Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar

Lagförslaget

Regeringens förslag om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar syftar till att stärka skyddet mot maktmissbruk, korruption och otillåten påverkan inom offentlig verksamhet genom ett effektivt system för individuellt ansvarsutkrävande när felaktigheter begås. Utskottet instämmer i att det nuvarande straffrättsliga regelverket har luckor som riskerar att undergräva förtroendet för den offentliga förvaltningen. Utskottet instämmer även i att det finns ett behov av att utvidga det straffrättsliga ansvaret som tar sikte på missbruk av offentlig ställning och som inte är begränsat till myndighetsutövning. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat den aktuella propositionen.

När de gäller de motionsyrkanden som går emot lagförslaget vill utskottet anföra följande.

Utskottet konstaterar inledningsvis att även om det i dag finns ett system för individuellt ansvarsutkrävande genom straffrätt, skadeståndsrätt och arbetsrätt samt att offentligt anställda står under granskning av Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern (JK) och i förekommande fall kommunala revisorer, finns det ett behov av att vidta ytterligare åtgärder mot missbruk av offentlig ställning. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den straffrättsliga lagstiftningen som avser olika typer av missbruk av det offentliga uppdraget inte i alla delar är anpassad till dagens förhållanden. Som regeringen anför har en återkommande kritik varit att den nuvarande straffrättsliga regleringen inte träffar fall av missbruk av allmänna medel när det saknas samband med myndighetsutövning. Inte heller åtgärder i samband med inköp eller offentlig upphandling anses som regel vara myndighetsutövning. Vidare kan sådana fall då en tjänsteman gynnar en lokal leverantör på orten, en släkting, en vän eller det egna bolaget utan att det innefattar utbyte, begäran eller erbjudande av en otillbörlig förmån undgå straffansvar. Utskottet anser att det är angeläget att sådana situationer ska kunna omfattas av ett individuellt straffansvar. Vikten av detta och att stärka förtroendet för den offentliga verksamheten överväger enligt utskottet de risker med förslaget som lyfts fram av remissinstanser och i följdmotioner.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det nya brottet missbruk av offentlig ställning även bör omfatta förtroendevalda och noterar att OECD i en rapport från 2025 rekommenderar Sverige att bl.a. utvidga tjänstefelsansvaret till att omfatta såväl tjänstemän som ledamöter i politiska församlingar.

Sammantaget anser utskottet att det finns behov av att införa ett nytt gradindelat brott i brottsbalken.

När det gäller utformningen av bestämmelsen om missbruk av offentlig ställning och grovt missbruk av offentlig ställning anser utskottet att bestämmelsen är väl avvägd och avgränsad. Utskottet noterar även att regeringen har följt Lagrådets synpunkter.

När det slutligen gäller minimistraffet för grovt tjänstefel instämmer utskottet i regeringens bedömning att det finns skäl att se allvarligare på grova tjänstefel än vad den nuvarande straffskalan ger uttryck för och att grova tjänstefel kan orsaka stor skada för såväl det allmänna som enskilda samt allvarligt påverka medborgarnas förtroende för det offentliga. Utskottet anser därför att det finns skäl att höja minimistraffet till fängelse i ett år och sex månader. Utskottet noterar även att regeringen anför att den avser att återkomma när det gäller korruptionsbrotten i 10 kap. brottsbalken.

Sammantaget ställer sig utskottet bakom regeringens lagförslag av de skäl som redogörs för i propositionen. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:4107 (V), 2025/26:4116 (MP), 2025/26:4123 (-), 2025/26:4099 (S) yrkande 1 och 2025/26:4112 (C) yrkande 1.

Slutligen har utskottet inte några invändningar mot hur regeringen har redovisat riksdagens tillkännagivande i propositionen.

Lagstiftningens framtida utformning och utvärdering av straffskärpningen

När det gäller motion 2025/26:4099 (S) yrkande 2 om att införa en undantagsbestämmelse för situationer när det finns ett tvingande samhällsintresse vill utskottet anföra följande. Regeringen anför i propositionen att det för straffansvar ska finnas en specifik avsikt med gärningen, dvs. ett s.k. avsiktsuppsåt. Regeringen anför vidare att avsiktsuppsåtet utgör en betydelsefull och ändamålsenlig avgränsning av straffbestämmelsens tillämpningsområde. Om den lagstridiga åtgärden vidtas eller underlåts av enbart ett annat skäl än ”för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån” eller ”för att otillbörligt missgynna någon annan” är rekvisitet enligt regeringen inte uppfyllt (se propositionen s. 27 f.).

Utskottet delar regeringens bedömning att avsiktsuppsåtet utgör en betydelsefull och ändamålsenlig avgränsning av straffbestämmelsens tillämpningsområde och ser inte något behov av att införa en undantagsbestämmelse för tvingande samhällsintresse. Den exakta avgränsningen för straffbestämmelsens tillämpningsområde får utvecklas i praxis. Utskottet finner sammanfattningsvis att motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller motion 2025/26:4112 (C) yrkande 2 om att genomföra en utvärdering av den föreslagna straffskaleändringen av minimistraffet för grovt tjänstefel finner utskottet inte skäl att i nuläget tillstyrka förslaget om en sådan utvärdering. Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4107 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V),

2025/26:4116 av Mats Berglund m.fl. (MP) och

2025/26:4123 av Daniel Riazat m.fl. (-).

Ställningstagande

Jag delar regeringens uppfattning att korruption, maktmissbruk och otillåten påverkan i offentlig verksamhet måste bekämpas kraftfullt. För att göra detta måste lagstiftningen vara träffsäker, rättssäker och proportionerlig. Regeringens förslag om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar lever dock inte upp till dessa krav.

Ur avsnittet "Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Lagförslaget

Regeringens förslag om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar syftar till att stärka skyddet mot maktmissbruk, korruption och otillåten påverkan inom offentlig verksamhet genom ett effektivt system för individuellt ansvarsutkrävande när felaktigheter begås. Utskottet instämmer i att det nuvarande straffrättsliga regelverket har luckor som riskerar att undergräva förtroendet för den offentliga förvaltningen. Utskottet instämmer även i att det finns ett behov av att utvidga det straffrättsliga ansvaret som tar sikte på missbruk av offentlig ställning och som inte är begränsat till myndighetsutövning. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat den aktuella propositionen.

När de gäller de motionsyrkanden som går emot lagförslaget vill utskottet anföra följande.

Utskottet konstaterar inledningsvis att även om det i dag finns ett system för individuellt ansvarsutkrävande genom straffrätt, skadeståndsrätt och arbetsrätt samt att offentligt anställda står under granskning av Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern (JK) och i förekommande fall kommunala revisorer, finns det ett behov av att vidta ytterligare åtgärder mot missbruk av offentlig ställning. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den straffrättsliga lagstiftningen som avser olika typer av missbruk av det offentliga uppdraget inte i alla delar är anpassad till dagens förhållanden. Som regeringen anför har en återkommande kritik varit att den nuvarande straffrättsliga regleringen inte träffar fall av missbruk av allmänna medel när det saknas samband med myndighetsutövning. Inte heller åtgärder i samband med inköp eller offentlig upphandling anses som regel vara myndighetsutövning. Vidare kan sådana fall då en tjänsteman gynnar en lokal leverantör på orten, en släkting, en vän eller det egna bolaget utan att det innefattar utbyte, begäran eller erbjudande av en otillbörlig förmån undgå straffansvar. Utskottet anser att det är angeläget att sådana situationer ska kunna omfattas av ett individuellt straffansvar. Vikten av detta och att stärka förtroendet för den offentliga verksamheten överväger enligt utskottet de risker med förslaget som lyfts fram av remissinstanser och i följdmotioner.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det nya brottet missbruk av offentlig ställning även bör omfatta förtroendevalda och noterar att OECD i en rapport från 2025 rekommenderar Sverige att bl.a. utvidga tjänstefelsansvaret till att omfatta såväl tjänstemän som ledamöter i politiska församlingar.

Sammantaget anser utskottet att det finns behov av att införa ett nytt gradindelat brott i brottsbalken.

När det gäller utformningen av bestämmelsen om missbruk av offentlig ställning och grovt missbruk av offentlig ställning anser utskottet att bestämmelsen är väl avvägd och avgränsad. Utskottet noterar även att regeringen har följt Lagrådets synpunkter.

När det slutligen gäller minimistraffet för grovt tjänstefel instämmer utskottet i regeringens bedömning att det finns skäl att se allvarligare på grova tjänstefel än vad den nuvarande straffskalan ger uttryck för och att grova tjänstefel kan orsaka stor skada för såväl det allmänna som enskilda samt allvarligt påverka medborgarnas förtroende för det offentliga. Utskottet anser därför att det finns skäl att höja minimistraffet till fängelse i ett år och sex månader. Utskottet noterar även att regeringen anför att den avser att återkomma när det gäller korruptionsbrotten i 10 kap. brottsbalken.

Sammantaget ställer sig utskottet bakom regeringens lagförslag av de skäl som redogörs för i propositionen. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:4107 (V), 2025/26:4116 (MP), 2025/26:4123 (-), 2025/26:4099 (S) yrkande 1 och 2025/26:4112 (C) yrkande 1.

Slutligen har utskottet inte några invändningar mot hur regeringen har redovisat riksdagens tillkännagivande i propositionen.

Lagstiftningens framtida utformning och utvärdering av straffskärpningen

När det gäller motion 2025/26:4099 (S) yrkande 2 om att införa en undantagsbestämmelse för situationer när det finns ett tvingande samhällsintresse vill utskottet anföra följande. Regeringen anför i propositionen att det för straffansvar ska finnas en specifik avsikt med gärningen, dvs. ett s.k. avsiktsuppsåt. Regeringen anför vidare att avsiktsuppsåtet utgör en betydelsefull och ändamålsenlig avgränsning av straffbestämmelsens tillämpningsområde. Om den lagstridiga åtgärden vidtas eller underlåts av enbart ett annat skäl än ”för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån” eller ”för att otillbörligt missgynna någon annan” är rekvisitet enligt regeringen inte uppfyllt (se propositionen s. 27 f.).

Utskottet delar regeringens bedömning att avsiktsuppsåtet utgör en betydelsefull och ändamålsenlig avgränsning av straffbestämmelsens tillämpningsområde och ser inte något behov av att införa en undantagsbestämmelse för tvingande samhällsintresse. Den exakta avgränsningen för straffbestämmelsens tillämpningsområde får utvecklas i praxis. Utskottet finner sammanfattningsvis att motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller motion 2025/26:4112 (C) yrkande 2 om att genomföra en utvärdering av den föreslagna straffskaleändringen av minimistraffet för grovt tjänstefel finner utskottet inte skäl att i nuläget tillstyrka förslaget om en sådan utvärdering. Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4107 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V),

2025/26:4116 av Mats Berglund m.fl. (MP) och

2025/26:4123 av Daniel Riazat m.fl. (-).

Ställningstagande

Jag delar regeringens uppfattning att korruption, maktmissbruk och otillåten påverkan i offentlig verksamhet måste bekämpas kraftfullt. För att göra detta måste lagstiftningen vara träffsäker, rättssäker och proportionerlig. Regeringens förslag om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar lever dock inte upp till dessa krav.

Ur avsnittet "Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3, 4 och 5. Läs betänkandet

Lagförslaget

Regeringens förslag om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar syftar till att stärka skyddet mot maktmissbruk, korruption och otillåten påverkan inom offentlig verksamhet genom ett effektivt system för individuellt ansvarsutkrävande när felaktigheter begås. Utskottet instämmer i att det nuvarande straffrättsliga regelverket har luckor som riskerar att undergräva förtroendet för den offentliga förvaltningen. Utskottet instämmer även i att det finns ett behov av att utvidga det straffrättsliga ansvaret som tar sikte på missbruk av offentlig ställning och som inte är begränsat till myndighetsutövning. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nu har överlämnat den aktuella propositionen.

När de gäller de motionsyrkanden som går emot lagförslaget vill utskottet anföra följande.

Utskottet konstaterar inledningsvis att även om det i dag finns ett system för individuellt ansvarsutkrävande genom straffrätt, skadeståndsrätt och arbetsrätt samt att offentligt anställda står under granskning av Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern (JK) och i förekommande fall kommunala revisorer, finns det ett behov av att vidta ytterligare åtgärder mot missbruk av offentlig ställning. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den straffrättsliga lagstiftningen som avser olika typer av missbruk av det offentliga uppdraget inte i alla delar är anpassad till dagens förhållanden. Som regeringen anför har en återkommande kritik varit att den nuvarande straffrättsliga regleringen inte träffar fall av missbruk av allmänna medel när det saknas samband med myndighetsutövning. Inte heller åtgärder i samband med inköp eller offentlig upphandling anses som regel vara myndighetsutövning. Vidare kan sådana fall då en tjänsteman gynnar en lokal leverantör på orten, en släkting, en vän eller det egna bolaget utan att det innefattar utbyte, begäran eller erbjudande av en otillbörlig förmån undgå straffansvar. Utskottet anser att det är angeläget att sådana situationer ska kunna omfattas av ett individuellt straffansvar. Vikten av detta och att stärka förtroendet för den offentliga verksamheten överväger enligt utskottet de risker med förslaget som lyfts fram av remissinstanser och i följdmotioner.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det nya brottet missbruk av offentlig ställning även bör omfatta förtroendevalda och noterar att OECD i en rapport från 2025 rekommenderar Sverige att bl.a. utvidga tjänstefelsansvaret till att omfatta såväl tjänstemän som ledamöter i politiska församlingar.

Sammantaget anser utskottet att det finns behov av att införa ett nytt gradindelat brott i brottsbalken.

När det gäller utformningen av bestämmelsen om missbruk av offentlig ställning och grovt missbruk av offentlig ställning anser utskottet att bestämmelsen är väl avvägd och avgränsad. Utskottet noterar även att regeringen har följt Lagrådets synpunkter.

När det slutligen gäller minimistraffet för grovt tjänstefel instämmer utskottet i regeringens bedömning att det finns skäl att se allvarligare på grova tjänstefel än vad den nuvarande straffskalan ger uttryck för och att grova tjänstefel kan orsaka stor skada för såväl det allmänna som enskilda samt allvarligt påverka medborgarnas förtroende för det offentliga. Utskottet anser därför att det finns skäl att höja minimistraffet till fängelse i ett år och sex månader. Utskottet noterar även att regeringen anför att den avser att återkomma när det gäller korruptionsbrotten i 10 kap. brottsbalken.

Sammantaget ställer sig utskottet bakom regeringens lagförslag av de skäl som redogörs för i propositionen. Utskottet avstyrker därför motionerna 2025/26:4107 (V), 2025/26:4116 (MP), 2025/26:4123 (-), 2025/26:4099 (S) yrkande 1 och 2025/26:4112 (C) yrkande 1.

Slutligen har utskottet inte några invändningar mot hur regeringen har redovisat riksdagens tillkännagivande i propositionen.

Lagstiftningens framtida utformning och utvärdering av straffskärpningen

När det gäller motion 2025/26:4099 (S) yrkande 2 om att införa en undantagsbestämmelse för situationer när det finns ett tvingande samhällsintresse vill utskottet anföra följande. Regeringen anför i propositionen att det för straffansvar ska finnas en specifik avsikt med gärningen, dvs. ett s.k. avsiktsuppsåt. Regeringen anför vidare att avsiktsuppsåtet utgör en betydelsefull och ändamålsenlig avgränsning av straffbestämmelsens tillämpningsområde. Om den lagstridiga åtgärden vidtas eller underlåts av enbart ett annat skäl än ”för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån” eller ”för att otillbörligt missgynna någon annan” är rekvisitet enligt regeringen inte uppfyllt (se propositionen s. 27 f.).

Utskottet delar regeringens bedömning att avsiktsuppsåtet utgör en betydelsefull och ändamålsenlig avgränsning av straffbestämmelsens tillämpningsområde och ser inte något behov av att införa en undantagsbestämmelse för tvingande samhällsintresse. Den exakta avgränsningen för straffbestämmelsens tillämpningsområde får utvecklas i praxis. Utskottet finner sammanfattningsvis att motionsyrkandet bör avslås.

När det gäller motion 2025/26:4112 (C) yrkande 2 om att genomföra en utvärdering av den föreslagna straffskaleändringen av minimistraffet för grovt tjänstefel finner utskottet inte skäl att i nuläget tillstyrka förslaget om en sådan utvärdering. Därmed avstyrks motionsyrkandet.

Reservationer

1.

Avslag på propositionen, punkt 1 (MP)

av Ulrika Westerlund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:4107 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V),

2025/26:4116 av Mats Berglund m.fl. (MP) och

2025/26:4123 av Daniel Riazat m.fl. (-).

Ställningstagande

Jag delar regeringens uppfattning att korruption, maktmissbruk och otillåten påverkan i offentlig verksamhet måste bekämpas kraftfullt. För att göra detta måste lagstiftningen vara träffsäker, rättssäker och proportionerlig. Regeringens förslag om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar lever dock inte upp till dessa krav.

Ur avsnittet "Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2, 3 och 5. Läs betänkandet