Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott

Regeringens förslag syftar till att stärka samhällsskyddet vid allvarlig och upprepad brottslighet, minska risken för återfall i brott, öka tryggheten för brottsoffer och skärpa reaktionerna vid misskötsamhet eller återfall i brott. Utskottet instämmer i behovet av att vidta lagstiftningsåtgärder för att uppnå dessa syften. Som framgår ovan har riksdagen också, på utskottets förslag, riktat ett antal tillkännagivanden till regeringen som rör frågor som anknyter till de förslag som lämnas i propositionen. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat den aktuella propositionen.

Mot regeringens lagförslag har det väckts en motion om avslag på propositionen i de delar som innebär att rymning kriminaliseras samt ändringar som följer av det förslaget. När det gäller invändningarna mot lagförslaget i dessa delar konstaterar utskottet inledningsvis att det är av grundläggande betydelse i ett demokratiskt samhälle, särskilt för tilltron till det straffrättsliga systemet, att de som begår brott kan lagföras och att utdömda påföljder kan verkställas på ett säkert sätt. Det kan, som regeringen anför, inte heller uteslutas att vissa personer utgör en fara för samhället om de rymmer eller avviker. I likhet med regeringen anser därför utskottet att det även ur ett brottsofferperspektiv är av stor vikt att utdömda påföljder faktiskt verkställs och att dömda som ska vara frihetsberövade också är det. Regeringen framhåller vidare att det, trots att ett antal åtgärder vidtagits från regeringens sida och Kriminalvården dessutom bedriver ett intensivt säkerhetshöjande arbete, fortfarande förekommer flera fall av rymningar och avvikelser från anstalt varje år. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att detta med tydlighet visar att det nuvarande sanktionssystemet inte är tillräckligt handlingsdirigerande. När det gäller häktade som rymmer eller avviker är antalet lågt men det förekommer. Samma sak gäller för avvikningar av personer som avtjänar sluten ungdomsvård – de är få men avvikningar sker. När det gäller att motverka rymning från Migrationsverkets förvar framhålls i propositionen att det främst handlar om att säkerställa att en utlänning inte kan vistas olovligt i landet och att beslut om verkställighet respekteras, även om det också i dessa fall kan finnas ett sekundärt intresse av brottsbekämpning. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är angeläget att motverka att frihetsberövade personer överhuvudtaget avviker och att de nuvarande sanktioner och åtgärder som finns att tillgå inte är tillräckliga. Sammantaget ansluter sig utskottet till regeringens skäl för förslaget och finner således inte anledning till avslag i denna del.

När det sedan gäller övriga lagförslag har det inte väckts någon motion som går emot att dessa antas. Utskottet noterar att Lagrådet i den del som rör förslaget om att Kriminalvården i vissa fall ska vara skyldig att meddela vistelseföreskrifter har riktat kritik mot regeringens beredning vid framtagandet av propositionen. Enligt utskottet, som konstaterar att regeringen i propositionen och som framgår ovan utförligt redovisar skälen för sina bedömningar och ställningstaganden i den delen, finns det dock inte skäl att vidta ytterligare beredningsåtgärder. Utskottet anser alltså att underlaget är tillräckligt för att riksdagen ska kunna ta ställning till förslaget.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens lagförslag i dess helhet av de skäl som anförs i propositionen. Därmed avstyrker utskottet yrkandet i motion 2025/26:4062 (MP) om delvis avslag på propositionen.

Utskottet har inte några invändningar mot hur regeringen har redovisat riksdagens tillkännagivanden i propositionen.

Reservation

Kriminalisering av rymning, punkt 1 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår

a) regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 17 kap. 12, 12 a och 16 §§ samt 21 kap. 7 och 15 §§,

b) regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:4062 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) och

avslår proposition 2025/26:181 punkterna 1 i denna del och 3.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att rymning från bl.a. häkten och anstalter ska kriminaliseras. Jag och mitt parti anser visserligen att det är rimligt att samhället reagerar när ett frihetsberövande inte fullföljs men ifrågasätter om en kriminalisering är den mest ändamålsenliga och effektiva vägen framåt.

Utredningen som utredde frågan gjorde bedömningen att det inte finns tillräckligt starka skäl för att kriminalisera rymning. Utredningen pekar bl.a. på att det är oklart i vilken utsträckning en kriminalisering faktiskt skulle innebära att intagna avhåller sig från att rymma och därmed förebygga rymningar. Man konstaterar också att antalet rymningar är lågt och att Kriminalvården redan i dag har ett fungerande och effektivt sanktionssystem vid olika former av misskötsamhet under verkställigheten. För att motverka rymningar och avvikelser har Kriminalvården under lång tid förstärkt säkerheten i verksamheten, bl.a. genom förbättrad säkerhet i lokaler och rastgårdar, skärpta rutiner för förflyttningar inom anstalterna, ökad kontroll av besök och fler visitationer. Dessutom görs riskbedömningar av återfall i brott för samtliga intagna. Avvikelser från öppna anstalter i säkerhetsklass 3 är ofta av impulsiv karaktär och kopplade till plötsligt uppkomna problem utanför anstalten, exempelvis i familjen. Vid sådan misskötsamhet kan Kriminalvården redan i dag ingripa snabbt och tydligt inom ramen för den pågående verkställigheten. Villkorlig frigivning kan skjutas upp, den intagne kan flyttas till en anstalt med högre säkerhetsklass, permissioner kan dras in och frigivningsförberedande åtgärder kan stoppas. Även studier, yrkesutbildning och möjligheter till kontakt med anhöriga kan påverkas. Om brott begås i samband med avvikelsen leder detta dessutom till förundersökning och dom med ny påföljd.

Ur avsnittet "Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott" i betänkandet, som även gäller punkt 2. Läs betänkandet