Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid

Regeringens lagförslag

För att kunna vända den brottsutveckling som har skett måste brottsbekämpande myndigheter ha tillgång till effektiva och ändamålsenliga verktyg. Regeringens förslag innebär att Polismyndigheten och i vissa fall Säkerhetspolisen ska få möjlighet att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för att bekämpa brott. Som regeringen anför skulle det bl.a. innebära att polisen ges bättre möjligheter att analysera stora mängder bildmaterial och filtrera på ansikten, vilket i sin tur skulle frigöra resurser och göra utredningsunderlagen mer träffsäkra. Det skulle också ge polisen förutsättningar att agera snabbare. Utskottet instämmer i behovet av ett sådant verktyg.

När det gäller invändningen mot förslaget i dess helhet som förs fram i motion 2025/26:3956 (C) konstaterar utskottet inledningsvis att förslaget är utformat inom de ramar som AI-förordningen ställer upp. Som regeringen anför innebär dock en användning av den aktuella tekniken på allmän plats rättighetsinskränkningar för en potentiellt stor mängd människor. I balansgången mellan en effektiv brottsbekämpning och skyddet för den personliga integriteten måste det dock beaktas hur den aktuella brottsligheten ser ut i samhället. Som framhålls i propositionen utgör organiserad brottslighet allvarliga hot mot enskilda, men också mot samhället i stort. Det innebär att ett större ingrepp i den personliga integriteten kan vara befogat till förmån för att ge de brottsbekämpande myndigheterna effektiva verktyg att genomföra sina uppdrag. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den föreslagna regleringen utgör en rimlig avvägning mellan behovet av effektiva verktyg i brottsbekämpningen och den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet och sitt privatliv. Som regeringen anför får tekniken t.ex. endast användas när det är absolut nödvändigt för ändamålet och användningen ska även vara proportionerlig. Dessutom kommer möjligheten att använda tekniken att omgärdas av rättssäkerhetsgarantier i form av krav på tillstånd och underrättelse till enskilda. Användningen kan dessutom falla under olika aktörers tillsyn.

Utskottet delar därmed regeringens bedömning att begränsningen av skyddet för den enskildes personliga integritet och rätt till privatliv inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen och inte heller sträcker sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. I likhet med vad regeringen anför får förslaget sammantaget anses innebära en begräsning som är motiverad utifrån regeringsformen. Med hänsyn till att polisen föreslås få använda tekniken enbart för vissa begränsade ändamål och med särskild restriktivitet bedöms förslaget även vara förenligt med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Sammantaget ställer sig utskottet bakom regeringens lagförslag och avstyrker förslaget om avslag på propositionen i motion 2025/26:3956 (C).

Utskottet övergår nu till att behandla resterande motionsyrkanden som samtliga innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen i frågor som ansluter till lagförslaget.

Tillståndsprövning, underrättelseskyldighet och integritetsskydd

När det gäller motion 2025/26:3947 (V) yrkande 1 och motion 2025/26:3953 (MP) yrkande 1 om tillståndsprövningen för att använda den aktuella AI-tekniken, vill utskottet anföra följande. Vad först gäller frågan om uppdelningen av prövningsinstanser för tillstånd anför regeringen bl.a. att användning av den aktuella AI-tekniken närmast är en fråga om en polisiär utredningsmetod och att utgångspunkten när det gäller polisiära utredningsåtgärder är att åklagare beslutar om sådana i de fall polisen inte själv bör göra det. Mot den bakgrunden och med hänsyn till att underrättelseverksamhet typiskt sett är främmande för de allmänna domstolarna anser utskottet i likhet med regeringen att skälen för att ge åklagare rollen som tillståndsprövande myndighet när så är möjligt är så starka att en uppdelning av prövningsinstanser är att föredra framför att domstol ska vara ensam prövningsinstans.

Vad därefter gäller frågan om förfarandet i domstol och förslaget att bestämmelserna om offentligt ombud inte ska tillämpas hänvisar regeringen bl.a. till att den aktuella tekniken inte är ett hemligt tvångsmedel utan en polisiär utredningsmetod som innebär bearbetning av redan tillgängligt material. Därtill är det integritetsintrång som användningen av tekniken kan medföra mindre jämfört med hemliga tvångsmedel. Som regeringen anför finns det också ett behov av en mindre formbunden handläggning för att ändamålet med användningen inte ska gå förlorat. Mot den bakgrunden och med beaktande av bl.a. de rättssäkerhetsgarantier som användningen av AI-tekniken kommer att omgärdas av anser utskottet i likhet med regeringen att offentliga ombud inte är motiverade i de aktuella tillståndsärendena.

Vad gäller frågan om möjligheten att överklaga ett beslut om tillstånd, konstaterar regeringen att AI- förordningen inte uppställer krav på att ett sådant beslut ska kunna överklagas. Utskottet instämmer därför i regeringens bedömning att ett beslut om tillstånd som fattas av åklagare inte bör kunna överklagas. Som framgår ovan kommer dock åklagaren när denne ansöker om ett tillstånd hos domstolen, som part i ärendet, ha möjlighet att överklaga ett beslut som helt eller delvis går emot honom eller henne. Därtill kan utskottet i likhet med regeringen konstatera att tillståndsprövningen, som är en viktig rättssäkerhetsgaranti för den enskilde, innebär att en oberoende aktör i varje enskilt fall kommer att pröva om förutsättningarna för att använda tekniken är uppfyllda och om det är proportionerligt att använda tekniken.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande som föreslås i motionerna 2025/26:3947 (V) yrkande 1 och 2025/26:3953 (MP) yrkande 1. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

När det sedan gäller motion 2025/26:3947 (V) yrkande 2 och motion 2025/26:3953 (MP) yrkande 2, om ett stärkt skydd för integritet, information och rättigheter i lagen om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål, vill utskottet anföra följande. Regeringen föreslår att den som har identifierats eller lokaliserats genom en åtgärd enligt den nya lagen som gäller en brottsutredning eller lagföring ska underrättas om åtgärden. Underrättelseskyldigheten föreslås dock inte gälla när den aktuella tekniken har använts i underrättelseverksamhet. Som regeringen anför bedrivs sådan verksamhet med ett framåtblickande perspektiv och har en övergripande karaktär. En underrättelseskyldighet skulle därför riskera att motverka huvudsyftet med underrättelseverksamheten. Den skulle även behöva förses med en lång rad undantag och det skulle i många fall ta lång tid innan en underrättelse skulle kunna lämnas.

Ur avsnittet "Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Regeringens lagförslag

För att kunna vända den brottsutveckling som har skett måste brottsbekämpande myndigheter ha tillgång till effektiva och ändamålsenliga verktyg. Regeringens förslag innebär att Polismyndigheten och i vissa fall Säkerhetspolisen ska få möjlighet att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för att bekämpa brott. Som regeringen anför skulle det bl.a. innebära att polisen ges bättre möjligheter att analysera stora mängder bildmaterial och filtrera på ansikten, vilket i sin tur skulle frigöra resurser och göra utredningsunderlagen mer träffsäkra. Det skulle också ge polisen förutsättningar att agera snabbare. Utskottet instämmer i behovet av ett sådant verktyg.

När det gäller invändningen mot förslaget i dess helhet som förs fram i motion 2025/26:3956 (C) konstaterar utskottet inledningsvis att förslaget är utformat inom de ramar som AI-förordningen ställer upp. Som regeringen anför innebär dock en användning av den aktuella tekniken på allmän plats rättighetsinskränkningar för en potentiellt stor mängd människor. I balansgången mellan en effektiv brottsbekämpning och skyddet för den personliga integriteten måste det dock beaktas hur den aktuella brottsligheten ser ut i samhället. Som framhålls i propositionen utgör organiserad brottslighet allvarliga hot mot enskilda, men också mot samhället i stort. Det innebär att ett större ingrepp i den personliga integriteten kan vara befogat till förmån för att ge de brottsbekämpande myndigheterna effektiva verktyg att genomföra sina uppdrag. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den föreslagna regleringen utgör en rimlig avvägning mellan behovet av effektiva verktyg i brottsbekämpningen och den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet och sitt privatliv. Som regeringen anför får tekniken t.ex. endast användas när det är absolut nödvändigt för ändamålet och användningen ska även vara proportionerlig. Dessutom kommer möjligheten att använda tekniken att omgärdas av rättssäkerhetsgarantier i form av krav på tillstånd och underrättelse till enskilda. Användningen kan dessutom falla under olika aktörers tillsyn.

Utskottet delar därmed regeringens bedömning att begränsningen av skyddet för den enskildes personliga integritet och rätt till privatliv inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen och inte heller sträcker sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. I likhet med vad regeringen anför får förslaget sammantaget anses innebära en begräsning som är motiverad utifrån regeringsformen. Med hänsyn till att polisen föreslås få använda tekniken enbart för vissa begränsade ändamål och med särskild restriktivitet bedöms förslaget även vara förenligt med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Sammantaget ställer sig utskottet bakom regeringens lagförslag och avstyrker förslaget om avslag på propositionen i motion 2025/26:3956 (C).

Utskottet övergår nu till att behandla resterande motionsyrkanden som samtliga innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen i frågor som ansluter till lagförslaget.

Tillståndsprövning, underrättelseskyldighet och integritetsskydd

När det gäller motion 2025/26:3947 (V) yrkande 1 och motion 2025/26:3953 (MP) yrkande 1 om tillståndsprövningen för att använda den aktuella AI-tekniken, vill utskottet anföra följande. Vad först gäller frågan om uppdelningen av prövningsinstanser för tillstånd anför regeringen bl.a. att användning av den aktuella AI-tekniken närmast är en fråga om en polisiär utredningsmetod och att utgångspunkten när det gäller polisiära utredningsåtgärder är att åklagare beslutar om sådana i de fall polisen inte själv bör göra det. Mot den bakgrunden och med hänsyn till att underrättelseverksamhet typiskt sett är främmande för de allmänna domstolarna anser utskottet i likhet med regeringen att skälen för att ge åklagare rollen som tillståndsprövande myndighet när så är möjligt är så starka att en uppdelning av prövningsinstanser är att föredra framför att domstol ska vara ensam prövningsinstans.

Vad därefter gäller frågan om förfarandet i domstol och förslaget att bestämmelserna om offentligt ombud inte ska tillämpas hänvisar regeringen bl.a. till att den aktuella tekniken inte är ett hemligt tvångsmedel utan en polisiär utredningsmetod som innebär bearbetning av redan tillgängligt material. Därtill är det integritetsintrång som användningen av tekniken kan medföra mindre jämfört med hemliga tvångsmedel. Som regeringen anför finns det också ett behov av en mindre formbunden handläggning för att ändamålet med användningen inte ska gå förlorat. Mot den bakgrunden och med beaktande av bl.a. de rättssäkerhetsgarantier som användningen av AI-tekniken kommer att omgärdas av anser utskottet i likhet med regeringen att offentliga ombud inte är motiverade i de aktuella tillståndsärendena.

Vad gäller frågan om möjligheten att överklaga ett beslut om tillstånd, konstaterar regeringen att AI- förordningen inte uppställer krav på att ett sådant beslut ska kunna överklagas. Utskottet instämmer därför i regeringens bedömning att ett beslut om tillstånd som fattas av åklagare inte bör kunna överklagas. Som framgår ovan kommer dock åklagaren när denne ansöker om ett tillstånd hos domstolen, som part i ärendet, ha möjlighet att överklaga ett beslut som helt eller delvis går emot honom eller henne. Därtill kan utskottet i likhet med regeringen konstatera att tillståndsprövningen, som är en viktig rättssäkerhetsgaranti för den enskilde, innebär att en oberoende aktör i varje enskilt fall kommer att pröva om förutsättningarna för att använda tekniken är uppfyllda och om det är proportionerligt att använda tekniken.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande som föreslås i motionerna 2025/26:3947 (V) yrkande 1 och 2025/26:3953 (MP) yrkande 1. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

När det sedan gäller motion 2025/26:3947 (V) yrkande 2 och motion 2025/26:3953 (MP) yrkande 2, om ett stärkt skydd för integritet, information och rättigheter i lagen om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål, vill utskottet anföra följande. Regeringen föreslår att den som har identifierats eller lokaliserats genom en åtgärd enligt den nya lagen som gäller en brottsutredning eller lagföring ska underrättas om åtgärden. Underrättelseskyldigheten föreslås dock inte gälla när den aktuella tekniken har använts i underrättelseverksamhet. Som regeringen anför bedrivs sådan verksamhet med ett framåtblickande perspektiv och har en övergripande karaktär. En underrättelseskyldighet skulle därför riskera att motverka huvudsyftet med underrättelseverksamheten. Den skulle även behöva förses med en lång rad undantag och det skulle i många fall ta lång tid innan en underrättelse skulle kunna lämnas.

Ur avsnittet "Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 4. Läs betänkandet

Regeringens lagförslag

För att kunna vända den brottsutveckling som har skett måste brottsbekämpande myndigheter ha tillgång till effektiva och ändamålsenliga verktyg. Regeringens förslag innebär att Polismyndigheten och i vissa fall Säkerhetspolisen ska få möjlighet att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för att bekämpa brott. Som regeringen anför skulle det bl.a. innebära att polisen ges bättre möjligheter att analysera stora mängder bildmaterial och filtrera på ansikten, vilket i sin tur skulle frigöra resurser och göra utredningsunderlagen mer träffsäkra. Det skulle också ge polisen förutsättningar att agera snabbare. Utskottet instämmer i behovet av ett sådant verktyg.

När det gäller invändningen mot förslaget i dess helhet som förs fram i motion 2025/26:3956 (C) konstaterar utskottet inledningsvis att förslaget är utformat inom de ramar som AI-förordningen ställer upp. Som regeringen anför innebär dock en användning av den aktuella tekniken på allmän plats rättighetsinskränkningar för en potentiellt stor mängd människor. I balansgången mellan en effektiv brottsbekämpning och skyddet för den personliga integriteten måste det dock beaktas hur den aktuella brottsligheten ser ut i samhället. Som framhålls i propositionen utgör organiserad brottslighet allvarliga hot mot enskilda, men också mot samhället i stort. Det innebär att ett större ingrepp i den personliga integriteten kan vara befogat till förmån för att ge de brottsbekämpande myndigheterna effektiva verktyg att genomföra sina uppdrag. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den föreslagna regleringen utgör en rimlig avvägning mellan behovet av effektiva verktyg i brottsbekämpningen och den enskildes rätt till skydd för sin personliga integritet och sitt privatliv. Som regeringen anför får tekniken t.ex. endast användas när det är absolut nödvändigt för ändamålet och användningen ska även vara proportionerlig. Dessutom kommer möjligheten att använda tekniken att omgärdas av rättssäkerhetsgarantier i form av krav på tillstånd och underrättelse till enskilda. Användningen kan dessutom falla under olika aktörers tillsyn.

Utskottet delar därmed regeringens bedömning att begränsningen av skyddet för den enskildes personliga integritet och rätt till privatliv inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen och inte heller sträcker sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. I likhet med vad regeringen anför får förslaget sammantaget anses innebära en begräsning som är motiverad utifrån regeringsformen. Med hänsyn till att polisen föreslås få använda tekniken enbart för vissa begränsade ändamål och med särskild restriktivitet bedöms förslaget även vara förenligt med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Sammantaget ställer sig utskottet bakom regeringens lagförslag och avstyrker förslaget om avslag på propositionen i motion 2025/26:3956 (C).

Utskottet övergår nu till att behandla resterande motionsyrkanden som samtliga innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen i frågor som ansluter till lagförslaget.

Tillståndsprövning, underrättelseskyldighet och integritetsskydd

När det gäller motion 2025/26:3947 (V) yrkande 1 och motion 2025/26:3953 (MP) yrkande 1 om tillståndsprövningen för att använda den aktuella AI-tekniken, vill utskottet anföra följande. Vad först gäller frågan om uppdelningen av prövningsinstanser för tillstånd anför regeringen bl.a. att användning av den aktuella AI-tekniken närmast är en fråga om en polisiär utredningsmetod och att utgångspunkten när det gäller polisiära utredningsåtgärder är att åklagare beslutar om sådana i de fall polisen inte själv bör göra det. Mot den bakgrunden och med hänsyn till att underrättelseverksamhet typiskt sett är främmande för de allmänna domstolarna anser utskottet i likhet med regeringen att skälen för att ge åklagare rollen som tillståndsprövande myndighet när så är möjligt är så starka att en uppdelning av prövningsinstanser är att föredra framför att domstol ska vara ensam prövningsinstans.

Vad därefter gäller frågan om förfarandet i domstol och förslaget att bestämmelserna om offentligt ombud inte ska tillämpas hänvisar regeringen bl.a. till att den aktuella tekniken inte är ett hemligt tvångsmedel utan en polisiär utredningsmetod som innebär bearbetning av redan tillgängligt material. Därtill är det integritetsintrång som användningen av tekniken kan medföra mindre jämfört med hemliga tvångsmedel. Som regeringen anför finns det också ett behov av en mindre formbunden handläggning för att ändamålet med användningen inte ska gå förlorat. Mot den bakgrunden och med beaktande av bl.a. de rättssäkerhetsgarantier som användningen av AI-tekniken kommer att omgärdas av anser utskottet i likhet med regeringen att offentliga ombud inte är motiverade i de aktuella tillståndsärendena.

Vad gäller frågan om möjligheten att överklaga ett beslut om tillstånd, konstaterar regeringen att AI- förordningen inte uppställer krav på att ett sådant beslut ska kunna överklagas. Utskottet instämmer därför i regeringens bedömning att ett beslut om tillstånd som fattas av åklagare inte bör kunna överklagas. Som framgår ovan kommer dock åklagaren när denne ansöker om ett tillstånd hos domstolen, som part i ärendet, ha möjlighet att överklaga ett beslut som helt eller delvis går emot honom eller henne. Därtill kan utskottet i likhet med regeringen konstatera att tillståndsprövningen, som är en viktig rättssäkerhetsgaranti för den enskilde, innebär att en oberoende aktör i varje enskilt fall kommer att pröva om förutsättningarna för att använda tekniken är uppfyllda och om det är proportionerligt att använda tekniken.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom ett sådant tillkännagivande som föreslås i motionerna 2025/26:3947 (V) yrkande 1 och 2025/26:3953 (MP) yrkande 1. Därmed avstyrks motionsyrkandena.

När det sedan gäller motion 2025/26:3947 (V) yrkande 2 och motion 2025/26:3953 (MP) yrkande 2, om ett stärkt skydd för integritet, information och rättigheter i lagen om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål, vill utskottet anföra följande. Regeringen föreslår att den som har identifierats eller lokaliserats genom en åtgärd enligt den nya lagen som gäller en brottsutredning eller lagföring ska underrättas om åtgärden. Underrättelseskyldigheten föreslås dock inte gälla när den aktuella tekniken har använts i underrättelseverksamhet. Som regeringen anför bedrivs sådan verksamhet med ett framåtblickande perspektiv och har en övergripande karaktär. En underrättelseskyldighet skulle därför riskera att motverka huvudsyftet med underrättelseverksamheten. Den skulle även behöva förses med en lång rad undantag och det skulle i många fall ta lång tid innan en underrättelse skulle kunna lämnas.

Ur avsnittet "Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 4. Läs betänkandet