Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015

Polisreformen 2015 syftade till att ge ökad flexibilitet, förbättrade resultat, högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet inom polisen. Sedan dess har brottsligheten delvis förändrats, men det gör det inte mindre angeläget att Polismyndigheten når dessa intentioner.

Enligt Riksrevisionen har Polismyndigheten inte arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna och myndigheten har inte heller nått intentionerna med reformen. Det beror enligt Riksrevisionen på att Polismyndigheten fortfarande behöver stärka den lokala nivån, att myndigheten har svårt att komma till rätta med verksamhetsresultaten samt att den interna styrningen och uppföljningen inte har bidragit i tillräcklig utsträckning för att nå intentionerna.

I likhet med regeringen delar utskottet Riksrevisionens bedömning att det är viktigt att vara uppmärksam på effekterna av hur Polismyndigheten omsätter regeringens prioriteringar och styrning. Utskottet konstaterar vidare att regeringen också har påbörjat ett sådant arbete där styrningen i större utsträckning har fokus på effekter, vilket utskottet ser positivt på.

När det särskilt gäller frågan om polisens närvaro och tillgänglighet framgår det av redogörelsen ovan att både regeringen och polisen arbetar aktivt och på bred front med dessa frågor. Utskottet står bakom justitieministerns bedömning att det är Polismyndigheten själv som har bäst förutsättningar att avgöra var polisstationer ska finnas och hur service och tillgänglighet ska kunna tillhandahållas på bästa sätt. På samma sätt är det en rimlig ordning att polisen självständigt bedömer när, var och hur polisiära ingripanden ska genomföras.

Med hänvisning till det anförda är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena, som därför avstyrks.

Slutligen anser utskottet att regeringens skrivelse bör läggas till handlingarna.

Reservationer

1.

Polisiär närvaro och tillgänglighet, punkt 1 (S)

av Teresa Carvalho (S), Petter Löberg (S), Anna Wallentheim (S), Mattias Vepsä (S) och Lars Isacsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:921 av Marie Olsson (S),

2025/26:1919 av Mathias Tegnér (S) yrkande 2,

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 111, 114, 115 och 117 samt

2025/26:3918 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1–3 och

bifaller delvis motionerna

2025/26:21 av Josef Fransson (SD) yrkande 1,

2025/26:979 av Helena Lindahl (C),

2025/26:1205 av Viktor Wärnick och Oskar Svärd (båda M),

2025/26:1223 av Eva Lindh m.fl. (S),

2025/26:1349 av Runar Filper (SD) yrkande 1,

2025/26:1919 av Mathias Tegnér (S) yrkande 1,

2025/26:1991 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2037 av Sten Bergheden (M),

2025/26:2487 av Anna af Sillén och Adam Reuterskiöld (båda M),

2025/26:2581 av Saila Quicklund (M),

2025/26:3573 av Mathias Bengtsson (KD) och

2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 7.

Ställningstagande

Vi delar i grunden Riksrevisionens bedömning och kritik. Framöver behöver principerna bakom 2015 års omorganisation få större genomslag, och resurser bör tydligare styras mot den lokala nivån för att få fler lokalt närvarande poliser i yttre tjänst i hela landet. Det är en förutsättning för att polisen ska vara en del av samhället och för att kunna identifiera lokala problemområden och arbeta proaktivt för att förhindra brott. Personkännedom och relationer är i dag underskattade delar av det polisiära arbetet, som behöver prioriteras högre.

En akut del i detta arbete är att vända utvecklingen när det gäller antalet polisstationer. Bara de senaste åren har vi sett nedläggningar på flera orter på landsbygden. Det är en utveckling som undergräver den lokala tryggheten och medborgarnas tillgång till polisiär service. Vi anser att gränsen är nådd, och vi vill se ett akutstopp för dessa nedläggningar. Polismyndigheten bör inte få genomföra någon ytterligare nedläggning innan en utredning har kartlagt behoven av polisstationer och lokala besökspunkter samt tydliggjort Polismyndighetens regionala ansvar. En sådan utredning bör också analysera konsekvenserna av nyligen genomförda och nu planerade nedläggningar.

Vidare anser vi att det bör införas en reglerad inställelsetid för polisen. Vi anser att det är nödvändigt för att säkerställa en långsiktigt och kontinuerligt närvarande polis i hela landet I dag finns en liknande ordning inom räddningstjänsten, där lagen (2003:778) om skydd mot olyckor stadgar att insatser ska kunna påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. En utredning bör tillsättas för att se över införandet av en motsvarande ordning för polisen.

2.

Polisiär närvaro och tillgänglighet, punkt 1 (C, MP)

av Ulrika Liljeberg (C) och Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3581 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkande 7 och

bifaller delvis motionerna

2025/26:21 av Josef Fransson (SD) yrkande 1,

2025/26:921 av Marie Olsson (S),

2025/26:979 av Helena Lindahl (C),

2025/26:1205 av Viktor Wärnick och Oskar Svärd (båda M),

2025/26:1223 av Eva Lindh m.fl. (S),

2025/26:1349 av Runar Filper (SD) yrkande 1,

2025/26:1919 av Mathias Tegnér (S) yrkandena 1 och 2,

2025/26:1991 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2025/26:2037 av Sten Bergheden (M),

2025/26:2487 av Anna af Sillén och Adam Reuterskiöld (båda M),

2025/26:2581 av Saila Quicklund (M),

2025/26:3573 av Mathias Bengtsson (KD),

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 111, 114, 115 och 117 samt

2025/26:3918 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Sverige förtjänar en effektiv och välfungerande Polismyndighet som både löser och förhindrar brott. För att alla ska känna trygghet och tillit, oavsett om de bor i någon av våra större städer eller på landsbygden, måste antalet poliser utökas för att motsvara den genomsnittliga polistäthet som gäller i övriga Europa. De senaste decennierna har också allt fler polisstationer lagts ned, och polisen har blivit ett allt ovanligare inslag i stora delar av landet. Runt hälften av polisstationerna har stängts sedan 90-talet. Detta har bidragit till en känsla av att samhället lämnar och sviker i de mindre tätbefolkade delarna av landet. Vi har drivit på för lagstiftning som tacklar brott på landsbygden och för en ökad polistäthet, men det behövs ytterligare åtgärder för att säkra en trygg tillvaro i hela landet, inte minst för att skydda våra gröna näringar. Det är därför avgörande att polisen återupprättar närvaron och tillgängligheten på ett verkningsfullt sätt i hela landet.

Ur avsnittet "Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet