En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld

Utskottet konstaterar likt regeringen att det inte finns någon enhetlig definition av begreppet ekonomiskt våld, och av det skälet anser utskottet att det varken är lämpligt eller möjligt att införa ett rekvisit som utgår från begreppet ekonomiskt våld. Nästa fråga blir då om det finns skäl att införa ytterligare handlingsrekvisit i den föreslagna bestämmelsen, som avser konkreta former av klandervärda beteenden som har med ekonomiska förehavanden att göra. Regeringen konstaterar att vissa sådana beteenden som inte omfattas av den föreslagna straffbestämmelsen för psykiskt våld till stor del är kriminaliserade redan i dag, t.ex. genom förmögenhets-, förfalsknings- och sanningsbrotten. Mot den bakgrunden bedömer regeringen att det, åtminstone i nuläget, inte finns skäl att låta fler sådana beteenden som ekonomiskt våld kan bestå av omfattas av straffbestämmelsen om psykiskt våld. Utskottet delar denna bedömning men konstaterar samtidigt likt regeringen att det kan finnas anledning att följa utvecklingen då det är fråga om en nykriminalisering. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Ekonomiskt våld" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar likt regeringen dels att den nuvarande straffrättsliga regleringen ger möjligheter att ingripa mot olika former av påverkan i omvändelsesyfte, dels att den föreslagna straffbestämmelsen innebär att det kriminaliserade området utökas, vilket även gäller för omvändelseförsök. Med hänsyn härtill anser utskottet att det i dagsläget inte finns skäl för någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Ur avsnittet "Omvändelseförsök" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet noterar att regeringen har gett flera myndigheter i uppdrag att bl.a. förbättra kunskapsläget för våld i unga parrelationer, för ekonomiskt våld och för unga hbtq personers utsatthet. Regeringen anger också i propositionen att förslagen, inte minst mot bakgrund av deras avsedda normbildande effekt, kan medföra ett behov av informations- och utbildningsinsatser. Mot denna bak-grund och då utskottet förutsätter att regeringen avser att följa tillämpningen och vid lämplig tidpunkt utvärdera konsekvenserna av den nya straffbestämmelsen avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Ekonomiskt våld, punkt 2 (S, MP)

av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Mattias Vepsä (S), Ulrika Westerlund (MP) och Sanna Backeskog (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 56,

2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 19 i denna del och

2025/26:3933 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 1 och

bifaller delvis motion

2025/26:1576 av Jonathan Svensson (S).

Ställningstagande

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har drivit på den nu aktuella lagstiftningen om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld och tillsatte den utredning som ligger till grund för propositionen. Vi har därför tidigare i betänkandet ställt oss bakom lagförslaget. Det kan dock konstateras att vissa frågor om ekonomiskt våld riskerar att hamna utanför den nya straff-bestämmelsens tillämpningsområde. Regeringen har angett att det i dag saknas en enhetlig definition av begreppet ekonomiskt våld och att aktuella beteenden inom detta spektrum skulle behöva preciseras för att kunna kriminaliseras. Vi anser därför att ekonomiskt våld bör kriminaliseras och att en utredning bör tillsättas med uppdrag att lämna förslag på ett sådant straffrättsligt ansvar.

2.

Omvändelseförsök, punkt 3 (S, V, C, MP)

av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Mattias Vepsä (S), Gudrun Nordborg (V), Ulrika Westerlund (MP), Sanna Backeskog (S) och Daniel Bäckström (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:320 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 16,

2025/26:3188 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 56,

2025/26:3528 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP),

2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 76,

2025/26:3645 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 135 och

2025/26:3943 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi har tidigare i betänkandet ställt oss bakom lagförslaget om en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld men anser att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som innebär att omvändelseförsök förbjuds.

Omvändelseförsök kan definieras som påtryckningar och tvång som syftar till att få någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller uttrycka kön på det sätt personen själv vill.

Vi tar starkt avstånd från att det förekommer omvändelseförsök inom bl.a. vissa religiösa samfund, inom vissa familjer men också inom skolan, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet i Sverige.

Regeringen anser att de kränkningar som omfattas av förslaget till en särskild straffbestämmelse för psykiskt våld även kan avse omvändelseförsök samt att befintliga straffbestämmelser som olaga tvång, misshandel och olaga hot redan i dag ger goda möjligheter att ingripa mot olika former av omvändelseförsök. Samtidigt är det tydligt att den föreslagna straffbestämmelsen främst tar sikte på upprepade kränkningar, hot eller otillbörligt tvång. Den avser inte heller alla situationer som kan utgöra omvändelseförsök, t.ex. när någon uttrycker en åsikt om hur en annan person bör ge uttryck för sin könsidentitet eller sexuella läggning.

Vi ser därför en uppenbar risk att regleringen inte blir tillräckligt träffsäker och att vissa former av omvändelseförsök faller utanför regleringen.

Precis som vid hedersrelaterad brottslighet finns ett värde i att lagstiftningen inte bara fångar de enskilda handlingarna utan också själva syftet med dem, bl.a. att förneka en person rätten till sitt sexuella och kroppsliga självbestämmande. Vi anser dessutom att ett särskilt omvändelsebrott skulle kunna få en viktig normerande effekt och tydligt markera hur allvarligt lagstiftaren ser på dessa handlingar samt bidra till ökad kännedom om att omvändelseförsök är oacceptabla och kränkande.

3.

Utbildning och uppföljning, punkt 4 (S)

av Teresa Carvalho (S), Heléne Björklund (S), Petter Löberg (S), Mattias Vepsä (S) och Sanna Backeskog (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3933 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 2 och

avslår motion

2025/26:3943 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Flera remissinstanser har lyft fram behovet av utbildnings- och informations-insatser för att den nya lagstiftningen ska fungera och få avsedd effekt. Psykiskt våld kan vara svårt för samhällets aktörer att upptäcka och det krävs en särskild förståelse för hur kön, genus, makt och våld påverkar kvinnor och män på olika sätt i ett samhälle som inte är jämställt. Vi anser att det krävs kompetenshöjande insatser i hela rättskedjan. Utan sådan kunskap finns t.ex. risker för att förövare som utövar psykiskt våld kan komma att använda den nya lagstiftningen som ett verktyg mot sitt offer. Dessutom anser vi att det behövs kunskapshöjande insatser också i kommuner och regioner för att våldet ska kunna förebyggas, upptäckas och stoppas. Det är särskilt angeläget i fall som rör barn som utsätts för psykiskt våld och kontroll. Viktiga aktörer som lärare, socionomer och hälso- och sjukvårdspersonal behöver kunna inhämta stöd i dels hur lagstiftningen kan användas normbildande och förebyggande, dels hur indikatorer på psykiskt våld från en förövare eller utsatthet hos ett brottsoffer kan identifieras.

Ur avsnittet "Utbildning och uppföljning" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet