblir.

2.

Förstärkning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, punkt 2 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3886 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

De sänkta trösklarna för användningen av hemliga tvångsmedel, i kombination med att de nu även används i preventivt syfte, har lett till en kraftigt ökad arbetsbelastning för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Jag menar att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden behöver förstärkas, både resursmässigt och befogenhetsmässigt. När hemliga tvångsmedel, inklusive hemlig dataavläsning, används i allt större utsträckning måste tillsynsmyndigheten ha goda förutsättningar att bedriva en effektiv och kvalificerad tillsyn, så att tvångsmedel inte används på felaktiga eller oproportionerliga grunder.

Särskilt yttrande

Skrivelsen, punkt 3 (V)

Gudrun Nordborg (V) anför:

I skrivelsen redogör regeringen för hur bestämmelserna om hemliga tvångsmedel har tillämpats under 2024. Regeringens bedömning är sammanfattningsvis att myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2024 har varit ett ändamålsenligt och nödvändigt instrument i brottsbekämpningen.

Såväl den nuvarande som den tidigare regeringen har på relativt kort tid tagit initiativ till både nya hemliga tvångsmedel och större möjligheter att använda befintliga tvångsmedel. Den 1 oktober 2023 infördes en möjlighet att använda hemlig avlyssning i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brott.

En granskning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) av tio ärenden som handlagts vid olika åklagarkammare under åren 2023–2024 visar bl.a. att i ett ärende har hemlig avlyssning använts i flera fall på ett sätt som inte varit avsett, nämligen mot identifierade personer som kan misstänkas för brott men där det inte finns skälig misstanke. Att tvångsmedlet har använts mot personer som inte ska kunna bli föremål för åtgärden anser nämnden är mycket allvarligt och mot bakgrund av att den aktuella bestämmelsen upprepade gånger har tolkats så att den möjliggör hemlig avlyssning av identifierade personer som kan misstänkas för brott, men där omständigheterna inte är sådana att det finns skälig misstanke, ifrågasätter nämnden om regleringen når upp till de krav på förutsebarhet och tydlighet som kan ställas på lagstiftning om hemliga tvångsmedel. Nämnden anser vidare att det förhållandet att villkor för att begränsa intrånget i enskildas personliga integritet inte har använts i något fall där avlyssningen avsett telefonnummer som den okände gärningsmannen har kontaktat inger betänkligheter, och nämnden ifrågasätter om tillämpningen ligger i linje med det som avsågs vid införandet av regleringen (Uttalande med beslut, 2025-12-10, dnr 133–2024). Regeringen nämner inte granskningen i sin skrivelse.

Ur avsnittet "Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2024" i betänkandet, som även gäller punkterna 1 och 2. Läs betänkandet